Vi hade ett intressant seminarie i riksdagen under veckan. Utrikesdepartementet presenterade den svenska Arktiska strategin inför att Sverige tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Mina sammanfattande kommentarer på slutet av seminariet handlade bland annat om att människan måste vara i centrum för all politik, och hur kan vi arbeta för att förutsättningarna att leva och o i Arktisk stärks och utvecklas. Hur hanterar vi det kommande svåra frågorna om rätt till naturtillgångarna som idag är gömda under is. Hur hanterar vi den ökande skeppstrafiken över isfria hav och klarar vi en oljekatastrof  liknande den som hände i mexikanska golfen.  

Forskningen är A o O för att vi ska kunna fatta kloka beslut och därför är jag glad över att forskningen går som en röd tråd genom hela strategin och det kommande ordförandeprogrammet.

Läs mer här; 

http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/oekat-samarbete-vaegen-till-haallbar-utveckling-i-arktis

Var är miljötänket i regeringens vårbudget, de drar ner på miljöanslag och tar bort stödet till solenergi. Det är så typiskt att med vackra ord smörja folket och i praktisk politik göra något helt annat. Och inte minst centern måste väl fundera på hur de framställs…de pratar gott om förnybar energi och vilka stora satsningar som görs och sen drar de ner på stöd till detta område och samtidigt säger de att det är ok att bygga ny kärnkraft. Vilka dubbla signaler?

Vad ska man tro och vem ska man tro på? Centern som säger att det nog inte kommer att bli ny kärnkraft och Folkpartiet som säger att det kommer att byggas flera st.

Vi kan ju bli framgånsgrika med en rejäl satsning på förnybar energi, nya jobb och bra för klimat och miljö och visa omvärlden att Sverige satsar och vågar tro på ett fossilfritt samhälle.

Vi hade spännande medverkande på utskottet, Måns Lönnroth från Global Utmaning och Harald Dovland, tidigare ledare av norsk klimatförhandlingsdelegation. De gav sin bild av läget och gjorde medskick in i vårt arbete. Bland annat att nordiska länderna borde ta på sig ledartröjan för att få EU in på banan igen. Få EU att driva på klimatarbetet och inte minst se till att regeringscheferna och finansministrarna kliver fram. Idag överlåts arbetet på miljöministrarna och inget ont i det men ska man få till ett krafttag i att nå målen högst 2 grader så måste regeringscheferna in på banan och ta sitt ansvar.

Norden borde också ta på sig ansvar för att driva fram en utveckling med inriktning på forskning, utveckling och hållbarhet. Visa att det är en lyckans väg att koppla ihop hållbar utveckling med hög tillväxt, ny teknik och nya jobb som skapar inkomster till företag, människor och samhälle. Det är en vinn-vinn-situation.

Igår besökte jag och några politikerkollegor rallyskogen och Vargåsen-sträckan. Vi blev omhändertagna och fick massor av information om motorsporten och inte minst Rally Sweden av Maria som är ny sportchef på Bilsportsförbundet, Pierre, styrelseledamot och Ola som ansvarar för bland annat miljösatsningarna som Bilsportsförbundet gör.

Vi blev mäkta imponerade av hela organisationen och också arbetet med att utveckla miljöbilar och teknik. Och det slår mig än en gång hur viktigt det är att koppla ihop allt spännande som sker inom motorsporten med företagande, miljöarbetet och säkerheten. Vi ska fortsätta kontakten med Bilsportsförbundet och lära mer, utveckla tankar och se vad vi inom politiken kan göra.

Idag presenterade miljöministern att inplanteringen av varg ska börja i vår. Länstyrelserna ska föreslå vart det passar bäst. Ska bli intressant att se hur detta ska gå. .

