Ställde en enkel fråga till Eskil Erlandsson som ansvarigt statsråd för samefrågorna;

Svar på fråga 2010/11:380 av Ann-Kristine Johansson (S) Nordisk samekonvention

Ann-Kristine Johansson har frågat mig om inställningen till tidsprocessen av nordisk samekonvention, om jag kommer att ta några initiativ i frågan samt hur ratifikationsprocessen ser ut.

Vid mötet mellan sametingspresidenterna och sameministrarna i Stockholm den 22 november 2010 beslutades bl.a. att förhandlingarna ska påbörjas 2011 med målsättningen att slutföras inom fem år. Därefter har en förhandlingsdelegation tillsatts. Målsättningen från svensk sida är att förhandlingarna ska slutföras inom den givna tiden. När så skett kommer slutprodukten att remitteras.

 En förutsättning för att ratificera konventionen är bl.a. att regeringen först inhämtar riksdagens godkännande. Inför riksdagens ställningstagande måste samtliga frågor kring de rättsliga konsekvenserna av en anslutning vara klarlagda. Enligt artikel 48 i utkastet till konventionstext ska konventionen efter undertecknandet, men före ratifikation, även godkännas av de tre sametingen.

 Min ambition är att processen ska karakteriseras av öppenhet och god vilja. Jag kommer att följa frågan noggrant.

 Stockholm den 30 mars 2011

 Eskil Erlandsson

Vi hade spännande medverkande på utskottet, Måns Lönnroth från Global Utmaning och Harald Dovland, tidigare ledare av norsk klimatförhandlingsdelegation. De gav sin bild av läget och gjorde medskick in i vårt arbete. Bland annat att nordiska länderna borde ta på sig ledartröjan för att få EU in på banan igen. Få EU att driva på klimatarbetet och inte minst se till att regeringscheferna och finansministrarna kliver fram. Idag överlåts arbetet på miljöministrarna och inget ont i det men ska man få till ett krafttag i att nå målen högst 2 grader så måste regeringscheferna in på banan och ta sitt ansvar.

Norden borde också ta på sig ansvar för att driva fram en utveckling med inriktning på forskning, utveckling och hållbarhet. Visa att det är en lyckans väg att koppla ihop hållbar utveckling med hög tillväxt, ny teknik och nya jobb som skapar inkomster till företag, människor och samhälle. Det är en vinn-vinn-situation.

Idag hade vi ett långt möte mellan Nordiska rådets miljöutskott och näringsutskott om möjligheten att hitta en samsyn om framtidens jordbrukspolitik i EU. Jag har skrivit ett medlemsförslag som bla går ut på det och idag efter låång diskussion beslutade vi att skriva ner en gemensam inriktning från Nordiska rådet. Denna skrivning ska vi återigen diskutera på utskottens sommarmöten. Det fanns en skeptis från bla Norge och Island om möjligheten att hitta samsyn….men jag påminde om att vi faktiskt lyckades med det konststycket inom EUs fiskeripolitik. (trots att inte alla länder är med i EU, men de berörs av EUs fiskeripolitik) Och det borde gå även här.

Vi är överens om att vikten av livsmedelsäkerhet är tyngsta argumentet, alltså produktionen av mat i Norden. Vi måste ha med tanken om att klara en krissituation. Risken kan ju vara att stor del av vårt nordiska jordbruk är nedlagt och inte kan producera maten vi behöver.  Därefter är vi överens om att stödsystemen ska vara öppna och genomskinliga. Enkla att förstå även för folk utanför jordbrukspolitiken. Och att vi ska värna om ett jordbruk i hela Norden med betande djur. Detta plus lite mer känns det som att vi är överens om, och visst är det ett steg på väg????

Idag samlas Nordiska rådets alla ledamöter här i Stockholm för möten under dagarna två. Vi ska diskutera gränshinder, klimatarbetet, sjösäkerhet i Arktisk plus mycket, mycket mera.

