Rädda barnen använder begreppet,- låg inkomststandard eller försörjningstöd(alltså socialbidrag)  som definition av fattigdom i barnfamiljer. Och här i Sverige anser jag att det är det rätta begreppet. Här kan vi inte säga att folk är extremt fattiga enligt FN. Men det finns en ökande fatttigdom i Sverige, alltså fler och fler som går på ”socialbidrag” och det innebär att du inte har några inkomster eller får ha några pengar på banken eller bil eller…..sånt som många tar för givet i Sverige.

Det är bra att media som tex Aftonbladet, ICA-kuriren tar upp och beskriver vad som händer i Sverige. Vi behöver inse att detta är Sverige, att det finns de som lever på Varma koppen för att barnen ska få mat, att skolutflykterna är ett elände för man har inget att skicka med, att presenter till födelsedagen inte existerar.

Jag bär med mig i plånboken en insändare från 2007 där en Förtvivlad mamma skriver om hennes frustration inför julen, födelsedagen, storhelger, skolutflykter osv, att inte kunna ge hennes tonårsson en present, att se ljuset och glittret i hans ögon släckas ner, att framtidstron försvinner osv. TÄNK er in i den situationen….att inte kunna ge sina barn en present, en god middag på storhelgen, en julklapp eller nya skridskor när de gamla har vuxits ur.

Därför är jag så glad över att Håkan Juholt har pratat om barnfattigdomen från första dagen som ny partiledare och visa på att vi socialdemokrater ser vad som händer och vill göra något åt det. Vi har råd att i Sverige få bort fattigdomen, det handlar om politisk vilja och vad vi vill satsa statens pengar på.

Jag blir så förbannad över alla fördomar som finns och hur vi som har jobb, inkomst och fått stora skattesänkningar lever i ”det blå” och tror att alla har det som just du och jag här i Sverige. Öppna ögonen och se vad som händer….SÅ tack ICA-kuriren och andra tidningar för att ni lyfter denna situation som många lever i här och nu.

http://www.vattenfall.se/sv/pressmeddelanden_75834.htm?newsid=B73449C908BD40998855344B08EFE3DF

Det behövs internationella avtal om beredskap och räddningsinsatser, om hur man hanterar oljesutsläpp och hur man agerar för att rädda människoliv i dessa stora områden och iskalla hav.

Det behövs ökade tekniska krav på fartyg som trafikerar området, det behövs ökad reglering av trafiken, sattelitövervakning, lättillgänglig isinfromation. Och inte minst behövs det överenskommelser om hur oljeborrning  och andra naturresursutvinngar ska gå till, det krävs starka hållbara miljökrav.

Detta ska vi diskutera under veckan och fundera över hur Nordiska rådet kan vara pådrivande i att få länderna att skriva på avtal som ligger framme, hur vi ska få alla länder att inse och ta till sig oron för sjösäkerheten inom detta stora område

Ilulissat är världsarvsområde och jobbar mycket med hållbar turism som vi ska höra mer om. Hur kan man förvalta och hur hanterar man balansen mellan utveckling och bevarande.

Och idag känns det tydligt att vi ligger helt rätt med våra ställningstagande att säga nej till nya reaktorer och att på sikt fasa ut kärnkraften i takt med att förnybar energi utvecklas och energieffektiviseringen ökar.

Ska bli spännande att lyssna till debatten och inte minst höra vad borgarna säger som motiverar deras fortsatta ställningstagande att kärnkraften är det viktigaste energislaget i Sverige…..eftersom de vill att det ska planeras och byggas nya. Och det är intressant att notera medias uppmärksamhet under helgen ang. oklarheten runt kärnkraften och statliga subventioner. Löftet till centerpartiserna som var stora motståndare var ju att inga statliga subventioner ska utgå och med det så konstaterade ju bla Maud Olofssons att det inte kommer att byggas några nya eftersomd et blir för dyrt…. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4502407

Jag tycker det är väldigt rörigt och det skrämmer mig eftersom kärnkraftsfrågan kräver politisk tydlighet och det är dte minsta man kan säga att regeringens energipolitik är.

Mitt utvalg är ett sådant att vi är oftast utomhus när vi är på studieresa, vi tittar på naturen, klimatförändringar, skogen, jordbruket, fisket osv. Och på Grönland finns det väldigt mycket att titta på och lära om när det gäller våra ansvarsområden. Vi kommer bla att träffa människor som lever av och med naturen och som ser vad som händer med vårt klimat varje dag, forskare som kan peka på forskningsresultaten när det gäller klimatförändringen och kollegor i det grönländska parlamententet. Återkommer med rapporter om resan…

I fredags hade jag en debatt med ansvarigt statsråd, Attefall, om detta och vi var egentligen överens om att reglerna är otydliga och svåra, att kunskapen är för låg om vad regelverket tillåter. Men tyvärr fick jag inga klara besked av statsrådet vad han ämnar göra för att skapa klarhet och kunskap.

