En av de viktigaste punkterna på vår dagordning när vi är på Grönland är hur vi ska driva på behovet av internationellt avtal när det gäller sjösäkerhet i Arktis. Vet ni att det sker ca 80-100 grundstötningar varje år och de ökar pga ökad fartygstrafik i området. Det handlar om lastfartyg, stora kryssningsfartyg med mera. Fler och större fartyg för varje år och sådana som kanske inte ens är byggda för att gå i dessa hav. Is, kallt, mörkt och stora mycket stora avstånd. Och räddningstjänsterna är få och har inte tillräcklig kapacitet. Det är förutsättningarna just nu…och vi som ingår i Arktis har börjat prata om detta men tyvärr mal politikens kvarnar långsamt och särskilt när dte handlar om att flera länder ska komma överens. 

Det behövs internationella avtal om beredskap och räddningsinsatser, om hur man hanterar oljesutsläpp och hur man agerar för att rädda människoliv i dessa stora områden och iskalla hav.

Det behövs ökade tekniska krav på fartyg som trafikerar området, det behövs ökad reglering av trafiken, sattelitövervakning, lättillgänglig isinfromation. Och inte minst behövs det överenskommelser om hur oljeborrning  och andra naturresursutvinngar ska gå till, det krävs starka hållbara miljökrav.

Detta ska vi diskutera under veckan och fundera över hur Nordiska rådet kan vara pådrivande i att få länderna att skriva på avtal som ligger framme, hur vi ska få alla länder att inse och ta till sig oron för sjösäkerheten inom detta stora område

Sitter på ett mycket försenat tåg på väg till Köpenhamn och Kastrup. Ska flyga till Grönland i morgon bitti, närmare bestämt Ilulissat. Nordiska rådets Miljö och naturresursutskott vänder blickarna mot Grönland och ska lära mer om hur klimatet påverkar livet i Arktis, både för människor och djur. Vi kommer att ha utskottsmöte på förmiddagarna och eftermiddagrna ägnas åt föredrag om klimatförändringar, sjösäkerheten, livet på Grönland och avslutas med båtturer för att se med egna ögon det vi pratat om tidigare. Ska bli så spännande att komma dit och uppleva naturen, vildheten och skönheten. Och inte minst människorna. I utskottet sitter Kim som är Grönlands repersentant och det var han som lockade dit oss.

Ilulissat är världsarvsområde och jobbar mycket med hållbar turism som vi ska höra mer om. Hur kan man förvalta och hur hanterar man balansen mellan utveckling och bevarande.

Vi hade ett intressant seminarie i riksdagen under veckan. Utrikesdepartementet presenterade den svenska Arktiska strategin inför att Sverige tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Mina sammanfattande kommentarer på slutet av seminariet handlade bland annat om att människan måste vara i centrum för all politik, och hur kan vi arbeta för att förutsättningarna att leva och o i Arktisk stärks och utvecklas. Hur hanterar vi det kommande svåra frågorna om rätt till naturtillgångarna som idag är gömda under is. Hur hanterar vi den ökande skeppstrafiken över isfria hav och klarar vi en oljekatastrof  liknande den som hände i mexikanska golfen.  

Forskningen är A o O för att vi ska kunna fatta kloka beslut och därför är jag glad över att forskningen går som en röd tråd genom hela strategin och det kommande ordförandeprogrammet.

Läs mer här; 

http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/oekat-samarbete-vaegen-till-haallbar-utveckling-i-arktis

Ställde en enkel fråga till Eskil Erlandsson som ansvarigt statsråd för samefrågorna;

Svar på fråga 2010/11:380 av Ann-Kristine Johansson (S) Nordisk samekonvention

Ann-Kristine Johansson har frågat mig om inställningen till tidsprocessen av nordisk samekonvention, om jag kommer att ta några initiativ i frågan samt hur ratifikationsprocessen ser ut.