Men jag ska också hinna medverka under em på ett seminarie som Kungliga skogs och landsbygdsakademin anordnar om entrepenörskap på landsbygden. Där ska jag debatter med en centerpartist. Ska bli spännande och roligt. Återkommer med rapport om läget för landsbygden utifrån ett forskarpersepktiv med fokus på entrepenören!!!!

Igår deltog jag på ett Gränsseminarie i Håverud, Dalsland. Det var Hotell och restaurang och Handels i Värmland-Dalsland och Hedmark på norska sidan som var anordare. Jag berättade om Nordiska rådet, bakgrund och vad som finns på vår dagordning i dag, plus förstås gränshindersarbetet.

Efteråt kom det fram en kvinna till mig och berättade om sin syster som jobbat i Norge och inte fått a-kasseersättning på 9 månader, 9 MÅNADER!!!!!. Pga av att byråkratin och hanteringen av blankett E 301 inom det norska Aetatet. Det innebär att systern inte har nån inkomst, inga pengar och måste leva på sin syster och sin mor. Vi lever i Sverige 2011 och så här får det vara inte gå till…..Nordiska rådet har ett stort ansvar att ligga på regeringarna och se till att människor inte hamnar i kläm när det arbetar och förflyttar sig mellan nordiska länderna.

Även här blir vi institutionernas fånge….vi låter detta pågå trots att vi är ansvariga som politiker. Myndigheterna bygger upp administration och låter byråkratin svälla som en amöba, våra politiska belsut tolkas som de vill och medborgaren sitter absolut INTE i centrum, utan det är regelverket. (det som tolkas utifrån myndighetens eget huvud)

Det var flera på seminariet som vittnade om hur de har hamnat i byråkratins käftar, i okunskapen hos Försäkringskassans tjänstemän som inte kan svenska-norska systemet, hos Arbetsförmedlingen som skickar follk till annat land för jobb trots att vi inte lyckats lösa probelmatiken runt olika lagstiftningar om du råkar bli sjuk, arbetslös, arbetskadad, företaget går i konkurs, vara till åren kommen osv. Det finns en mängd gränshinder som måste lösas och det finns en mängd kommande hinder som vi idag inte vet om men kan dyka upp i morgon….

Jag har hävdat i alla nordiska debatter att regeringarna måste sätta på sig nordiska glasgögon vid alla beslut för att se om just detta beslut bliur ett gränshinder för medborgare och företag i Norden.

Som tur är finns GRENSETJÄNSTEN, placerat i Morokulien mitt på gränsen mellan Norge och Sverige. Där hjälper de medborgare och företagare som har frågor , som drabbats av olika hinder MEN också löser många olika gränshinder genom att få myndigheter från bägge länder och tillsammans titta på problemet. På detta vis har en mängd gränshinder löst sig.

Det är bra att debatten har blossat upp igen rörande hur och vad kommunerna köper in för livsmedel till våra barn och gamla. Jag noterade att Konkurrensverket anser att det är priset som ska avgöra inget annat. Och jag ställer mig frågan, går det inte att ställa hådare krav i ett anbudsförfarande än EUs miniregler????

Om det verkligen är så, hur ska vi då kunna få en utveckling av tex djuromsorg i hela EU, hur ska vi kunna driva på en hälsosammare, djurvänligare, klimatanpassad produktion om vi inte kan få ställa skarpare krav….

