Ja ännu starkare blev jag i min övertygelse om behovet av fortsatt kalkningen men även behov av nykalkning efter att ha lyssnat på flera kunniga experter i frågan. Jag medverkade på ett seminarie igår i Arvika i regi av Sportfiskarna och Värmlands kalkningsförbund.
Här kommer delar av det tal jag höll och sen en hänvisning till en hemsida som innehåller korta referat från seminariet.
”Kalkningsanslagen har varierat under årens lopp och idag ligger anslaget under biologisk mångfald som regeringen har pytsat in många saker under. Och det är svårt att göra bedömning över regeringens ambitioner när det gäller kalkningen.Problemet med den storskaliga försurningen uppmärksammades först på 1960-talet. Den största orsaken är nedfallet av luftföroreningar, främst svaveldioxid från förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen, men även skogsavverkning kan ha en lokal försurande inverkan.
Och här kommer kalkningen in som medicin och åtgärd i de försurade sjöarna och vattendragen.Det politiska övergripande målet med den svenska kalkningsverksamheten är att bevara eller återskapa förutsättningarna för liv i sjöar och vattendrag och att skapa möjligheter till fiske i försurade vatten i väntan på att försurningen minskar.
Som jag sa så är målet med kalkningen att bevara och återskapa ett för platsen naturligt djur och växtliv. Tex så är många vattenlevande arter väldigt känsliga när vattnet blir surare inte minst fisk och fiskyngel drabbas hårt. Och kalkningen har stor betydelse för att vi ska kunna upprätthålla vattenkvaliten i våra sjöar och vattendrag. Den har väldigt stor betydelse för biologiska mångfalden. Och i år när det är Det biologiska mångfaldsåret så borde regeringen verkligen inse vikten av att agera.
Det svenska kalkningsprogrammet har i alla fall varit det största i världen. Och är en av de största miljövårdsatsningar vi gjort. Trots detta har vi ändock fortfarande försurade sjöar och vattendrag. Och därför krävs det fortsatt hög ambitionsnivå och inte minst för att klara de sjöar och vattendrag som ännu inte har kalkats men är i stor behov av det.
Kalkningen hjälper också till att nå några av de av riksdagen fastställda miljömålen;
Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag= säger sig själv varför kalkningen är viktig.
Giftfri miljö= aluminium, kvicksilver trivs inte i kalkade vattendrag,
Ett rikt växt och djurliv= kalkning behövs för att vi ska ha ett myllrande liv i skog o mark,
Levande hav= fiskarter påverkas positivt av kalkning,
Övergödning= fosfor minskar när vi kalkar vatten
Klimatmålet= koldioxid minskar när vi kalkar våra vatten
Och jag anser att miljömålskalkning är ett av de effektivaste sätten att tillgodose regionala och lokala miljömål
Och vi kan se olika motiv varför kalkningen är så viktig;
Ekologiska motiv – miljömålskalkning återskapar ekosystemen
Ekonomiska motiv – miljömålskalkning ger tillbaka insatserna 3-4 ggr.
Djuretiska motiv – försurningsdöden ger vanskapta fiskar som får en plågsam död
Sociologiska motiv – alla bör ha samma tillgång till en frisk natur
Folkhälsomotiv – naturaktiviteter vid levande sjöar stressar av och läker, vi mår bra av att vistas vid en frisk sjö.
Landsbygdsutvecklingsmotiv – levande landsbygd med ekoturism vid levande sjöar och inte minst fisketurism som kan utvecklas stort i vårt land om vi verkligen satsar på det och om vi politiker inser den stora potential. Visst borde alla regioner kunna satsa på fisketurism men då handlar det också om behov av friska sjöar.
Det finns även EU regler som stödjer tanken på miljömålskalkning tex, EUs vattendirektiv= ska ge GOD ekologisk status,
Habitatdirketivet= bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
Natura 2000= berör även kalkade områden samt skyddsvärda arter inom o utom dessa.
Åldirektivet= Åtgärder för återhämtning av beståndet av europisk ål.
Visst, jag kan konstatera att arbetet både det långsiktiga malande miljöarbetet för att minska utsläppen liksom kalkningsarbetet har gett resultat men det är för tidigt att dra i handbromsen och sätta ner hälarna.
Vi måste fortsätta arbeta med att minska utsläppen av försurade ämnen, det är ju själva roten till det onda. För helst skulle vi inte behöva kalka för det är som jag sa medicinen för att rädda patienten istället för förebyggande arbete. Det krävs bägge delarna.
Enligt naturvårdsverket så ser man en kraftig minskning av försurande ämnen som innebär en återhämtning i tidigare försurade områden. Därför kommer också kalkningsåtgärderna att anpassas därefter. Och det ska bli intressant att få lyssna till Naturvårdsverket (NV) hur man har resonerat när det gäller neddragningen av anslagen. Jag är inte riktigt säker på att jag tror det är dags att göra det.
För Värmlands del har kalkningen varit av godo och det får inte minskas för det behövs krafttag fortfarande. Jag tror att kalkningsarbetet inte minst genom Kalkningsförbundets ihärdiga arbete har hjälp så att vi alla fall kan se en gul gubbe när vi analyserar miljömålet levande sjöar och vattendrag
Det jag menar med allt det jag sagt är att kalkningen har otroligt stor betydelse för den biologiska mångfalden för trots allt så har vi inte lyckats få bort all försurande utsläpp och alla försurade sjöar och vattendrag återhämtar sig inte alltid utan hjälp och det kan ta väldigt lång tid.
Därför behövs kalkningen en stund till i framtiden. Hur länge och hur mycket är inte jag kvinna att svara på här och nu. Men jag kan tänka mig att bland denna expertis som är samlade här i Arvika så finns det kloka tankar och råd att skicka med mig i det fortsatta politiska arbetet.
Till sist så vill jag tacka för att jag blivit inbjuden hit idag och ett stort tack till er alla engagerade som vill uppmärksamma oss politiker på kalkningens betydelse idag och i framtiden.
http://www.falkenberg.se/kommunen/forvaltningar/miljoochhalsoskydd/nyhetsarkiv/naturnytt/kalkningsseminariumiarvika.5.2ae71072126b8f1f32e800049.html