Vid mötet mellan sametingspresidenterna och sameministrarna i Stockholm den 22 november 2010 beslutades bl.a. att förhandlingarna ska påbörjas 2011 med målsättningen att slutföras inom fem år. Därefter har en förhandlingsdelegation tillsatts. Målsättningen från svensk sida är att förhandlingarna ska slutföras inom den givna tiden. När så skett kommer slutprodukten att remitteras.

 En förutsättning för att ratificera konventionen är bl.a. att regeringen först inhämtar riksdagens godkännande. Inför riksdagens ställningstagande måste samtliga frågor kring de rättsliga konsekvenserna av en anslutning vara klarlagda. Enligt artikel 48 i utkastet till konventionstext ska konventionen efter undertecknandet, men före ratifikation, även godkännas av de tre sametingen.

 Min ambition är att processen ska karakteriseras av öppenhet och god vilja. Jag kommer att följa frågan noggrant.

 Stockholm den 30 mars 2011

 Eskil Erlandsson

Vi hade spännande medverkande på utskottet, Måns Lönnroth från Global Utmaning och Harald Dovland, tidigare ledare av norsk klimatförhandlingsdelegation. De gav sin bild av läget och gjorde medskick in i vårt arbete. Bland annat att nordiska länderna borde ta på sig ledartröjan för att få EU in på banan igen. Få EU att driva på klimatarbetet och inte minst se till att regeringscheferna och finansministrarna kliver fram. Idag överlåts arbetet på miljöministrarna och inget ont i det men ska man få till ett krafttag i att nå målen högst 2 grader så måste regeringscheferna in på banan och ta sitt ansvar.

Norden borde också ta på sig ansvar för att driva fram en utveckling med inriktning på forskning, utveckling och hållbarhet. Visa att det är en lyckans väg att koppla ihop hållbar utveckling med hög tillväxt, ny teknik och nya jobb som skapar inkomster till företag, människor och samhälle. Det är en vinn-vinn-situation.

Idag hade vi ett långt möte mellan Nordiska rådets miljöutskott och näringsutskott om möjligheten att hitta en samsyn om framtidens jordbrukspolitik i EU. Jag har skrivit ett medlemsförslag som bla går ut på det och idag efter låång diskussion beslutade vi att skriva ner en gemensam inriktning från Nordiska rådet. Denna skrivning ska vi återigen diskutera på utskottens sommarmöten. Det fanns en skeptis från bla Norge och Island om möjligheten att hitta samsyn….men jag påminde om att vi faktiskt lyckades med det konststycket inom EUs fiskeripolitik. (trots att inte alla länder är med i EU, men de berörs av EUs fiskeripolitik) Och det borde gå även här.

Vi är överens om att vikten av livsmedelsäkerhet är tyngsta argumentet, alltså produktionen av mat i Norden. Vi måste ha med tanken om att klara en krissituation. Risken kan ju vara att stor del av vårt nordiska jordbruk är nedlagt och inte kan producera maten vi behöver.  Därefter är vi överens om att stödsystemen ska vara öppna och genomskinliga. Enkla att förstå även för folk utanför jordbrukspolitiken. Och att vi ska värna om ett jordbruk i hela Norden med betande djur. Detta plus lite mer känns det som att vi är överens om, och visst är det ett steg på väg????

Idag samlas Nordiska rådets alla ledamöter här i Stockholm för möten under dagarna två. Vi ska diskutera gränshinder, klimatarbetet, sjösäkerhet i Arktisk plus mycket, mycket mera.

Men jag ska också hinna medverka under em på ett seminarie som Kungliga skogs och landsbygdsakademin anordnar om entrepenörskap på landsbygden. Där ska jag debatter med en centerpartist. Ska bli spännande och roligt. Återkommer med rapport om läget för landsbygden utifrån ett forskarpersepktiv med fokus på entrepenören!!!!

Igår deltog jag på ett Gränsseminarie i Håverud, Dalsland. Det var Hotell och restaurang och Handels i Värmland-Dalsland och Hedmark på norska sidan som var anordare. Jag berättade om Nordiska rådet, bakgrund och vad som finns på vår dagordning i dag, plus förstås gränshindersarbetet.