Och samtidigt kommer skarp kritik från EU-kommissionen på Sveriges jakt på varg och om det inte kommer tillfredställande svar på frågorna så kommer kommissionen att gå vidare….

http://www.europaportalen.se/2011/01/regeringen-vargjakt-ett-svenskt-beslut

Intressant läsning om Naturskyddsföreningens undersökning av alla partiers miljöpolitik. De konstaterar att moderaterna är helt klart sämst och att Sverige har tappat i miljöhänseende, att politiken går åt fel håll.

Naturskyddsföreningen i stor granskning av miljölöftena: Regeringens politik får underkänt. Även Miljöpartiet har en bit kvar till en riktigt bra miljöpolitik. Vi har granskat vad riksdagspartierna gjort på miljöområdet under mandatperioden med utgångspunkt i deras vallöften. Tyvärr kan vi konstatera att löftesbrotten är många och att de finns i alla partier. De tre mindre borgerliga partiernas miljöambitioner har till exempel ofta blivit överkörda av Moderaterna. I oppositionen har tvärtom de mindre partierna fått Socialdemokraterna att rösta bättre än vad de lovade i valet 2006. Vi vill se en tydlig handlingsplan för en friskare planet, inte fler tomma löften. Det är djupt beklagligt att miljöpolitiken i centrala frågor går åt fel håll, skriver Mikael Karlsson och Svante Axelsson

http://www.dn.se/debatt/moderaterna-har-kort-over-smapartierna-i-regeringen-1.1158958

För några dagar sen kom en rapport om klimatförändringarnas påverkan av Värmland  från Centrum för klimat och säkerhet.

http://www.vf.se/Nyheter/Varmland/Klimatet-i-Varmland-ar-redan-mer-extremt-100605.aspx

Och det som sägs är värt att fundera över oavsett om vi tror på klimatförändringen eller inte. Det har blivit 1 grad  varmare sedan 1990 och det kommer att bli varmare för varje år. Vad innebär detta för oss värmlänningar? Kanske bara positivt om vi ser kortsiktigt men med varmare klimat följer även kraftigare nederbörd, extremare väder. Nya skadeinsekter för grödor och skog,  smittsamma sjukdomar som drabbar oss människor och nya djurarter som för med sig nya sjukdomar. Vi kommer att få färre dagar med snö i Värmland och vad innebär det för våra fina skidanläggningar på sikt?

Jag anser att det är vårt stora ansvar, vi som lever här och nu, att våga fatta beslut som minskar den mänskliga klimatpåverkan.  Och inte minst börja bygga om samhället och göra det mer tåligt för extremväder med kraftiga skyfall och långvarig nederbörd.

jag har skrivit motioner efter motioner i riksdagen (egna förslag) om behov av att samhället rustar sig för ett förändrat klimat, att vi måste se över ansvarsbiten när naturolyckor händer. (tänker på översvämningen i Arvika eller skyfallet i Hagfors) Vi måste tänka långsiktigt och genomföra olika former av förebyggande arbete. Risken är annars att vi blir tagna på sängen när vi helt plötsligt upplever ett förändrat klimat. Problemet är att det just nu sker sakta och smygande. Och vi märker det inte så tydligt. Men frågan är när tippar det över och allt går snabbare och snabbare????

Jag är glad över att vi har Centrum för klimat och säkerhet som kan ge oss en spark i ändan och säger till oss politiker, agera NU !

Forskare i Lund har gjort livscykelanalyser på biodrivmedel, och enligt dem så är biogas bästa bränslet men de andra kommer inte långt efter. Och alla alternativ är klart bättre än bensin och diesel. Detta borde ge mer ”bränsle” till fler biogasanläggningar och inte minst möjligheter för lantbrukare att framställa bra biodrivmedel.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bioenergi/article782436.ece

Jag lyssnade till Johan Rockström i morse på vårt frukostseminarie och han påpekade än en gång behovet av politiska beslut för att vi inte ska överskrida 2-graders målet när det gäller temperaturhöjningar. På 40 år måste vi fasa ut vårt fossilberoende om vi ska klara utmaningen någorlunda. Samtidigt är forskarna osäkra på vad som händer när temperaturen stiger, når vi olika trösklar som gör att det blir väldigt tydliga förändringar snabbt. Tex i Östersjön med lite varmare vatten vad innebär det för fisken och hur påverkar det övrig flora och fauna och i slutändan mänskligheten?

