hemkommen efter ett varmt och gott vänstermöte på Café Utmark i Ransby, med roliga samtal, sprakande ved i spisen, härligt doftande lammgryta och märkliga filmer som Staffan Jofjell spelade upp. Barn och vuxna, yngre och äldre, en massa erfarenheter och frågor, nyfikenhet och förundran över den rovdrift som pågår världen över och riket runt. Roligt också att nytt folk kommer till, att det finns tankar av kärlek och motstånd även inför dem som vi inte känner, de andra, de till hälften osynliga, de som håller på att marginaliseras, men som är våra systrar och bröder.

jo, det är mörkt, det är blött, det är inte så upplyftande…

Tänk att du kanske inte behöver november, men november behöver dig!

Tänd ett ljus, förbanna inte mörkret…

i Sunne när hemmalaget möter Tranås, bägge lagen i svart-vit-gula dräkter, vilket gjorde att det/de såg för många ut. Mina nerver pallade för 2 perioder (6-2 stod det till Sunne) och jag fick den äran att hålla Benjamin när spänningen var som störst.

Tack Göran, Plura, Maria och packmopedturnéen för denna stund!

är morgongrå och blåsenväder, kallt som bara den. Vandrar runt, tar det lugnt, köper ett nytt batteri till armbandsuret, tittar in på en grafikutställning, köper en grillade vid Slussen, träffar bekanta, möter obekanta, hälsar på barnbarn och deras föräldrar, fint, inget dramatiskt med just därför, en tisdag i november, i stockholmshösten.

VÄRMLÄNDSKA BOKMÄSSAN på VÄRMLANDS MUSEUM

Välkommen till Heidruns monter och till följande programpunkter med Heidruns författare. Det blir en riktig bokfest i dagarna två.

Fredag 6 nov.

12.30 Vilarstenen: De gröna skuggornas sjö.Bengt Berg läser ur sin nya diktsamling som utspelar sig i Vietnam, och Värmland.

15.00 Vilarstenen: Flickan som inte ville klippa sig.En charmerande barnbok om en både vanlig och ovanlig flicka med ett långt, vackert hår. Maria Elander, förf. & illustr.

…

Lördag 7 nov.

12.00 Vilarstenen:En kär lek mellan människa och skog.Med skogens tanke och form som budbärare. Maria ”Vildhjärta” Westerberg, konstnär.

14.00 Sinnet: Österboms öden och äventyr. Bengt Berg, förf. & Annelie Finne, illustr. om ett Värmlandsoriginal som blivit huvudperson i en barnbok.

14.30 Sinnet: Spillbitar.Essäer och fragment i ny bok av Sven Smedberg och i samtal med Håkan Hagegård.

15.30 Vilarstenen: En stor vit elefant.Mongoliska poeter berättar. Poeten Joar Tiberg och översättare Gunnar Svensson.

16.00 Hörsalen: Allt jag vill för dig, ingen annan.En skildring om kärlek, sorg, smärta och längtan som anhörig till en missbrukare.Scenpoet Ismael Ataria.

16.30 Vilarstenen: Stig Torstensson & Bengt Berg avslutar Värmländsk Bokmässa 2009

på Bokmässan i Helsingfors förlöpte utan större dramatik, allt är mindre och lugnare än i Göteborg, fast det finska språket dominerar, vilket ju är helt på sin plats. Själv deltog jag i en poesikarusell på Tottiscenen, vars namn är lånat från en av Edtih Södergrans katter. Träffar också förlagskollegor från den finländska provinsen, som det österbottniska förlaget Scriptum och PQR från Åland. Vi kommer att satsa på en del samarbete framöver. Agneta Pleijel berättar om sina romaner och PO Enquist och Märta Tikkanen språkar på samma scen. Kvällen samlar två hundra personer på Svenska Ambassaden på Norra Esplanaden nere vid Salutorget, med utsikt mot Sveaborg.

Så den tredje dagen, lördag och nu börjar folket flöda till. Intresset är verkligen stort, men jag förundras över de höga (finska) bokpriserna.

En lustig programövergång blev det i svenska montern när jag berättade om Österboms öden och äventyr utmed slingrande utterbyvägara och följdes av Ingmar Simonsson som skrivit en bok om Fenrik Stål sägner – Österbom och Fänrik Stål, det är sådant man kallar ett möte! Senare på dagen kör Krister Gidlund en liten poesishow och läser ur spridda delar av Heidruns utgivning.