Efteråt kom det fram en kvinna till mig och berättade om sin syster som jobbat i Norge och inte fått a-kasseersättning på 9 månader, 9 MÅNADER!!!!!. Pga av att byråkratin och hanteringen av blankett E 301 inom det norska Aetatet. Det innebär att systern inte har nån inkomst, inga pengar och måste leva på sin syster och sin mor. Vi lever i Sverige 2011 och så här får det vara inte gå till…..Nordiska rådet har ett stort ansvar att ligga på regeringarna och se till att människor inte hamnar i kläm när det arbetar och förflyttar sig mellan nordiska länderna.

Även här blir vi institutionernas fånge….vi låter detta pågå trots att vi är ansvariga som politiker. Myndigheterna bygger upp administration och låter byråkratin svälla som en amöba, våra politiska belsut tolkas som de vill och medborgaren sitter absolut INTE i centrum, utan det är regelverket. (det som tolkas utifrån myndighetens eget huvud)

Det var flera på seminariet som vittnade om hur de har hamnat i byråkratins käftar, i okunskapen hos Försäkringskassans tjänstemän som inte kan svenska-norska systemet, hos Arbetsförmedlingen som skickar follk till annat land för jobb trots att vi inte lyckats lösa probelmatiken runt olika lagstiftningar om du råkar bli sjuk, arbetslös, arbetskadad, företaget går i konkurs, vara till åren kommen osv. Det finns en mängd gränshinder som måste lösas och det finns en mängd kommande hinder som vi idag inte vet om men kan dyka upp i morgon….

Jag har hävdat i alla nordiska debatter att regeringarna måste sätta på sig nordiska glasgögon vid alla beslut för att se om just detta beslut bliur ett gränshinder för medborgare och företag i Norden.

Som tur är finns GRENSETJÄNSTEN, placerat i Morokulien mitt på gränsen mellan Norge och Sverige. Där hjälper de medborgare och företagare som har frågor , som drabbats av olika hinder MEN också löser många olika gränshinder genom att få myndigheter från bägge länder och tillsammans titta på problemet. På detta vis har en mängd gränshinder löst sig.

I dagarna tre är jag i Tromsö i norra Norge för att diskutera Arktiskt samarbete och hur vi kan utveckla strategierna . Sverige har tyvärr ingen artktisk politik/strategi men enligt UD så är det en på gång vilket jag hoppas för i maj tar Sverige över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Och då gäller det att vi kan lyfta arbetet vidare.

Det krävs samarbete och helhetsyn för hela Arktisk och inte minst för urbefolkningarna. Jag hade flera inlägg utifrån behovet av helhetsyn och långsiktighet och inte minst behovet av ett långsiktigt bindande avtal liknande Helsingforsavtalet som reglerar det nordiska samarbetet.

Enligt en av våra medverkande så visar de senaste åren ett kraftfullt ökande globalt intresse för hela det Arktiska området och det kräver att vi politiskt ser helhet och långsiktighet.

Och genom musik så startades konferensen;

I början av veckan kom resultatet av det nordiska samarbetet. Norska regeringen ser över frågan om folkbokföringen av svenska medborgare som jobbar i Norge. Jag tog upp frågan med handelsministern och tillika Nordisk samarbetsminister efterbesöket hos Grensetjänsten i mitten av januari. Och vecken efter tog jag upp frågan med mina norska kollegor i Nordiska rådet. och detta plus andra påtryckningar gjorde att frågan hamnade på den politiska dagordningen i Norge. Och nu gäller dett att fortsätta driva frågan med mina norska kollegor

Så här säger den norske finansministern;

Arbeidsgruppen er blitt enige med Skattedirektoratet om at saker om bostedsregistrering som har oppstått som følge av at personer med D-nummer søker om skattekort for annet år på rad, stilles i bero inntil videre.