När och var når vi gränsen för hur mycket vi kan anpassa oss till förändringarna och när blir det frågan om omläggning. tex flytt av samhällen, nedläggning av skogsbruk coh jordbruk pga torka? Vad innebär detta för oss i Norden och hur kan vi hjälpa till i övriga världen? Det handlar om färskt vatten, ren jord och biologisk mångfald.

Johan avslutade med fyra viktiga punkter, 1 klimatforskningen med bred tvärvetenskaplig forskning för att lära oss mer och hitta lösningar. 2, de fossila resurserna kommer att ta slut men när?. 3. Se detta som en investering inte en kostnad. 4. och den etiska diskussionen, vad lämnar vi över till våra barnbarn och barnbarnsbarn. Har vi ansvar och klarar vi av att ta det?

Ja, min slutsats i paneldiskussionen var just att vi måste ta ansvaret för långsiktigheten och våga fatta tuffa beslut som kanske just idag kostar men i morgon ger tillbaka. Se det som möjligheter att bygga ett uthålligt, starkt samhälle som bygger på förnybara resurser och hållbar ekonomi. Att det inte bara är kortsiktiga ekonomiska intressen som ska styra.

Sitter på tåget (som vanligt) och förbereder mig inför morgondagens frukostmöte i riksdagen. Rubriken är, Möjligheternas kris och anordnas av bla Norden i fokus.

Klimatförändringarna kommer oberoende av toppmöten. Vilka forskningsresultat finns om hur vi kan anpassa oss, vad händer på näringslivssidan i Norden och kan nordiskt stöd till klimatåtgärder i u-länderna skapa utvecklingsmöjligheter för svenska företag. Detta är inledningen till seminariet och jag ska sitta i en panel med flera namnkunniga personer såsom Johan Rockström, Rolf Annerberg och Helge Semb.

Min ingång kommer att bli; Det finns egentligen två huvudspår i dagens debatt, dels ena sidan som säger att vi i Norden/ Sverige inte ska gå före, det kostar för mycket och vissa ekonomer har räknat ut att det skulle kosta Sverige många, många miljarder om vi skulle genomföra det som diskuteras bland oss politiker. Dels andra sidan (som jag tror mycket mera på) att det finns möjligheter i förändringarna och att det är nödvändigt att genomföra en mängd olika åtgärder.

Vi ska ha en grön teknikbas som är effektiv och baserad på låga utsläpp. Vi utvecklar ny grön teknik som minskar utsläpp och hjälper utvecklingsländerna. De ger fler och nya jobb i svenska företag, Ta tex det Karlstadbaserade företag Heavycast som använder gammal, god industrikunskap som ger nya jobb och grön energi i form av vindkraftsverk.

Jag tänker testa mina tankar om de möjligheter jag ser som handlar om nya energilösningar, gröna hållbara, lokala där man bygger ihop elnät och kan exportera kunskap och teknik. Hållbar livsmedelsporduktion som ger säker, god mat, producerat lokalt här i Sverige/Norden men också i u-länderna där det ger nya jobb för inte minst kvinnorna och svälten minskar. Här kan vi exportera kunskap, maskiner m.m. Hållbar skogsproduktion som ger råvara till att bygga hållbara samhällen, tar upp koldioxid, ger biologisk mångfald och biobränslen men då handlar det om att bruka på ett långsiktigt hållbart sätt och även skydda delar av skogsmarken. Avverkning-nyplantering-skydd är viktiga ingredienser i ett hållbart skogsbruk.