Läs hela debatten på riksdagens hemsida; http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2010/11:118

http://www.second-opinion.se/energi/view/1947

Jag hoppas också  att regeringen snabbt tar sitt ansvar och ser till att hela den statliga organsiationen ses över och passas in i ett nytt regionernas Sverige. Vi kan inte ha drygt 40 olika regionala strukturer på den statliga organisationen. och jag vll varmt rekomendera Gunnar Wetterbergs debattartikel i Expressen den 2 maj 2011 ”Den bortglömda välfärdsfrågan” Han menar på att staten måste ge besked i hur landet ska organiseras för att det ska bli lättare att hantera många andra frågor, bland annat välfärdens förutsättningar är beroende av ett väl organiserat, starkt samhälle.

http://www.expressen.se/ledare/1.2421776/gunnar-wetterberg-den-bortglömda-välfärdsfrågan

Och här är vårt ställningstagande;

http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Varmland/Hemny/Varmlandsnyheter/En-mojlighet-till-Varmlandsk-utveckling/

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=45&sq=1&ID=mjeojf7DB_5_1F

Pressmeddelande

TISDAG 7 JUNI 2011

Elmarknaden och persontrafiken på järnväg bör utvärderas omgående

De om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren bör utvärderas ur ett medborgarperspektiv. Det anser en majoritet i näringsutskottet, som vill att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra en sådan utvärdering. Enligt utskottet är det särskilt viktigt att elmarknaden och persontrafiken på järnvägen utvärderas. Företrädarna för regeringspartierna reserverar sig mot förslaget.  

 Som exempel på marknader där om- och avregleringar har gjorts nämner utskottet inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Enligt utskottets förslag ska utvärderingen fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Det främsta motivet till utredningen är att konsumenternas intresse bör tas tillvara. Med den utgångspunkten har utskottet identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. Regeringen bör se till att utvärderingen genomförs skyndsamt och inte som en del av någon stor allmän utredning. Utskottet betonar också att det är viktigt att utvärderingen görs på ett sätt som är oberoende av aktörerna på marknaden. Utskottet påpekar att eventuella slutsatser som olika partier kan komma att dra av utvärderingen är en senare fråga.   I och med förslaget säger utskottet ja till två motioner från Socialdemokraterna. Bakom förslaget står utskottsrepresentanterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.  

 Företrädarna för regeringspartierna hänvisar till pågående utredningar Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas representanter i utskottet reserverar sig mot utskottets förslag. Ledamöterna hänvisar till att en rad myndigheter redan gör den typ av utvärderingar som utskottet efterlyser. Trafikanalys har fått regeringens uppdrag att utvärdera den kommersiella persontrafiken på järnvägen. Statskontoret och Tillväxtanalys har i uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden. Energimarknadsinspektionen ska arbeta för att elmarknaden ska fungera bättre och effektivare. Tillsammans med andra utvärderingar som redan gjorts uppfyller dessa utvärderingar det syfte som utskottet vill uppnå med tillkännagivandet, menar ledamöterna. 

Intressant utifrån alla domdedagsprofetior som spår höga elpriser pga stängningen av kärnkraften i Tyskland….

Och Östein Löseth fortsätter: Det lär också bli satsningar på mer förnybar energi i Tyskland och där vill Vattenfall vara med.

Precis!!!!

Jag är så glad över de här besluten, nu gäller det bara att regeringen ser till att lyssna på Sveriges riksdag…..jag är lite (inte så lite heller) bekymrad över regeringens attityd till riksdagens beslut. Tydligen så finns inställningen att det går att tolka och ompröva ett riksdagsbeslut och därför behöver inte regeringen göra det riksdagen har sagt om inte regeringen själv vill det…ungefär så har bland annat näringsminister Olofsson uttalat sig om beslut hon inte gillar.

http://www.varmlandsaffarer.se/pdftidning/2011/VA-Nummer2/index.html

I mitt ”gröna folkhem” använder vi skogens råvaror till att bygga fler energisnåla hus, all inredning är av trä och nya användningsområden finns för träet. Det är bättre att använda träet först i husbyggnation, inredning, andra varor och sen elda upp det i stora värmeverk. Kretslopp och livscykelanalys är väldigt intressant när det gäller skogen….

Och därför glädjer mig när arkitekter skriver så kloka ord om skogsråvaran…..

I media läser vi varje dag olika domedagsprofeter som hävdar att nu kommer elen i Sverige att bli så mycket dyrare tack vare Tysklands beslut. Vem vet det? Om Sverige kommer ha elöverskott om några år vilket Energimyndigheten hävdar, vad innebär det för elpriset?  Jag tror inte det är så enkelt att hävda att nu kommer elpriset att skjuta i höjden, vi måste lyssna på Tysklands ambitioner på det förnybara och energieffektivisera. Det är klart att de kommer göra allt för att öka mängden förnybar för att möta elproduktionen från kärnkraften.

