Efter mötet igår hos Jordbruksverket  så kommer ett pressmeddelande som säger att veterinären ska genomföra djurskyddsdeklarationer hos grisbönderna. Det är bra MEN frågan kvarstår vad gör jordbruksministern för att stärka den statliga kontrollen efter det att han och regeringen tillsammans med sina borgeliga ledamöter i riksdagen beslutat att föra över all tillsyn till länstyrelserna utan mera pengar. Borde det inte ha börjats i den ändan först, se till att den statliga tillsynen fungerar på allra bästa sätt. Det är faktiskt vårt ansvar att se till att djurskyddslagen efterlevs runt om i hela vårt land oavsett djurproduktion och djurslag.

Förbereder mig inför morgondagens diskussion om framtidens jordbrukspolitik som jag ska diskutera på Nötköttsproducenternas möte i Tällberg. Ska vi ha fortsatt ha en EUgemensam jordbrukspolitik och hur ska den i så fall se ut?

Jag anser att regeringen slarvar sig igenom detta, 2013 ska en ny jordbrukspolitik genomföras och vilka är Sveriges ståndpunkter inför det arbetet? Jag skulle vilja se att regeringen tar denna fråga på största allvar och ser till att det blir en bred debatt och diskussion innan Sverige ska låsa sina ståndpunkter. Varför inte tillsätta en utredning som tittar långsiktigt, sätter upp nya mål för jordbruket och tar fram tankar inför 2013?

Jag deltog i den förra stora jordburksutredning i mitten av 90-talet och det är den vi lever efter fortfarande med de mål och visioner. Nu är det snart 2010 med klimatförändringar och diskussioner om matproduktionen i världen m.m Ta Danmark som exempel, de har en grön vision för sitt jordbruk och livsmedelsproduktion, det borde vi ha också !

Jag funderar på om jordbruksminister Erlandsson kommer att gå till historien som den som sa nej, nej, nej och sen ja, ja, ja till kravet på ökade jordbrukssubventioner. Han har varit i riksdagens miljö och jordbruksutskott och talat sig varm för att hålla inriktningen att jordbrukspolitiken ska avregleras och inga ökade stöd Nu kommer han troligtvis att vara med och besluta om ökat stöd till mjölksektorn. De sista örena i jordbruksbudgeten kommer att användas till ökat stöd för mjölksektorn, pengar som kommissionären ville ha kvar som buffert inför saker som inte ska hända men händer.

Det är möjligt att mjölkkrisen är en sådan händelse och att det är motioverat, men jag är bekymrad över att kassan är tom innan vi går in i 2010 för vi vet att saker och ting kan hända. Vad gör vi med nästa sektor som får kris, var hittar vi dem pengarna?

Kommer Erlandsson att även gå med på kravet från Tyskland och Frankrike om en återreglering av mjölksektorn?

Jag tror mer på den ”högnivågrupp” kommissionen tillsatt för att se över hela mejerisektorn på längre sikt. Jag tror det finns mycket att göra inom konkurrensen, titta på hur förhandlingspositionerna för mjölkbönderna ser ut i livsmedelskedjan, vad händer när kvoterna förvsinner, hur kan mjölksektorn bli  bättre på att marknadsföra sig och kunna få det pris som behövs.

Här tycker jag svenska Milko är ett lysande exempel, att marknadsföra landskapsmjölken och våga stå för att den är lite dyrare. Det tror jag är rätt inriktning, ta med konsumenterna på denna resa och sen vill jag att EUs mjölkbönder ska vara stolta över sina produkter och berätta för konsumenten vad de får för dessa euro de betalar per liter mjölk.

Här är ett urklipp från en artikel i Svenska dagbladet på tal på köttkonsumtion och närproducerat och jag hoppas Kött och charkföretagen lyssnar på opionen för svenska närproducerade råvaror kan ta ytterligare mark; 

 
 Närproducerat kött vinner mark
2009-10-12
Trots att köttkonsumtionen generellt minskar så har försäljningen av svenskt nötkött ökat med tio procent i år. Men på krogen får du åtta gånger av tio räkna med att bli serverad billigare importkött, skriver Svenska Dagbladet.