Dette innebærer at utenlandske pendlere inntil videre bare vil bli bostedsregistrert i Norge dersom de selv ber om det. Skattedirektoratet har allerede gitt instruks om at denne gruppen skal få skattekort uavhengig av spørsmålet om bostedsregistrering. Bostedsregistrering av svenske arbeidstakere i Norge har kommet på dagsordenen som følge av rutineendringer i Skattedirektoratets kontroll av personer med D-nummer. Arbeidsgruppen skal komme med nye forslag til løsninger innen første juni.

Tack vare att Grensetjänsten tog upp frågan om Norges kommande folkbokföringsförändring med mig och Gunilla Svantorp så börjar det politiskt röra på sig i Norge.

Dagen efter besöket hos Grensetjänsten tog jag upp frågan med Sveriges nordiska samarbetsminister Eva Björling och hon lovade att prata med sin norske kollega. Därefter har det varit uppe till diskussion i riksdagen och även uppe på Nordiska rådets svenska delegation. (Nu gäller det att bevaka frågan så att den hamnar rätt också)

Nu säger den norske finansministern Sigbjörn Johnsen så här;

– Jeg vil derfor se nærmere på om det innenfor handlingsrommet vi har både i forhold til den nordiske konvensjonen om flytting og EØS-regelverket, kan være aktuelt å endre de norske reglene om bostedsregistrering, sier Johnsen.

– Vi setter ned en arbeidsgruppe som skal vurdere endringer, særlig med sikte på familiependlere. Både midlertidige strakstiltak og varige endringer skal vurderes, men de må ligge innenfor det handlingsrommet vi har etter EØS-regelverket og den nordiske konvensjonen om flytting.

I tillegg har vi tatt kontakt med svenske myndigheter for å få mer informasjon om svenske erfaringer om registreringsforhold, og om svenske konsekvenser av norsk registrering, sier Johnsen.

En fråga som jag har aktualiserat under hösten är behovet av en poliststation på gränsen, gärna Morokulien tillsammans med tullstationen. Jag blir mer och mer övertygad om behovet av ökat samarbete mellan tull, polis i bägge länderna. Kriminaliteten rör sig fritt över gränsen och för att komma till rätta med detta så behövs ett tätare och närmare samarbete. Därför behövs en gemsam plats att utgå från och var skulle det passa bättre än vid Morokulien där Grensetjänsten finns och samarbetet är redan etablerat.

Jag kommer att gå vidare med kontakterna in i norska politiken och med landshövdingen i Värmland.

Så här skrev jag i december;

Öppna en polisstation på gränsen mellan Norge och Sverige.

 Under en lång tid har arbete mellan Sverige och Norge utvecklats. I Morokulien har man haft gemensam arbetsförmedling och rådgivning mellan våra två länder – grensetjänsten. Samarbetet har bland annat handlat om arbetsmarknad och myndighetsutövning. När det gäller just myndighetsutövning så finns det en rad av olika lyckade verksamheter.

 Bland dessa verksamheter finns Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Genom detta samarbete har människor i bägge länderna skapat kunskaper om grannlandet som gjort att invånarna på båda sidor om gränsen har fått mer och snabbare hjälp. Servicen för medborgarna har blivit bättre.

 Men vi ser också hur gränsen mellan Sverige och Norge är passage för olika former av kriminella företeelser som narkotikasmuggling, varuutförsel, olaglig alkoholhantering, trafficking osv. Detta slår framförallt mot de mest utsatta i samhället och bör därför stävjas snarast möjligt.

 I det brottsförebyggande arbetet spelar den lokala nivån en stor roll. Det är där man bäst känner till problemen och kan finna lösningar. Grundläggande för arbetet är att alla delar av samhället samarbetar, såväl enskilda, folkrörelser, skola, näringsliv och polis behövs. Ju fler som är engagerade desto bättre. En satsning på att förebygga brott är framförallt en satsning på ett starkt välfärdssamhälle. På det sättet kan vi mota framtida kriminalitet.

 Med en gemensam polisstation på gränsen tror jag att samverkan skulle utvecklas och förbättras. Gemensamma utbildningar kan genomföras, samordning av ärendehantering utvecklas med målet att försvåra brottslig verksamhet.