Och jag tror också att beslutet kommer att driva på forskningen, jag tror vi kommer få se många spännande tankar och företagsideer i Tyskland och jag är rädd för att Sverige kommer att bli långt efter i utvecklingen av industri och de gröna jobb som kommer i kölvattnet.  Varför driver vi inte på utveckling, byggande av vindkraftsverk i Sverige istället för att importera verken? Jag hävdar med emfas att vi i Sverige och inte minst Värmland har enorm kunskap och duktiga arbetare som kan utveckla nya jobb inom det gröna. Låt Värmland bli vindkraftsvcentret i Sverige, forskning, utveckling, gjuta delar, bygga ihop och frakta. Och vi måste forska vidare på hur vi kan koppla ihop flera energislag, hur vi kan spara el när produktionen går för fullt och ha då behovet är större,

Nu vill jag ha reda på regeringens syn, jag ställde frågorna till Landsbygdsministern för han har ansvaret för djurskyddet men jag får svaret av Atterfall eftersom han ansvarar för upphandlingsreglementet. Kan vara bra att få ut honom på banan; 

”   Diskussionen om våra livsmedel är ständigt pågående. Tidningsrubriker har bland annat handlat om dioxin och grisproduktion. I detta sammanhang framstår offentlig upphandling som alltmer intressant. Hur ska våra kommuner kunna ställa rättmätigt höga krav på produktionen av de livsmedel som upphandlas offentligt?

I Sverige upphandlas det för drygt 10 miljarder kronor årligen. Det är stora summor och om det används rätt kan vara pådrivande av ny teknik och företagsutveckling. Tyvärr råder det numera stor rättsosäkerhet och många upphandlingar överklagas, det senaste exemplet är Sigtuna kommuns upphandling av mat. Expertorgan som Miljöstyrningsrådet säger att det går att ställa högre krav på offentlig upphandling och se till att annat än bara lägsta pris kommer ifråga för upphandlingen. Samtidigt ger sammanfattningen från Konkurrensverkets rapport ”Krav på djurskydd vid offentlig upphandling – rättspraxis och slutsatser” inga tydliga fingervisningar.

Sverige har en av världens hårdaste lagstiftningar för djuromsorg. De hårda reglerna och vidhängande kontroller har ett brett stöd bland konsumenter och producenter. Vi vill alla att djuren ska ha det bra. En pådrivande faktor i det omfattande djurskyddsarbetet är att svenska kommuner ska ha rätt att bestämma över de livsmedel som serveras till skolbarn och äldre inom vård och omsorg. Kommunernas upphandlare ska kunna kräva att den mat de köper produceras enligt högt ställda djurskydds- och miljökrav, som ligger i nivå med den svenska lagstiftningen. De ska kunna vara säkra på att livsmedlen kontrolleras för såväl salmonella som antibiotika.

Dessa krav ska, enligt Miljöstyrningsrådet, inte strida mot EU:s konkurrenslagar. Under förutsättning av att alla leverantörer behandlas lika och ges lika möjligheter att lämna anbud, ska svenska kommuner kunna kräva svensk djurskyddsstandard.

 Mina frågor till statsrådet är:

Anser Landsbygdministern att det är viktigt med höga krav på både djurens välfärds, miljö- och folkhälsa för matvåraran som produceras och konsumeras i Sverige?

 Är Landsbygdsministern beredd att arbeta för en förändring av lagen om offentlig upphandling, i syfte att förenkla för bland annat kommuner att göra mer miljövänliga och djuromsorgsanpassade upphandlingar?

En annan sak när det gäller hudcancernfallen är att vi svenskar fortsätter sola som aldrig förr, presssar oss i solen och tävlar om bruna ben. Trots alla larnrapporter så fortsätter vi. Jag vill skrika, SLUTA, du behöver inte bli den brunaste på stranden eller ha det brunaste benen. För vi är inte gjorda för att ligga i solen och bli så bruna som möjligt. Lagom är bäst. För vi svenskar måste vara ute och få sol på oss, vi behöver det efter den långa vintern men lagom är bäst. Kanske fundera på solskydd, vara i skuggan när det är som hetast osv.

MEN ……jag vet, jag gjorde likadant för många år sen, pressade i solen för att bli så brun som möjligt utan att tänka på vad som kan hända. jag smörjde mig med sololja för att huden skulle ta till sig solstrålarna mer än annars och jag fick färg, tyvärr också efter många år, hudcancer. Trots att jag egentligen inte är typen för att få det enligt läkarna jag träffade. Men vem är typen för att få det eller inte….

