Det är bra att debatten har blossat upp igen rörande hur och vad kommunerna köper in för livsmedel till våra barn och gamla. Jag noterade att Konkurrensverket anser att det är priset som ska avgöra inget annat. Och jag ställer mig frågan, går det inte att ställa hådare krav i ett anbudsförfarande än EUs miniregler????

Om det verkligen är så, hur ska vi då kunna få en utveckling av tex djuromsorg i hela EU, hur ska vi kunna driva på en hälsosammare, djurvänligare, klimatanpassad produktion om vi inte kan få ställa skarpare krav….

Jag tänker ställa frågorna till jordbruksmnister, nej förlåt, landsbygdsminister….Erlandsson i en debatt i kammaren under våren. Han måste upp till bevis, det räcker inte med fagra ord, det räcker inte med att byta namn på ett departement och tro att allt ordnar sig. Nej, det krävs vision, politisk vilja och ambitioner för ett landsbygdsföretagande och en tro på att politiken gör skilllnad. Det går inte att överlåta allt på marknaden….eller på myndigheter heller för den delen.

jag är livrädd för att bli institutionernas fånge, försvarare….nej som politiker måste vi vilja förändra om vi ser något som är fel eller att våra beslut tolkas på annat sätt än vad vi ville. Ambitionen med politiken måste genomsyras i myndigheternas arbete. Och det kanske är det vi ser idag….noll politisk ambition för att förbättra och utveckla förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion och grunda för ökad svensk förädling och försäljning.  I alla fall måste vi alla politiker på alla nivåer stå upp för att  vi har en bättre, tuffare lagstiftning när det gäller djuromsorg, djurhälsa, salmonella, antibiotika m.m

 Min ständiga källa till inspiration, Robert Larsson, skrev så här om Värmlands livsmedelsprodukstions framtid. Jag tycker det tål att tänkas på i denna hysteri om kornas ”pruttande” och utsläpp från det svenska jordbruket;

Citat; ”År 1867 hade Värmland 102 000 nötkreatur enl SJV, år 2009 var de 51 000… Aldrig i modern tid har vi haft en så låg konsumtion av värmländsk mat. Idag är Värmland ett fattigare Värmland då vi nu bara till hälften kan försörja vår befolkning med nödvändiga animaliska proteiner.” Slut på citat

Detta är allvarligt inför framtiden, dels handlar det om var och hur vår mat ska produceras och om det ska transporteras kors och tvärs över jordklotet när vi sitter på fantastiska råvarukällor själva. Och det handlar också om småföretagande på landsbygden, det handlar om det värmländska naturlandskapet som vi är vana att se och befinna oss i. Vill vi ha kvar ett värmländskt jordbruk som producerar livsmedel med hög kvalite och korta transporter då ska vi minnsann se till att göra verkstad av ord.

Bland annat använda offentlig upphandling som verktyg för småföretagande. Vet ni att kommuner, landsting och stat upphandlar varor och tjänster för ca 500-600 MILJARDER KRONOR. Det är mycket pengar det och många arbetstillfällen runt om i landet. En del av detta handlar om inköp av mat till skolor, dagis, äldreboende som skulle kunna göra stor skillnad för de livsmedelsproducerande småföretagarna.

Vi måste också se till att EUs jordbrukspolitik används på ett klokt och sansat sätt, miljöinriktad, landsbygdsutveclande och livsmedelsproducerande. Sverige och Norden borde hitta gemensam strategi i arbetet för att påverka EU.

En annan viktig del är att använda naturgödseln på ett klokt sätt och det är att utveckla mycket mer biogas och köra maskiner, bilar, bussar m.m på det. Gödseln är franmtidens lokala bränsle och då kan vi prata om kretslopp. Vi måste forska och utveckla nya metoder, nya anläggningar både storskalig som småskalig passande ett lantbruk.

Och till slut så handlar det värmländska lantbruket om att värna vårt kultur och naturlandskap, biologisk mångfald och öppna landskap.

Så satsa på det lokala och stötta de värmländska kossorna, dte gynnar oss alla!