Och inte minst lokalbefolkningen, det civila samhället  är otroligt viktiga för att få till stånd en förändring, dels kunniga, aktiva medborgare som driver på politiken, men också delaktighet i att förändra och det handlar mycket om utbildning av barn upp till vuxna. Utbildning och kunskap ger ökad demokrati, tolerans och solidaritet och en bättre värld för alla att leva i.

Så egentligen ser jag stora möjligheter för oss i Norden att vara delatiga i arbetet mot klimatförändringarna och jag tror på aktiva politiska beslut som möjliggörare och inte som bekymmer och stora kostnader. Sveriges välstånd har drivits fram av tuffa politiska beslut allt som oftast i motvind av kapitalet och högern som har tyckt och fortfarande tycker att det är marknaden och de med pengamakten som ska bestämma varthän vi ska gå.

Vågar någon lita på vad regeringen säger funderar jag på när jag nu läser om miljöministerns siffermiss när han presenterar miljömålsförslagen. Nu är det inte vi i oppositionen som tar upp felet utan det är media, läs vad Miljöaktuellt skriver om Carlgrens tabbe när det gäller marina skyddsområden. Vad är det som säger att det inte finns fler missar i Carlgrens arbete? Nu kan ju vän av ordning säga att ja, någon miss kan det få bli. Ja men…inte hur många som helst och inte hur stora som  helst. Jag ställer faktiskt högre krav på en regering än att de kan få göra så grova räknefel på område efter område. 

Och var är den granskande journalistiken? I det senaste fallet var det Greenpeace som uppmärksammade media på felet…..

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.305337/11-procent-blev-100-miljoministerns-stora-siffermiss-om-havet

Och ja, det är ju logiskt med hänvisning till borgarnas politik som går ut på att bygga fler reaktorer. Jag har svårt att förstå centerns kraftiga svängning i frågan. Nu var det ett antal centerpartister som röstade mot sina egna motioner och mot sin egen övertygelse. Men vill man ha ny kärnkraft då bör man också säga ja till uranbrytning i Sverige. Eller hur?

Vi i rödgröna oppositionen röstade nej och jag tror det var två centerpartister som röstade med oss. Undrade hur partipiskan ven inom centerpartiet för det var flera stycken som sa innan att man skulle rösta mot. Hur kan man med ett sådant beslut säga att centerpartiet är den gröna rösten????

Jag ställde en fråga till miljöministern om hans syn på fortsatt kalkning, nu fick jag svar. Som vanligt ett luddigt svar. Ska återkomma i miljömålspropositionen, läs svaret här;

Svar på fråga 2009/10:591 av Ann-Kristine Johansson (S) Kalkning av sjöar

Ann-Kristine Johansson har frågat mig om jag fortfarande står bakom behovet av att kalka oförminskat samt behovet av nykalkning i vissa delar.

Jag delar Ann-Kristine Johanssons syn på kalkningen som en viktig åtgärd för att bland annat nå riksdagens fastställda miljökvalitetsmål.

Det är dock samtidigt viktigt att komma ihåg att kalkning bara mot-verkar de uppkomna skadorna men inte löser problemen med försurande utsläpp.

Utsläppen av svavel och kväve från källor i Europa har minskat kraftigt. Nedfallet av svavel och kväve över Sverige har minskat med 61 respektive 23 procent under 20 år. Det har medfört att mark och vatten blivit mind­re försurade. Delmålet för Bara naturlig försurning om att 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning är uppnått. Återhämtningen har fortsatt och endast tre procent av sjöarna som är större än fyra hektar var enligt Naturvårdsverkets senast uppskattning försurade år 2005. Vår bedöm­ning är att genom de av den internationella sjöfartsorganisationen IMO 2008 beslutade insatserna för att begränsa sjöfartens utsläpp av för-surande svavelföreningar, så kommer nedfallet av dessa ämnen från sjö-farten att minska ytterligare markant.