Nu är jag ytterst försiktig med solen, smörjer mig, har tunna kläder på mig och jag får i alla fall lite färg på kroppen….men lagom….och jag överlever trots att jag inte har bruna ben eller brun mage, rygg….(benen är alldeles för vita, tur det finns brun utan sol…)

Slutsatsen är VAR försiktig med solen, pressa inte för att bli så brun som möjligt, utan det är ok. att vara lagom…för du vet inte när denna otäcka cancerform dyker upp och på vem, vad vi vet är att den ökar och fler och fler får den.

Och han efterlyste scenarier av våra politiska beslut eller ickebeslut….

Jag pratade om behov av tuffa politiska beslut både globalt, nordiskt och enskilda länder. I Nordiska rådet pratar vi om Grön tillväxt som innebär bla; att  reducera utsläpp, bruka naturresurserna inte FÖRBRUKA, reducera avfall och minska sociala klyftor. Håkan Juholt pratar om Värdeburen tillväxt och det är precis vad detta handlar om. Bruka naturen på ett klokt sätt, öka tillväxten utifrån det och av det kommer ökad välfärd till gagn för ALLA människor. Vi måste ha fokus på både vad naturen tål och hur människorna ska kunna växa och utvecklas. Vi kan uppnå mer med mindre bruk av naturresurser och mindre påverkan av miljö och klimat genom att förändra vårt sätt att se på tillväxt. Idag styr ekonomin och vi glömmer vad naturen tål och hur människor mår !!!!

Människorna i Arktis ser varje dag vad som händer med naturen och klimatet, där drabbas klimatförändringen med kraft och helt skoningslöst. Vad händer när permafrosten minskar, vad händer när istäcket blir tunnare och tunnare, saltare vatten, vegetationsgränserna flyttar, UV-strålningen ökar och golfströmmen ändrar karaktär. Hur drabbar det folk som bor i hela Arktisk, urfolk som lever jakt och fiske m.m.

Folkhälsan påverkas också av varmare klimat, nya sjukdomar kommer, infektioner, imunförsvaret förändras. Är vi beredda för allt går snabbt nu? Ekosystemet tippar, skogar förändras och jordbruksmark torkar ut. Vad innebär det på sikt, ingen vet….

Ett av problemen med att prata klimat och förändringar är att det riskerar att bli så mörkt och dystert och gör att vi har svårt att ta till oss budskapen som kommer från forskare och vetenskapsmän och kvinnor. Därför måste vi också prata möjligheter och framtid. Och den finns om vi gör rätt saker nu och tänker Värdeburen tillväxt. Det handlar om att driva fram ny teknik, nya lösningar som ger nya och fler jobb. Det handlar om att satsa på forskning och knyta ihop universitetsvärlden med näringsliv och det offentliga livet. Det handlar också om att se vad vi har, god jordbruksmark, bra skogsproduktion, rent vatten. Jag blir faktiskt upprörd över att vi bygger på bra jordbruksmark, att vi låter markerna växa igen och att vi inte tex gör upphandlingar som riktar sig mot svenska livsmedel.

Världens befolkning ökar, klimatförändringarna påverkar vissa länder hårdare än andra, torka slår ut jordbruksmark, kraftfulla regn ger stora översvämningar och erosion. Låt oss i alla fall vara rädda om den jordbruksmark vi idag har i Norden för att kunna producera mer livsmedel när efterfrågan ökar. Det ger jobb på landsbygden allt från primärproduktionen till vidareförädling av produkterna.

Avslutningsvis så finns det stora möjligheter om vi hanterar frågorna rätt och vågar fatta politiska beslut som pekar ut riktningen in i framtiden.

Vi hörs imorgon då jag har mera upplevelser att dela med mig av!

Kommer de som har mycket pengar vilja vara med och betala skatt för en gemensam finniserad vård i framtiden, eller får vi ett A och B-lag inom vården (som vi hade för 70-år sen, på tal på att jag tycker vi är på väg tillbaka till ett tydligt klassamhälle)

http://city.se/hannes/2011/05/09/vip-kortet-ger-dig-snabbare-vard/

Samtidigt tillsatte förbundskansler Angela Merkel två kommissioner som fick i uppdrag att se över kärnkraftens framtid i Tyskland, i vad som här beskrivs som efterkrigstidens tväraste politiska u-sväng. Bara månader tidigare hade samma regering beslutat att förlänga löptiden för landets kärnkraftverk. Kärnkraftsmotståndet har alltid varit starkt i Tyskland men efter olyckan i Japan visar opinionsmätningar att åtta av tio tyskar vill avveckla kärnkraften.

Etikkommissionen är enligt tyska medier inne på samma linje. I rapporten står att det är fullt möjligt att helt lämna kärnkraften inom tio år. I bästa fall, skriver kommissionen, kan det ske betydligt tidigare