Har lnoterat att Centern gjort utspel om lantbruket och framtiden. Ska först säga att jag inte läst hela rapporten utan bara det som stått i media. Men de sätter upp ett långsiktigt mål (det är bra med långsiktighet) för att de gröna näringarna ska vara oberoende av fossila drivmedel. Och att de ska producera hälften av den energi som går åt i Sverige sägs det. Men jag efterfrågar än en gång, var är helhetstänket??? Hur har centern tänkt om livsmedelsproduktionen kontra biobränslen, ska vi ha styrmedel till att producera biobränslen men inte till livsmedelsproduktion eftersom borgarna är för en totalavreglering av jordbrukspolitiken.

Jag har efterlyst i flera års tid en bred politisk diskussion om helheten när det gäller de gröna näringarna, allt från livsmedelsproduktion till biobränslen och hur ser vi på jordbruksmarkens framtid. Just nu håller jag på att läsa en rapport om biobränslens möjligheter men även de problem som finns. Och där handlar det om bla vad vi ska odla på vår jordbruksmark. Jag menar att vi måste ”se om vårt hus” alltså fundera på markfrågan och att vi måste producera mer av livsmedel i Norden och jag vill se mer av betande djur, mjölk och köttproduktion. Här finns stora möjligheter och efterfrågan kommer att öka. Vad händer om vi ställer om och producerar mer av biobränsle istället för livsmedel. Eller går det att kombinera?

Det är många stora frågor och det handlar om långsiktighet och jag tror det behövs breda poltiska lösningar när det gäller både jordbruk och skogspolitik. Och här spelar också EUs jordbrukspolitik stor roll, vav vilja Sverige med den efter 2013?

Ökad lokal livsmedelsproduktion tror jag är ett måste i framtiden inte minst om vi tänker klimat och miljö. I Värmland har vi stora möjligheter, åkermark, betesmarker och bra klimat och om vi funderar på hur olika politikerområden kan samspela för att stötta och utveckla landsbygden så finns det stora utvecklingsmöjligheter för hela landsbygden.

Och jag har lyft frågan i Nordiska rådets miljö och naturresursutskott och där kommer vi fortsätta analysera och fundera utifrån ett nordiskt perspektiv just livsmedelsproduktion, markanvändning, klimatförändring och förstås biobränsleproduktion. MEN jag vill se ett helhetsperspektiv och inte stuprörstänk när det gäller de gröna näringarna.

På torsdag ska jag vara med på ett seminarie i Visby under Almedalsveckan som handlar om priset på livsmedel. ”Dyrare mat nu” .  Jättespännande titel och innehåll som handlar om hur våra livsmedel produceras och vad är vi beredda att betala för en långsiktig hållbar produktion med en djuromsorg som följer svensk djurskyddslagstiftning. Det finns en Facebooksida plus blogg och hemsida. http://www.dyraremat.nu/, väl värd att läsa om man gillar att fundera över matens värde och pris.

Jag ser verkligen fram emot att medverka för dessa frågor har jag under flera års tid funderat mycket över.  Inte minst att äta efter årstid, att hemkunskapen i skolan ska uppvärderas och lära våra ungar att bli kloka och kritiska konsumenter och älska att laga god, nyttig mat av närproducerade råvaror.

Hur vi nu ska tolka närproducerat och lokalproducerat, vad tycker ni som läser det här????

Jag lyssnade på de rödgröna partiledarna när de blev utfrågade på LRF-stämman. Så jäkla bra och samstämmiga. De var rörande överens om behovet av  en långsiktig livsmedelstrategi, att vi måste öka andelen svensk produktion och minska importberoendet. De var också tydliga med att de gröna näringarna är otroligt viktiga för att hela Sverige ska leva och utvecklas plus att näringarna har en stor roll att fylla när det gäller att klara klimatarbetet. Och direkt efter valvinst så kmmer Mona Sahlin som statsminister att ta direktkontakt med LRF-ordförande Lars-Göran Pettersson för att starta upp samtalet om hur strategin ska utformas. 