Den svenska konsumtionen av nötkött minskar. Jämfört med första halvåret i fjol så har den minskat med 3,3 procent i år, visar siffror som lantbrukarnas branschorganisation LRF beställt från SCB. Men samtidigt så äter vi mer svenskt – försäljningen har ökat med tio procent i år.

– Vi har ett ökat engagemang hos de svenska konsumenterna. Det handlar om djurhållning och livsmedelssäkerhet. Folk vill handla klimatsmart, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande på LRF.

I juni skrev jag här på bloggen om kött och charkföretagens önskemål om att förlänga djurtransporterna. De gav uppdrag till SLU för att studera om det är negativt för djuren att transporteras längre än 8 tim vilket är gränsen i Sverige. 

Nu har reslutatet kommit och det är ju självklart resultat, djuren mår sämre ju längre de transporteras. Och Kött och charkföretagen drar tillbaka sina tankar om att driva kravet om förlängd transportid, o VDn konstaterar att det är inte opionin för det nu. NEJ och det kommer inte att bli det heller kära VD. Ni får allt fundera över hur slaktbranschen är strukturerad framöver. Ja det är klart finns det bara ett slakteri i Sverige så blir transporterna väldigt långa…..därför måste man från branschens sida fundera över var slakterier ska finnas utifrån Sverige kartan och inte över hur man kan maximera transporttiderna.

Jag tror det behövs nya tankar och ideer inom köttbrancshen för att möta kraven från oss konsumenter. Miljö, klimat , kunskap om var maten produceras m.m ligger högt upp i intresse för många och inte minst ungdomar. Hur möter ni det, VD Åke Rutegård?

Jag undrar också vad jordbruksministern har för syn på jordbruket i Sverige, precis som undras i ledaren, där frågas bla om regeringen vill att det ska finnas jordbruk i hela landet och om regeringen vill att vår kvarvarande åkerareal ska brukas och vill regeringen att vi ska föda upp djur och producera ägg och mjölk i Sverige?

Jag ser fram emot ministerns svar för dessa frågar har jag ställt till honom i varje debatt jag deltagit i sen valet. Vi i Sverige måste sätta oss ner och diskutera och fundera över hur svensk syn på framtidens jordbruks ska se ut. Jag har efterlyst en bred politisk diskussion där näringen, konsumentorganisationer och miljöorg m fl deltar för att skapa en grön vision. Precis som man gör i Danmark.

Det räcker inte med att säga att Sverige ska bli ett stort Matland, tanken är bra men det måste fyllas med mer innehåll och det behövs tydliga målsättningar och tydlig grön vision som omfattar ett brett perspektiv i samhället med den gröna sektorn i centrum.

Det verkar som om EUkommissionen kommer att föreslå gammal skåpmat för att hjälpa mjölkbönderna i EU. Forsatt stödköp av mjölkpulver och smör, höja nivån på stöd till enskilda mjölkföretag, förlänga skolmjölksprogrammet och låta de mjölkbönder som producerar över kvoten få betala en avgift.

Samtidigt konstaterar kommissionen att det blivit en stor skillnad mellan producentpris och konsumnetpriset. Producentpriset på smör, ost och mjölk har sjunkigt rejält medan priset i butik knappt rört sig. Detta innebär att pengarna stannar nånstans på vägen till mjölkbonden.  Här vill kommissionen att ländernas konkurrensmyndigheter ska titta på detta och även att mjölkproducenterna ska slå sig samman för att stärka sin förhandlingsposition.

Det är väl det sista som jag tycker är mest intressant i kommissionens rapport. Och det är ju så ungefär som Milko vill utveckla mjölkhandslaget. Vi som konsumenter är nog beredda att betala lite mer för mjöllken om vi vet att det kommer lantbrukaren till del och inte stannar i nåns ficka på vägen till bonden.