Jag tänker ställa frågorna till jordbruksmnister, nej förlåt, landsbygdsminister….Erlandsson i en debatt i kammaren under våren. Han måste upp till bevis, det räcker inte med fagra ord, det räcker inte med att byta namn på ett departement och tro att allt ordnar sig. Nej, det krävs vision, politisk vilja och ambitioner för ett landsbygdsföretagande och en tro på att politiken gör skilllnad. Det går inte att överlåta allt på marknaden….eller på myndigheter heller för den delen.

jag är livrädd för att bli institutionernas fånge, försvarare….nej som politiker måste vi vilja förändra om vi ser något som är fel eller att våra beslut tolkas på annat sätt än vad vi ville. Ambitionen med politiken måste genomsyras i myndigheternas arbete. Och det kanske är det vi ser idag….noll politisk ambition för att förbättra och utveckla förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion och grunda för ökad svensk förädling och försäljning.  I alla fall måste vi alla politiker på alla nivåer stå upp för att  vi har en bättre, tuffare lagstiftning när det gäller djuromsorg, djurhälsa, salmonella, antibiotika m.m

Nu har Håkan Juholt visat vilken underbar talare han är och att han är precis den partiledare vi behöver. Jag är stärkt till både kropp och själ, hans inriktning gick raka vägen in i hjärtat. Och det som varit mitt största kriterie på vår partiledare är att koppla ihop hjärta och hjärna står Håkan verkligen för.

Det var många spännande saker i hans tal, bland annat fastnade jag för att han utgår från social demokrati som står för så mycket, bland annat att ALLA inte bara några, inte ens bara de flesta, inte bara nästan alla utan ALLA ska få del av det goda som växer fram och kunna känna att vingarna bär. Att kunna leva sin livsdröm!!!!

 Social demokrati står för att du ska kunna lämna ungarna på förskolan eller i skolan och känna sig trygg utan att behöva ha klumpen i magen att de inte har det bra. Social demokrati handlar också om att nån kommer och sitter en stund eller går en promenad med dig när du blir gammal. Det handlar också om allas rätt till arbete och ett gott arbete som inte sliter ut folk, att vi ordnar vårt samhälle så att vi lever på ett hållbart sätt som gör att våra baran och barnbarn ska leva ett bättre, friskare och rikare liv på en planet som vi inte förbrukat eller förstört.

Social demokrati är att bygga upp ett samhälle för människors frihet där vi alla kan växa. När friheten växer för alla är vi jämlika och trygga med varandra idag och i morgon.

Socialdemokraterna ska vara nyfikna på morgondagen för att kunna vara med att forma ett solidariskt, jämlikt samhälle.

Värdeburen tillväxt var ett begrepp Håkan lanserade och när jag smakar på orden så är det precis det allt handlar om, Värdeburen tillväxt är för mig lika med vikten av tillväxt men det ska vara med en värdegrund där ALLA ska vara med i. Att den sätter människan i centrum och att den utgår från vad miljön och naturen tål för hur ska vi annars kunna lämna över en värld till nästa generation som är bättre än idag.

Har sett att jag fått en fråga från Villaägarna som undrar om jag och socialdemokraterna kan tänka oss en skatteväxling när det gäller elsaktterna. Och jag är faktiskt väldigt öppen för en sån diskussion, går det att få till en bra lösning med att höja skatten på vinsten för elbolagen och sönka elskatten för konsumenterna så låt oss titta på det. Och att Maud Olofsson har öppnat för detta är bra och intressant, tyvärr verkar det inte som att hon har regeringen med sig…jag ställde frågan förra veckan till Mats Odell och de andra borgarna i riksdagens näringsutskott, när vi hade energipolitiskt debatt. Om de stod bakom energiminister Olofssons utspel om tillsvidarepriset och elskatteväxling. Men Odell var tveksam och från de andra fick jag inget svar….