Självklart kom skattefrågorna upp också och även där var de tydliga med besked om vad vi vill göra och varför vi höjer vissa skatter som tex koldioxidskatten och handelsgödselskatten. Plus varför vi vill införa km-skatt. Mona Sahlin beskrev alla de satsningar vi vill göra för småföretagen bla rejäla sänkningar av arbetsgivaravgiften och förbättra landsbygdens förutsätningar genom bla väg o järnvägsatsningar, se till att bredband finns i hela landet, att varje kommun har ett servicekontor, och satsningar på både kommersiell och statlig service och mer därtill.  Och sen vill vi använda offentlig upphandling mycket mera aktivt.

Och det viktigaste av allt är att vi ska tillsammans med näringen ta fram en långsiktig hålbar livsmedelsstrategi som innehåller livsmedelsäkerhet, alltså öka den svenska livsmedelsproduktionen så att vi inte är beroende av import utan produucerar mycket mera här i Sverige.

Och både Lars Ohly och Peter Ericksson var tydliga med att de säger nej till ”köttskatt”.

För nån månad sen kom en läsnrättsdom som sa att kommunen inte fick skriva så att man ”gynnar” den svenska djuruppfödningen. Alltså följa vår stränga djurskyddslagstiftning. När jag hade en debatt med jordbruksminister Erlandsson för något halvår sen så var vi rörande överens om att upphandlingsreglerna gör det möjligt att föra in krav på att djur ska vara uppfödda så att de kan utföra sina naturliga beteenden osv. Alltså följa den svenska stränga djurskyddslagstiftningen. Nu har alltså en dom kommit som måste följas upp och funderas över. Blir detta problem med att ställa särskilda krav osv. 

Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för många småföretagare på landsbygden. Det är stora summor som upphandlas varje år och inte minst inom livsmedelsidan. Här kan svenska bonden få en viktig grund att stå på för att utveckla sitt företag. Men då handlar det om att reglerna måste fungera för att få ställa starka, hårda både miljö och djurkyddskrav.

Och nu måste jordbruksminister Erlandsson följa upp och granska utfallet av domen och fundera på om åtgärder måste vidtas. Det är hans förbaskade skyldighet att agera, för det räcker inte med fina ord i debatter utan det måste fungera i verkligeheten också Eskil Erlandsson….

Idag på mötet med Jordbruksverket pratade vi om hur jordbrukssektorn kan få ökad del av konsumnternas pengar. Alltså, vi konsumenter är intresserade av svenska livsmedel producerade på ett långsiktigt hållbart sätt med bra djuromsorg osv och vi kan betala mer för det svenska mervärdet bara vi får kunskap om vad det innebär. Men vi vill också ha reda på att pengarna går tillbaka till den svenske bonden och inte stannar i alla mellanled. Därför behövs det en översyn av konkurrensen inom livsmedelsförädling och handel. Vart tar pengarna vägen, i vilka fickor hamnar de???

EU har lyft konkurrensfrågan och nu är det upp till varje land att agera och då funderar jag på vad den svenska regeringen gör med jordbruksministern i spetsen.

Löser vi inte det här och ser till att den svenska bonde får betalt för det han/hon producerar då är risken stor att vi inte har så många lantbrukare kvar framöver och måste importera mer och mer. I år äter vi mer importerat nötkött än svenskt! Vad innebär det på sikt?

Jo att 2054 släcker den sista svenska bonden lampan om inget görs utan nedläggningstakten får fortsätta. DET tål att tänkas på!!!!

Intressant att notera att borgarna inte svarade på mina frågor om framtidens jordbrukspolitik utan girade undan. Det gör mig fundersam och misstänksam, varför vill inte de inte ha en bred politisk utredning som analyserar, ritar upp olika scenarier och utifrån det kommer fram till mål för jordbruket, livsmedelsindustrin, landsbygdsutveckling m.m. Idag lever vi efter snart 20-åriga gamla mål som måste ses över för vi lever i en helt annan värld nu. Allt från ökade krav på livsmedel till var ska maten produceras , markfrågan och ökad efterfrågan på bioenergi/bränsle till hur hanterar vi klimattförändringarna. Och även om varje lantbrukare är företagare så är de väldigt beroende av politiska beslut och även när och hur ersättningar betalas ut och då behövs det långsiktighet.