Jag blev så glad när jag fick ett mail från Milko där de beskriver sitt mejerihandslag med mjölkbönderna och med oss konsumenter. Det är precis sånt som  behövs istället för att göra det som den centerpartistiske jordbruksministern gör att lägga sig platt för EUkommissionen. Kreativa ideer och samverkan mellan olika aktörer förspråkas i handslaget. Och att sätta mjölkbonden i centrum. Jag håller med fullständigt. Mjölkbonden är så viktig för hela jordbrukssektorn, de ser till att vi har god näringsrik närproducerad mjölk(om vi köper landskapsmjölken…) i butikshyllorna, de ser till att landskapet hålls öppet med betande kor och med det gynnas också många slags olika arter i vår fauna, de ser till att det finns kalvar till alla nötköttsproducenter med mera. Kort sagt mjölkbonden är värd att hyllas och lyftas fram i olika sammanhang.

Risken är annars stor att flera mjölkproducenter slås ut under året pga av allt tuffare förutsättningtar och allt hårdare ekonomisk klimat för många. Då kan vi konsumenter sukta efter landskapsmjölken eller fundera över varför inga kor betar i den svenska naturen. Därför behövs krafttag redan nu och därför är det så bra det Milko gör. Jag stöttar det till fullo.

Visst är det kris i mjölksektorn i hela EU det kan vi alla hålla med men det blir lite märkligt när den centerpartistiske jordbruksministern Erlandsson bara för någon månad sen var tydlig med att regeringens inställning är att EUs jordbrukspolitik ska avregleras. Nu sitter han och går med på beslut som går i helt motsatt riktning. Även om vi nu är ordförande i EU så måste vi väl kunna driva vår linje eller måste vi lägga oss platt ner för alla förslag som kommer?

För under veckan har jordbruksministern backat från Sveriges syn på jordbrukspolitiken, han går med på förslaget från EU om att försöka stabilisera den europeiska marknaden för mejeriprodukter genom att utöka lagringsperioden för skummjölkspulver och smör. Sedan början av 2009 har kommissionen påbörjat privat lagring och återinfört exportstöd till mejeriprodukter. Normalt är uppköpen begränsade till 30000 ton smör och 109000 ton skummjölkspulver och endast möjlig under perioden 1 mars och 31 augusti varje år. Nu föreslår kommissionen att förlänga interventionsperioden fram till februari 2010, och ev ytterligare ett år därutöver om så krävs. Risken är att detta drabbar tredje land med att vi i EU lagrar och håller priserna uppe.

Regeringen har under året pratat sig varm om att jordbrukspolitiken ska förändras och avregleras nu går de istället med på att återreglera än mera.Och jag ställer mig frågan om hur folkpartisten Marit Paulsson ska göra nu, när hennes egen regering vill reglera ännu mer men hon själv gick till val på total avreglering inom en 5 års period. Vilken politik gäller egentligen kan man ju fundera över i hängmattan.

I Bryssel diskuteras just nu ett spännande dokument om hur den framtida jordbruksforskningen ska se ut. jag blev väldigt inspirerad när jag läste texten, den är framåtsyftande och man lyfter upp nya utmaningar för Europas jordbruk. Man konstaterar att jordbruket måste svara på en ökad oro och en ökad medvetenhet hos konsumneterna när det gäller livsmedelsäkerhet och kvalite samt livsmedel till rimliga priser och på senare tid ökad efterfrågan på hälsosammare kost och klara av en ökat behov på grund av en växande världsbefolkning och ett förändrat klimat. EUs jordbruk står inför många olika nya framtida problem som måste lösas bla ökad globailsering, minskad energiförsörjning, klimatförändringar, ohållbar konsumtion av naturresurser och ökade livsmedelspriser. Det konstaterats att det behövs ett vidgat perspektiv med konceptet ”från jord till bord”. (detta begrepp myntade vi socialdemokrater i riksdagens jordbruksutskott redan för flera år sedan, vi pekade på behovet av breddat syn på jordbruket, det handlar om både mat på bordet och hur den produceras till de öppna landskapen och den svenska naturens bevarande) EUs forskningskomitte konstaterar att det behövs helhetsyn med djurhälsa, djurskydd, zoonoser, konsument och hälsofrågor som rör kvalite, trygghet, säkerhet. samt frågor som rör nya områden för jordbruket som inte är baserat på livsmedel.