Det är i nuläget för tidigt att exakt fastställa på vilken nivå kalkningen bör ligga i ett längre perspektiv, samt i vilken utsträckning nykalkningen bör genomföras. För att ta ställning till detta kan ytterligare besluts-underlag från Naturvårdsverket behövas. För regeringen är omfattningen på kalkningen en fråga om en helhetssyn på vilka åtgärder för att för-bättra vattenkvaliteten i våra sjöar som är mest angelägna, mest kostnads-effektiva och som därför bör prioriteras.

Vi avser att återkomma i kalkningsfrågan i den kommande miljömåls-propositionen.

Stockholm den 10 mars 2010

Andreas Carlgren

Ja ännu starkare blev jag i min övertygelse om behovet av fortsatt kalkningen men även behov av nykalkning efter att ha lyssnat på flera kunniga experter i frågan. Jag medverkade på ett seminarie igår i Arvika i regi av Sportfiskarna och Värmlands kalkningsförbund.

Här kommer delar av det tal jag höll och sen en hänvisning till en hemsida som innehåller korta referat från seminariet.

”Kalkningsanslagen har varierat under årens lopp och idag ligger anslaget under biologisk mångfald som regeringen har pytsat in många saker under. Och det är svårt att göra bedömning över regeringens ambitioner när det gäller kalkningen.Problemet med den storskaliga försurningen uppmärksammades först på 1960-talet. Den största orsaken är nedfallet av luftföroreningar, främst svaveldioxid från förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen, men även skogsavverkning kan ha en lokal försurande inverkan.

Och här kommer kalkningen in som medicin och åtgärd i de försurade sjöarna och vattendragen.Det politiska övergripande målet med den svenska kalkningsverksamheten är att bevara eller återskapa förutsättningarna för liv i sjöar och vattendrag och att skapa möjligheter till fiske i försurade vatten i väntan på att försurningen minskar.

 Som jag sa så är målet med kalkningen att bevara och återskapa ett för platsen naturligt djur och växtliv. Tex så är många vattenlevande arter väldigt känsliga när vattnet blir surare inte minst fisk och fiskyngel drabbas hårt. Och kalkningen har stor betydelse för att vi ska kunna upprätthålla vattenkvaliten i våra sjöar och vattendrag. Den har väldigt stor betydelse för biologiska mångfalden. Och i år när det är Det biologiska mångfaldsåret så borde regeringen verkligen inse vikten av att agera.

Det svenska kalkningsprogrammet har i alla fall varit det största i världen. Och är en av de största miljövårdsatsningar vi gjort. Trots detta har vi ändock fortfarande försurade sjöar och vattendrag. Och därför krävs det fortsatt hög ambitionsnivå och inte minst för att klara de sjöar och vattendrag som ännu inte har kalkats men är i stor behov av det.

 Kalkningen hjälper också till att nå några av de av riksdagen fastställda miljömålen;

Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag= säger sig själv varför kalkningen är viktig.

Giftfri miljö= aluminium, kvicksilver trivs inte i kalkade vattendrag,

Ett rikt växt och djurliv= kalkning behövs för att vi ska ha ett myllrande liv i skog o mark,

Levande hav= fiskarter påverkas positivt av kalkning,

Övergödning= fosfor minskar när vi kalkar vatten

Klimatmålet= koldioxid minskar när vi kalkar våra vatten

Och jag anser att miljömålskalkning är ett av de effektivaste sätten att tillgodose regionala och lokala miljömål

Och vi kan se olika motiv varför kalkningen är så viktig;

Ekologiska motiv – miljömålskalkning återskapar ekosystemen

Ekonomiska motiv – miljömålskalkning ger tillbaka insatserna 3-4 ggr.

Djuretiska motiv – försurningsdöden ger vanskapta fiskar som får en plågsam död

Sociologiska motiv – alla bör ha samma tillgång till en frisk natur

Folkhälsomotiv – naturaktiviteter vid levande sjöar stressar av och läker, vi mår bra av att vistas vid en frisk sjö.