 Brottsligheten bryr sig inte om landsgränser och vi måste på olika sätt hitta samarbetsformer som gör att vi kan begränsa olaglig verksamhet. En polisstation på gränsen är inte det slutliga målet men det kan vara en del av lösningen på kriminaliteten. Det skulle förenkla och förtydliga uppdraget för polisen i respektive länder.

 Detta är en fråga som man inte bör ta lätt på. Varje dag som går är en förlorad dag i kampen mot brottsligheten. Brottsligheten som i sin tur drabbar dem som minst att säga till om. De grupper som drabbas framförallt är kvinnor, barn och ungdomar. Därför ser jag fram emot det kommande arbetet med att få en polisstation på gränsen mellan Norge och Sverige.

 Det är till denna bakgrund som jag kommer att auktalisera frågan i Nordiska rådet och även ta upp det med mina politiska kollegor i Justitieutskottet och Rikspolisstyrelsen.

Precis så här kan det bli om Norge fortsätter med sina tankar om att folkbokföra svenskar som jobbar i Norge. Och tex Eda kommun kommer att tappa många miljoner i skatteunderlag. Här visar vikten av goda kontakter med nordiska kollegorna.

http://www.vf.se/nyheter/allman/%E2%80%93-det-ar-ett-orimligt-krav

Ann-Kristine Johansson. 

Fiskefrågorna kan verkligen hetta till. Idag blev det så tydligt på vårt miljö och naturresurs-utvalgsmöte i Nordiska rådet. Makrillfisket håller på att segla upp som konflikthärd mellan Norge ,Island och Färöarna. På grund av nya vandringsmönster, kan bero på ändrat klimat, så dyker makrillen upp mer norrut och detta innebär ökat fiske från våra nordiska länder.

Vi hade en het diskussion mellan kollegorna från Norge och Island efter att vi haft en fiskeexpert hos oss som kunde beskriva läget och vad som komma skall i framtiden om vi inget gör. Efter flera timmars förhandlande om ord så lyckades vi komma överens om ett uttalande som kan läsas på http://www.norden.org/da/aktuelt/nyheder/nordisk-raad-gaar-ind-i-nordatlantisk-makrelkrig.

Nordiskt samarbete i dess prydo. Nu gäller det bara att vi följer upp att parterna sätter sig vid förhandlingsbordet.

Vi hade ett spännande seminarie om hur det ser ut i de nordiska länderna när det gäller de främlingsfientliga partierna. Danmark redogjorde för framväxten av Dansk Folkeparti och hur socialdemokratin har hanterat detta under 20 år. Tydligt förändring kom när socialdemokratin tog tydlig debatt med dem då ökade stödet för oss.

Här berättar Finlands expert i frågan;

I Finland finns ett starkt framväxande parti, Sannfinländarna, som har sitt ursprung ur gamla centerpartiet, 1995 bildades partiet och 1999 fick de ett riksdagsmandat. Idag har de växt i och i sista opinionsmätningen visar att ca 34 % kan tänka sig att rösta på dem. Samlar stöd från alla partier, och stort stöd från män, äldre, lågutbildade, arbetslösa. MEN de ser också hur utbildade grupper ooch företagare stödjer dem. Deras agenda är inte lika tydlig invandrarfienltig utan där handlar det mer om förtroende, folket vs eliten; de står på vanliga människans sida mot eliten. Socialdemokratin svar är att bygga upp förtroendet inom partiet och i samhället, se över vad som erbjuds partimedlemmar, (öka engagemanget i partiet), öka folkrörelsearbetet och stärka det fackligt politiska samarbetet (grunden). Men de funderar också över hur partiet ska förhålla sig till Sannfinländarna om de blir så stora som mätningarna visar.

Från svensk sida så berättade Maria Stenberg om Sverigedemokraternas framfart. Och hur de agerat i riksdagen där de till största delen stödjer den borgeliga regeringen. Deras flesta aktiva kommer faktiskt från högersidan.