Det som slår en är att det är de mindre förlagen som livliggör Sverige-montern med sin personliga närvaro. Bonniers hyllam är obemannad, böckerna ligger tysta och övergivna på hyllorna. Denna monter Märkesåret 2009 skall manifestera mångfalden och brokigheten i den svenska samtidslitteraturen. Vilket skulle bevisas.

och bokmässan ute i Böle, ett konferenscentrum dit man lämpligen kommer med gröngul spårvagn n:o 7, åtminstone om man bor på det 50-talsaktiga oensionatet på Snellmansgatan, alldeles nära domkyrkan, Senatstorget och Alexander II:s staty, där självmordkandidaterna i Paasilinnas Kollektiv självmord samlas för vidare färd norröver… Jo, så är det.

Vi, Heidruns och andra förlag – från Bonniers till de något mindre förlagen – finns samlade i ett ljusupplyst torg döpt till SVERIGE/RUOTSI, i anledning av märkesåret. Lyssnade på roliga och inspirerande författare för mindre och större människor: Gunna Grähs, som skrivit ett slags kollektivroman för små barn och miljön är för ovanlighetens skull förorten. Och Ulf Stark, den fine berättaren, som undrade vart kulturministern höll hus (hon svepte snabbt genom montern utan att notera vare sig eller), men Stark menar att inte minst politiker har mycket att lära av barnen, deras fantasi och glädje till exempel: kanske skulle politiken kunna bli lite roligare med denna inspiration?

Heidruns bidrag till scenprogrammet denna första dag var att berätta om Åsa och Håkan Wettres bok Det Blå, och jag läste ur min nya diktsamling De gröna skuggornas sjö.

Kul att träffa gamla bekanta som den gode Anders Eriksson, kulturens ansvarsman i Helsingfors – och Fagerås, sommartid. Liksom många andra finska och finlandssvenska vänner och kollegor.

Hyvää päivää!

hur fint Sverigedemokraterna passerar revy i våra media i dessa dagar. För något år sedan var det annat ljud i den demokratiska skällan: att hålla rågången öppen. Nu är det mindre än ett år kvar till riksdagsvalet och alliansen äger ingen egen majoritet. Vad som behövs är inte svårt att gissa… Men var finns de kritiska frågorna till Åkesson & Co, som plockar russinen ur, nej stoppar in dem i den jäsande deg som är till för ”vanligt folk”, d v s för alla utom utlänningarna. Med sänkta skatter ska de öka välfärden, starkare försvar och blågul fernissa över det gamla bruna brädgolvet… Pengarna skall tas från den dyra invandringen, förstås.

Undrar vilket förhållande SD har till de svenskar som en gång lämnade den svenska fattigdomen för det stora landet i väster? Det måste vara ett tungt ok att bära för ättlingarna till Oskar och Kristina där borta i Minnesota: att både ha svikit fosterlandet och blivit en tärande del av det amerikanska samhället…

Men, än en gång, var finns de kritiskt granskande frågorna? Det liknar nu mest en lansering av ett parti som bytt till slips och blazer. Om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen, skäll inte på dem som röstade fel (alltså SD), rikta istället blicken mot den skendemokratiska hyllningskören som höll i kameror och ”det fria ordet”.

jvgskntpnkt, höstligt ödsligt men runtom vacker höst. Och resan hit från Sundsvall var näst-nästan lika vacker som utsikten utmed Fryksdalsbanan. Ljungan som rinner genom olika sjösystem på väg mot Bottenviken. Har gjort två lovar i samhället inför kvällens poesiprogram, som även är öppet för lokala diktare. Plus Cletus Nelson Nwadike och jag. Ingår alltså i Härnösands poesifestival i dagarna fyra. Imorgon Kramfors i röda Ådalen. Och imorgon kungörs Nobelpriset i litteratur, vår kandidat (Heidruns) heter som vanligt Ko Un, Koreas store författare.

Nu drar jag norröver. Poesifestivalen i Härnösand med utlokaliserade uppläsningar (för min del) i Ånge, Kramfors, Örnsköldsvik och finalen: Härnösand. Skall åka tillsammans med den gode vännen och poeten Cletus Nelson Nwadike. Minns med glädje poesiveckorna på Hallstabwerget i Sollefteå som ABF arrangerade i många år med Bertil Törnqvist – salig i åminnelse – som primus motor.

och kvällen är vackert kall. Har åkt från Ramshyttan ikväll, efter en hel dags inspirerande samtal med entusiaster i Nordic Delight/RURAL ACADEMY, med Lena Hellström som prima motora. Lars Andersson talade inspirerat om ”Platser som erhöll en sång” och Lars Eriksson berättade om dukandets finesser i olika sammanhang. Tycker om de där undangömda bergslagsmiljöerna, som rymmer så mycken historia och så många berättelser.