Och man lyfter jordbrukets roll i ett globalt perspektiv för hur hanterar vi den växande befolkningen samtidigt som vi vet att jordbruksproduktionen i Afrika kommer att minska med 50 % fram till 2030. Hur hanterar vi detta och vilken produktion ska vi ha i Europa?

Klimatförändringen är här och vad innebär det och hur hanterar vi ökad efterfrågan av förnyelsebar energ i en värld där vatten och jordresurserna minskar och en ökad markförstörning runt om på jorden.  

Många stora och viktiga frågor som vi måste fundera på, här i sverige , i EU och i övriga världen. Hoppas detta dokument får gehör bland alla EU-länder och även utanför EU. Gemensam kraftfull satsning på jordbruksforskningen för allas vår överlevnad.

Har varit på utskottsmöte i riksdagen för att diskutera jordbrukspolitik med Eskil Erlandsson, den centerpartistiske jordbruksministern. Det är intressant att notera att  regeringen  allt backar från sin inställning att jordbrukspolitiken ska marknadsanpassas och detta som jag samtidigt läser en debattartikel av folkpartisten Marit Paulsson som ska göra allt för att avreglera jordbrukspolitiken, kanske hon borde ta centerns Eskil i örat eller???

Jag läser i ATL, Lantbrukets affärstidning, att studien om möjligheten till längre djurtransporter är ett känsligt ämne därför kommer inget ut från de möten köttbranschen har med forskarna. Tacka sjutton för det…jag tycker det är vannsinnigt att ens tänka i de banorna att förlänga tiden för djurtransporter från dagens 8 tim till 12  tim för att kompensera att slakteribranschen lägger ner i glesbygd och att djurbönderna får längre till slakterierna. Men inte ska väl djuren behöva stå längre i slaktbilen pga att några tycker att det ska bara finnas några få slakterier i avlånga Sverige.

Det känns som att VD på Kött och charkföretagen inte lever i verkligheten, vi konsumenter efterfrågar mer och mer närproducerade livsmedel och inga långa transporter. Jag har aldrig trott på och kommer inte tro att lösningen är några få stora enheter för slakt i södra Sverige och att alla djur ska transporteras dit.

Dels förser jordbruket oss med förnyelsebar energi och kan hjälpa till att förädla energin men dels kan jordbruket över hela världen vara med och lagra kol allt enligt FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. De uppmanar oss politiker att inkludera jordbruket i förhandlingarna om det nya klimatfördrag som ska ersätta Kyotoavtalet.

De säger citat;

”Jordbruksmark kan lagra kol. För att minska klimatförändringarna bör därför bönder, speciellt i fattiga länder, involveras i så kallad kolinlagring”, säger Alexander Müller, undergeneraldirektör på FAO, under de pågående FN-förhandlingarna i Bonn om framtida klimatöverenskommelser. Jordbruket står för runt 14 procent av växthusgasutsläppen och markförändringar, inklusive avskogning, för ytterligare 17 procent, påpekar Müller.

Medan jordbruket bidrar till växthusgasutsläppen, kommer lantbrukarfamiljer, speciellt i fattiga länder, drabbas hårt av klimatförändringarna. Deras livsvillkor kommer att försämras och undernäring och svält kommer att öka. Risken för missväxt och förlust av boskap kommer att bli större för de samhällen som är beroende av jordbruk i ömtåliga miljöer. De människor som är mest sårbara är de som lever i kustområden, vid floder, i bergsområden och på torrmarker samt i de arktiska områdena, framhåller Müller.