Landsbygdsutvecklingsmotiv – levande landsbygd med ekoturism vid levande sjöar och inte minst fisketurism som kan utvecklas stort i vårt land om vi verkligen satsar på det och om vi politiker inser den stora potential. Visst borde alla regioner kunna satsa på fisketurism men då handlar det också om behov av friska sjöar.

Det finns även EU regler som stödjer tanken på miljömålskalkning tex, EUs vattendirektiv= ska ge GOD ekologisk status,

Habitatdirketivet= bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

Natura 2000= berör även kalkade områden samt skyddsvärda arter inom o utom dessa.

Åldirektivet= Åtgärder för återhämtning av beståndet av europisk ål.

Visst, jag kan konstatera att arbetet både det långsiktiga malande miljöarbetet för att minska utsläppen liksom kalkningsarbetet har gett resultat men det är för tidigt att dra i handbromsen och sätta ner hälarna.

Vi måste fortsätta arbeta med att minska utsläppen av försurade ämnen, det är ju själva roten till det onda. För helst skulle vi inte behöva kalka för det är som jag sa medicinen för att rädda patienten istället för förebyggande arbete. Det krävs bägge delarna.

Enligt naturvårdsverket så ser man en kraftig minskning av försurande ämnen som innebär en återhämtning i tidigare försurade områden. Därför kommer också kalkningsåtgärderna att anpassas därefter. Och det ska bli intressant att få lyssna till Naturvårdsverket (NV) hur man har resonerat när det gäller neddragningen av anslagen. Jag är inte riktigt säker på att jag tror det är dags att göra det.  

För Värmlands del har kalkningen varit av godo och det får inte minskas för det behövs krafttag fortfarande. Jag tror att kalkningsarbetet inte minst genom Kalkningsförbundets ihärdiga arbete har hjälp så att vi alla fall kan se en gul gubbe när vi analyserar miljömålet levande sjöar och vattendrag

Det jag menar med allt det jag sagt är att kalkningen har otroligt stor betydelse för den biologiska mångfalden för trots allt så har vi inte lyckats få bort all försurande utsläpp och alla försurade sjöar och vattendrag återhämtar sig inte alltid utan hjälp och det kan ta väldigt lång tid.

Därför behövs kalkningen en stund till i framtiden. Hur länge och hur mycket är inte jag kvinna att svara på här och nu. Men jag kan tänka mig att bland denna expertis som är samlade här i Arvika så finns det kloka tankar och råd att skicka med mig i det fortsatta politiska arbetet.

Till sist så vill jag tacka för att jag blivit inbjuden hit idag och ett stort tack till er alla engagerade som vill uppmärksamma oss politiker på kalkningens betydelse idag och i framtiden.

http://www.falkenberg.se/kommunen/forvaltningar/miljoochhalsoskydd/nyhetsarkiv/naturnytt/kalkningsseminariumiarvika.5.2ae71072126b8f1f32e800049.html

Lyssnade på presidenten när han höll tal på mötet jag deltog i tillsammans med parlamentariker från hela världen. Han var en bra talare och kunde beskriva utifrån hans egen verklighet behovet av agerande NU inte vänta tills nästa dag. Om temperaturen ökar med 2 grader så är hans land Maldiverna borta. Och som han avslutade med, det handlar inte om pengar utan det handlar om våra barns framtid. Därför måste vi agera nu och Köpenhamns mötet måste komma fram till bindande avtal för alla.

Han pratade också om vikten av demokrati och att det är allas vårt ansvar att stå upp för demokrati var vi än befinner oss i världen.

Flera andra talare från utsatta länder beskrev sina tankar och kravet på agerande. Och behovet av att vi parlamentariker driver på våra regeringar och inte nöjer oss med vackra ord utan kräver handling.