Som jag sa i debatten, om ett år är det val och vem som sitter i Rosenbad eller är jordbruksminister kan vi bara spekulera i. Och i samma veva fastställs EUs budget plus att den framtida jordbrukspolitiken ska utmejslas. Den nya regeringen får ett tufft jobb att ta fram riktlinjer för detta om inte allt grundas i en bred politisk utredning.

Jag tycker att svensk jordbruk och livsmedelsindustri är värda det, jag tycker vi som politiker ska ta frågan på allra största allvar och inte stänga inne diskussionerna i slutna rum på jordbruksdepartementet eller i en liten arbetsgrupp. I Danmark har man tagit helhetsgrepp och lagt fram fina visioner för det danska jordbruket. Grön växt.

Varför Jordbruksminister Erlandsson tar du inte frågan på allvar för det svenska jordbruket är värd det !

Jaha, nu har jag haft debatt med Erlandsson om kommuernas möjlighet att ställa djurskydds och miljökrav i upphandlingen. Och han höll med mig om att det är viktigt och vi var även rörande överens om att lagen ger utrymme att ställa hårda krav. Det går inte att skriva att det ska vara svenskproducerat men man kan ta fram ett antal tydliga krav på god djuromsorg, miljökrav m.m. Det känns bra om alla kan vara överens om detta nu och att de som gör upphandlingar känner sig trygga med att det går att ställa krav.

Kl 13.00 ska jag ha en debatt med jordbruksministern om regelverket kring offentlig upphandling. Jag vill ha klargörande från ministern om hur han tolkar EUs lagstiftning. Det behövs för att hjälpa upphandlande myndigheter att kunna ställa rätta krav. 

Har man följt senaste tidens mediadebatt så blir frågorna många om vad ministern egentligen menar….ena dagen går det att ställa krav, nästa dag är det EUs bottenplatta som gäller…..Ska bli intressant att höra hans tolkningar

Jag funderar på om jordbruksminister Erlandsson kommer att gå till historien som den som sa nej, nej, nej och sen ja, ja, ja till kravet på ökade jordbrukssubventioner. Han har varit i riksdagens miljö och jordbruksutskott och talat sig varm för att hålla inriktningen att jordbrukspolitiken ska avregleras och inga ökade stöd Nu kommer han troligtvis att vara med och besluta om ökat stöd till mjölksektorn. De sista örena i jordbruksbudgeten kommer att användas till ökat stöd för mjölksektorn, pengar som kommissionären ville ha kvar som buffert inför saker som inte ska hända men händer.

Det är möjligt att mjölkkrisen är en sådan händelse och att det är motioverat, men jag är bekymrad över att kassan är tom innan vi går in i 2010 för vi vet att saker och ting kan hända. Vad gör vi med nästa sektor som får kris, var hittar vi dem pengarna?

Kommer Erlandsson att även gå med på kravet från Tyskland och Frankrike om en återreglering av mjölksektorn?

Jag tror mer på den ”högnivågrupp” kommissionen tillsatt för att se över hela mejerisektorn på längre sikt. Jag tror det finns mycket att göra inom konkurrensen, titta på hur förhandlingspositionerna för mjölkbönderna ser ut i livsmedelskedjan, vad händer när kvoterna förvsinner, hur kan mjölksektorn bli  bättre på att marknadsföra sig och kunna få det pris som behövs.

Här tycker jag svenska Milko är ett lysande exempel, att marknadsföra landskapsmjölken och våga stå för att den är lite dyrare. Det tror jag är rätt inriktning, ta med konsumenterna på denna resa och sen vill jag att EUs mjölkbönder ska vara stolta över sina produkter och berätta för konsumenten vad de får för dessa euro de betalar per liter mjölk.