Tyvärr säger jag för jag tror på en bred blocköverskridande lösning när det gäller en långsiktig energipolitik där elpriserna är en viktig del. Vi vill se en elkommission som får uppdrag att vända på alla stenar och komma med förslag på hur vi kan få till stånd hållbar elproduktion och hållbara elpriser. Men även detta säger borgarna nej till. De är alltså inte intresserade av att ha långsiktighet och breda lösningar…

De tror på att ny kärnkraft om 20 år löser dagens höga elpriser

Vi kan se hur även diakonerna och Sveriges Kristna Råd, SKR, så tydligt reagerat mot det mycket omänskliga sjukförsäkringssystem och att de nu tar initiativ till ett påskupprop.  I ett öppet brev till regeringen skriver de; ”… de berättelser och fakta som samlats in vid lokala församlingars möte med människor runt om i landet och som vi i SKR fått del av, belyser att de politiska lösningar som valts leder till problem vi inte kan blunda för.” Och de ger också fler exempel på nödvändiga förändringar som jag verkligen kan stå bakom;

1. Svårt sjuka människor måste kunna få sin sjukpenning förlängd utan att behöva ge sig ut och söka jobb/arbeta under sin sjukskrivning,

2. Människor ska inte kunna ställas utanför alla försörjningsmöjligheter därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av deras arbetsförmåga. Gemensamma bedömningar, giltiga och gällande i båda systemen, måste göras.

3. För människor som inte längre bedöms ha rätt till sjukersättning eller arbetslöshetsersättning måste det finnas en möjlighet att få försörjningsstöd från socialtjänsten även om man exempelvis äger den bostad man bor i.

4. Människor ska inte behöva säga upp en trygg anställning och gå ut i arbetslöshet på grund av att de nått en tidsgräns i sjukförsäkringen.

Och visst är det märkligt att vi i Sverige numera har ett system som gör att människor drabbas så hårt att till och med kyrkan reagerar på ett sånt kraftfullt sätt. Jag förstår inte hur regeringen kan vara så fruktansvärda rigida att de inte ser hur politiken slår stenhårt mot människor som på något vis har drabbats av sjukdom eller arbetslöshet. Vi är verkligen på väg mot ett klassamhälle på nytt. Det som min mormor växte upp med och som jag har trott vi lämnat bakom oss sen länge.

Men tyvärr är det ett sånt samhälle vi ser sakta komma smygande genom Sverige.

Idag debatterar och beslutar riksdagen om huruvida regeringens bemyndigande att sälja statliga bolag ska återtas. Och att Vattenfall ska fortsätta vara vara ett helägt statligt bolag. Vi socialdemokrater har krävt detta länge, och nu har riksdagen chansen att se till att statliga bolag blir kvar i statligt ägo.

Jag vill ha svar av Maud Olofsson hur hon tänker hantera frågan om skadeståndsansvar för svenska kärnkraftsbolag om en olycka skulle hända. Sverige har en annan lagstiftning än tex Tyskland. Där är tex Vattenfalls verksamhet satt i pant för en eventuell olycka i något av de tyska kärnkraftsverk som Vattenfall driver. Tänker Maud Olofsson ålägga svenska kärnkraftsverk samma ansvar som de har gjort i Tyskland? Och den andra frågan jag vill ha svar på är när Maud Olofsson tänker lägga fram regeringens förslag på att staten inte ska subventionera ny kärnkraft. De lovade detta i debatten för något år sen men ännu har inget förslag sett dagens ljus. Centerpartisterna blev lovade det av sin energiminister Olofsson för att säga ja till förslaget…var det bara för att få med de som var tveksamma eller menade regeringen allvar?

Kärnkraftsdebatten vaknar till liv igen efter vad som händer i Japan, även om vi inte kan få ett sånt kraftigt jordskalv eller en Tsnuamivåg hit så kan saker och ting hända som vi idag inte vet något om. Tage Danielssons sannolikhetsmonolog stämmer så väl även idag 2011, - Så det som hände i Harrisburg kan inte hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

Och det är intressant att lyssna på centerpartisterna som inte vet åt vilket håll man ska gå, Carlgren som säger att vi inte ska göra oss så beorende av kärnkraft därför tillåter men nybyggnation….får ni ihop det?  Maud Olofsson som vill satsa på det förnybara därför drev hon på en förändring som tillåter nya reaktorer….????