Därför måste jordbruket sättas högt på dagordningen under de globala klimatförhandlingarna.

Spannmålsproduktion och boskapsuppfödning släpper ut växthusgaser som metan från nötdjur och våtmarker, speciellt risfält, lustgas från gödsel och koldioxid från avskogning och markförstöring. Avskogning och markförstöring – två förödande konsekvenser av ohållbara jordbruksmetoder – släpper ut stora mängder koldioxid i atmosfären och bidrar kraftigt till klimatuppvärmningen.

Jordbrukets årliga bidrag till växthusgasutsläppen väntas öka under kommande decennier som ett resultat av ett ökat behov av livsmedel och förändrade kostvanor.

MEN miljoner lantbrukare runtom i världen kan medverka till förändring och hjälpa till att minska utsläppen av växthusgaser”, betonar Müller. Genom att binda mer kol i marken – en process som kallas ”kolinlagring” – kan lantbrukare minska atmosfärens koldioxidnivåer, öka odlingsmarkens beständighet och öka skördeavkastningen. Minskad plöjning, förbättring av jordmån genom ökad användning av organiskt material, förbättrad hantering av gräsmarker, restaurering av förstörd mark, trädplantering, skifte mellan odling och bete, hållbart utnyttjande av djurs genetiska mångfald, mer effektiv gödsling, förbättrat utnyttjande av vattenresurser och bättre hantering av risodlingar är några av de metoder som lantbrukare kan använda för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp.

Massiva investeringar i jordbruket krävs för att ändra ohållbara produktionsmetoder och att lära bönder hur de kan bidra till att lindra effekten av klimatförändringarna och samtidigt förbättra jordbrukets produktivitet och hållbarhet och därmed bidra till fattigdomsbekämpning och tryggad tillgång till mat för alla, framhåller Müller.

Kolinlagring t.ex., som skulle kunna stå för upp till 90 procent av jordbrukets potentialla minskning av klimatförändringarna, innefattas inte av Clean Development Mechanism i Kyotoavtalet. Varken åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringen, tryggad tillgång till mat, eller hållbar utveckling gynnas av detta, tillägger Müller.

Koldioxidmarknader i industriländerna, som ger starka incitament till offentligt och privat kapital att köpa jordbruksrelaterade utsläppsminskningar i utvecklingsländer, skulle kunna främja landsbygdsutveckling och hållbart jordbruk i utvecklingsländer”.

Slut på citat

Detta är väldigt intressanta och spännande tankar som jag hoppas att politiker världen över tar till sig och ser till att utveckla och stärka jordbruket i denna riktning. VÅRA svenska lantbrukare är duktiga och långt på väg, men även här kan mer göras för att just se över hur man kan lagra kol.

Tar morgontåget från Kil till Stockholm som vanligt på tisdagsmorgonen och nu  i morse kändes det att våren är på väg. Trots minusgrader och massor av snö.  MEN det är ljuset som kommer och det gör så mycket. 

Sitter på tåget och läser material inför utskottet, funderar på utspel och inspel för att tydliggöra vår politik.  Och det är klart när jag åker tåg i Sverige och ser våra vackra beteshagar så blir jag bekymrad över bristen av engagmang från regeringens sida när det gäller just betesmarkernas sitautaion i Sverige och EUs åsikter i frågan. Så denna  frågan blir nog ett sånt inspel i arbetet.

Intressant att notera att LRF är på krigstigen mot den borgarna. Det finns kritik mot det som komma skall i klimatförslaget;  dieselskattepåslag, kärnkraftsutbyggnad och kritiken är inte nådig mot hur regeringen har hanterat våra betesmarker som är många är viktiga inslag i vår kultur och naturmiljö, de har misslyckats att driva frågan i Bryssel, en annan stor fråga är rovdjursfrågan och hur regeringen tänker där. Ska bli intressant att träffa LRF Värmland i riksdagshuset på onsdag