Så kunde jag glädja mig åt ett nytt nr av den finlandssvenska veckotidningen Ny Tid som alltid bjuder på egna läsvärdheter, har plats för längre artiklar och befinner sig på befriande långt avstånd (redaktionen alltså) från den rikssvenska positioneringen och klätterstegarna.

Ikväll, i Go´kväll, glimtade den vackra VILDHJÄRTA-boken till. Tror att Maria Westerbergs skogsvandringar och fantasifulla arbeten kommer att väcka allt större uppmärksamhet. Läste hennes skogsbön idag, Almen…

gjorde succé på bokmässan i Göteborg… Bland många andra förärade oss Margot Wallström ett besök. Men efter fyra intensiva dagar är det skönt att åter kunna njuta av den värmländska skogen och tystnaden. Första frosten lägger sig som glacyr  över barndomens iskorpstunna kminnen…

Dags för fyra-fem nya intensiva bokdagar i Götebrog, en drygt 20-årig hösttradition. När lönnlöven glöder och rönnklasarna vajar i vinden är det dags att dra… Som vanligt finns Värmland på plats nära Café Norden och i år fokus-landet: Spanien. Från Värmlandsmonterns scen kommer författarröster att strömma stup i ett, löfbergslillamuggarna kommer att tömmas och kära återssenden att äga rum.VISIT VÄRMLAND med olika kulturaktörer kommer att så besöksfrön för vår provins och i Heidruns monter med det lättihågkomna namnet C03:40 kommer våra nya böcker att presenteras:

Maria Westerberg VILDHJÄRTA – en kär lek mellan skog och människa.En konstbok med skogen som miljö och motiv. Fotografier i fyrfärg av de skulpturer och figurer som vuxit fram i detta möte mellan fantasin och naturen.

Bengt Berg DE GRÖNA SKUGGORNAS SJÖ, dikter. I samlingen ingår förutom dikter från Värmland och Vietnam ett antal spontant nedskrivna Facebook-meddelanden.

Joar Tiberg FOGGHELFLORA, prosalyriska texter.

Bengt Berg & Annelie Finne ÖSTERBOMS ÖDEN OCH ÄVENTYR, barnbok.

Maria Elander FLICKAN SOM INTE VILLE KLIPPA SIG, barnbok.

Ismael Ataria ALLT JAG VILL FÖR DIG, INGEN ANNAN, dikter.

Så kära värmlänningar och andra medmänniskor – väl mött i Göteborg under kommande dagar (24-27/9) eller längre fram i höst, kanske på vår egen Värmländska bokmässa i november. God bok-höst!

Allt är sig likt, förväntningarna före och virvelvinden, benrangel

och spunnet socker, halvtomt i kålsoppetältet och kö framför kebaben,

sikherna med sina syntetgalgar och svarta turbaner, idrottsföreningarnas

armkrokstombolor, barnvagnarna som kryssas fram och den där

knepiga känslan av att här kommer jag!

Efter Oxhälja kommer Torsby-Mârten, sedan Årjäng?

Än har inte Helppo-Heikki packat ihop för helgen.

Karusellerna drivs av musiken, som popcorn av hetta.

En fanfar och löven börjar falla. Det har pågått länge, i alla fall ett par veckor.

Har liksom legat på tungan, som en nödvändighet, en lätt suck och sen:

Ja, nu är det höst.

Så sant som det är sagt och löven som föll kunde inte ha gjort det bättre:

höst. Det är bara att öppna sina sinnen, ta in den underbara doften av

förmultning och dunkel glömska. Och det obegripliga ljus

som rudbeckiorna fyrar av från kompostens allra högsta topp

strax innan skymningen: vi finns,

mörkret är inte förgäves!

Söndagssol och skön värme, promenad söderöver gamla landsvägen, Hänsjön går över sina breddar, sädesärlorna nippertippar längs vägrenen där blåklockorna vajar lätt i vinden och högt i skyn: fyra kärrhökar (?) på glidflykt över lingonskogen.