Och ännu har inte regeringen kommit tillbaka till riksdagen med förslag om lagstiftning med innebörd att direkta ELLER indirekta statliga subventioner inte kan räknas med. Detta lovade borgarna och inte minst centerpartister i riksdagsdebatten om kärnkraften för att få alla centerpartister att rösta på förslaget. Vilket alla gjorde förutom två starka kvinnor som inte kunde bryta mot sin egen övertygelse. 

Och vem vet vad som finns i framtiden, utvecklingen går snabbt och nya tekniker kommer som vi bara kan drömma om idag. Se bara på utvecklingen de senaste tio åren….hur ser det ut om 10- 20  år???? Och under de åren lever våra nuvarande kärnkraftsverk i högsta grad. Enligt Eon så är livslängden med nuvarande uppgraderingar ca 60 år. 60 år!!!!!

Efter att ha träffat LRF och diskuterat livsmedelsproduktion i Sverige och utomlands så blir det än tydligare med behovet av ursprungsmärkning och krav på upphandling. De visar tydliga siffror på hur importen ökar av bla gris och nötkött och att till våra skolor, sjukhus och äldreboende erbjuds mer och mer av utländskt kött. Och problemet med det är att vi har dålig koll på salmonellafrihet och antibiotikarester. Hur många prover tas tror du och vet du var dina ungar äter i skolan?

Jag vill att ungarna ska få mat som vi vet är fritt från antibiotikarester och kan garantera att det inte finns salmonella i det. Likaså till sjuka och gamla. För visst är det självklart att de som är som mest utsatta ska ha den bästa kvaliten på maten.

Därför kräver jag ursprungsmärkning av all livsmedel så att alla kan välja utifrån kunskap och jag kräver också att upphandlingen ses över så att vi kan ställa större krav på maten vi upphandlar inom offentlig sektor.

Nu håller konkurrensverket på att granska upphandlingar och de hävdar att vi inte kan ställa större krav på livsmedlen för då är inte konkurrensen lika inom EU. Men är det inte det som är en av poängerna, att ställa höga krav eftersom politiken i Sv erige ställer högre krav på djurvälfärden i S verige än i övriga EU, vi har lagstiftat om antibiotikafritt och salmonellafritt sen många år och då ska vi banne mig inte få in kött som kan ha rester av antibiotika som vi serverar våra ungar. Jag blir så upprörd av att vi som politiker inte står upp för det vi har beslutat om och egentligen ska vara stolta över.

Läste denna intressanta artikel om framtidens regioner i Sverige. Låt oss under våren diskutera brett och intensivt i Värmland hur vi ser på framtida storregion. För min del är jag övertygad om att vi måste bilda större regioner men också se över hur vi kan stärka den lokala demokratin. I en storregion blir det lokala så viktigt. Här skulle jag vilja ha hjjälp av forskare från Karlstad universitet om hur vi kan stärka den lokala demokratin och se till att människor känner sig delaktiga.

http://www.dn.se/debatt/sa-har-bor-kartan-over-sveriges-regioner-se-ut

Som alltid så klokt analyserat av Ann-Marie Lindgren rörande förslaget av Håkan Juholt till partiledare.

Läs och låt texten väcka tankar om hur vi ska öppna upp och diskutera de svåra frågorna, http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se/veckansanalys.aspx?id=1716

Och jag gillar slutklämmen;        ”Men låt oss åtminstone inte reducera det – som somliga kommentatorer gör – till en fråga om att vinna den stockholmska medelklassen genom att bli mer ”modern”. Politik startar aldrig i en fråga om enskilda målgruppers attityder, politik startar i frågan om hur samhällsproblemen ser ut. Det väljarna vill ha är lösningar som känns tillförlitliga på både de större problemen om ekonomi och sysselsättning, och de mer vardagliga om bostad, kommunikationer och kvalitet i de offentliga tjänsterna.

Och politik som känns tillförlitlig, som träffar problemen rätt – den känns också ”modern”.