Här är ett urklipp från en artikel i Svenska dagbladet på tal på köttkonsumtion och närproducerat och jag hoppas Kött och charkföretagen lyssnar på opionen för svenska närproducerade råvaror kan ta ytterligare mark; 

 
 Närproducerat kött vinner mark
2009-10-12
Trots att köttkonsumtionen generellt minskar så har försäljningen av svenskt nötkött ökat med tio procent i år. Men på krogen får du åtta gånger av tio räkna med att bli serverad billigare importkött, skriver Svenska Dagbladet.

Den svenska konsumtionen av nötkött minskar. Jämfört med första halvåret i fjol så har den minskat med 3,3 procent i år, visar siffror som lantbrukarnas branschorganisation LRF beställt från SCB. Men samtidigt så äter vi mer svenskt – försäljningen har ökat med tio procent i år.

– Vi har ett ökat engagemang hos de svenska konsumenterna. Det handlar om djurhållning och livsmedelssäkerhet. Folk vill handla klimatsmart, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande på LRF.

I juni skrev jag här på bloggen om kött och charkföretagens önskemål om att förlänga djurtransporterna. De gav uppdrag till SLU för att studera om det är negativt för djuren att transporteras längre än 8 tim vilket är gränsen i Sverige. 

Nu har reslutatet kommit och det är ju självklart resultat, djuren mår sämre ju längre de transporteras. Och Kött och charkföretagen drar tillbaka sina tankar om att driva kravet om förlängd transportid, o VDn konstaterar att det är inte opionin för det nu. NEJ och det kommer inte att bli det heller kära VD. Ni får allt fundera över hur slaktbranschen är strukturerad framöver. Ja det är klart finns det bara ett slakteri i Sverige så blir transporterna väldigt långa…..därför måste man från branschens sida fundera över var slakterier ska finnas utifrån Sverige kartan och inte över hur man kan maximera transporttiderna.

Jag tror det behövs nya tankar och ideer inom köttbrancshen för att möta kraven från oss konsumenter. Miljö, klimat , kunskap om var maten produceras m.m ligger högt upp i intresse för många och inte minst ungdomar. Hur möter ni det, VD Åke Rutegård?

Enligt en ny forskningsrapport har vår köttkonsumtion i Sverige ökat kraftigt de senaste åren, en dryg 50 % ökning sedan 1990. Och det påverkar växthusgasutsläppen.

Men en stor del av detta är importerat kött, och det är så välgörande att forskarna väger in just importen av kött. Köpte vi mer av svensk kött så påverkas inte klimatet lika mycket. Därför att svenska bönder är duktiga på att minska utsläppen och arbeta mer miljöeffektivit.

Jag anser att vi måste rensa debatten om hur vår köttkonsumtion påverkar klimatet, om vi de gånger vi äter kött köpte mer av svenska, närproducerade råvaror så skulle det göra mycket för att minska utsläppen och även se till att vi har en levande aktiv landsbygd med många lantbruksföretag som vågar satsa på fler betande djur som också producerar biologisk mångfald. Allt hänger ihop !

Jag blev så glad när jag fick ett mail från Milko där de beskriver sitt mejerihandslag med mjölkbönderna och med oss konsumenter. Det är precis sånt som  behövs istället för att göra det som den centerpartistiske jordbruksministern gör att lägga sig platt för EUkommissionen. Kreativa ideer och samverkan mellan olika aktörer förspråkas i handslaget. Och att sätta mjölkbonden i centrum. Jag håller med fullständigt. Mjölkbonden är så viktig för hela jordbrukssektorn, de ser till att vi har god näringsrik närproducerad mjölk(om vi köper landskapsmjölken…) i butikshyllorna, de ser till att landskapet hålls öppet med betande kor och med det gynnas också många slags olika arter i vår fauna, de ser till att det finns kalvar till alla nötköttsproducenter med mera. Kort sagt mjölkbonden är värd att hyllas och lyftas fram i olika sammanhang.

Risken är annars stor att flera mjölkproducenter slås ut under året pga av allt tuffare förutsättningtar och allt hårdare ekonomisk klimat för många. Då kan vi konsumenter sukta efter landskapsmjölken eller fundera över varför inga kor betar i den svenska naturen. Därför behövs krafttag redan nu och därför är det så bra det Milko gör. Jag stöttar det till fullo.