har det varit idag, och rena rama allvädret med moln och sol och regnstänk över Sahlströmsgården där det nya hotellet invigdes under dagen. Det är bara att gratulera både Ann-Katrin, Anna och Bengt Sahlström och hela bygden som nu kommer att ytterligare dra till sig besökande från när och fjärran. Själv läste jag en dikt, som påbörjades för 18 år sedan, då ”gamla” Sahlströmsgården invigdes, plus två tillkopplade strofer till dikten. Dagens sammanhållare var Per-Erik Svensson, min käre trätobroder från Nya Torggatan i Torsby.

Full fart på Heidruns har det också varit. Det är många som vill ta till sig Vildhjärtas utställning och i övrigt hela atmosfären. Flera norska röster hörs denna sommar.

Så var det bara att dra iväg till Rottneros och premiären på Västanå Teaters sommarpjäs En midsommarvattsdröm, som bjöd ett sedvanligt skådespel för alla sinnen och desssutom mycken humor och komik när de fyra clownerna intog scenen med ojämna mellanrum.

Förutom en ideologisk och ekonomisk kamp här i samhället, pågår det även en språkstrid där inte minst moderaterna lånar, knycker, leasar eller helt enkelt lägger beslag på de fina och betydelsemättade ord som sedan förra sekelskiftet och kanske tidigare varit verktyg för den framväxande arbetarrörelsen. August Palm och andra pionjärer i kampen för demokrati och värdighet fick in på bara skinnet och än djupare erfara vad den utmaningen betydde, när de besuttnas ordningsmakt och handgångna män klubbade ner de socialistiska agitatorerna.

Rättvisa, solidaritet, värdighet, syster- och broderskap, gemenskap… alla dessa beteckningar som uttrycker samhörighet är uppenbart i riskzonen när Reinfeldt språktrålar. Den politik som högern bedrivit kan studeras i vår 1900-talshistoria: vem gick emot allmän rösträtt? Vem motsatte sig kraven på 8-timmars arbetsdag? Vem förvandlade löntagarfonderna till ett spöke för aktieägarna? Vem är det som nu uppträder som ulv i fårakläder? Vem är det som sänker skatter för dem som tjänar mest och vill jaga sjuka ut i arbetslivet?

Arbetslösheten finns redan, särskilt ungdomarna är riktigt illa ute. Detta bidrar givetvis att hålla lönekraven nere, men det är sällan som Det nya arbetarpartiets blå dunster granskas på allvar. Privatisering av det som är vår gemensamma egendom urholkar förstås statskassan, skattesäkningen för de besuttna lika så. Det är de sämst ställda i samhället som fortsatt får betala för de sjuk- och pensionsförsäkringar som borgarna pläderar för och har råd med tack vare skattesänkningarna, samtidigt som den allmänna välfärden för folkflertalet urholkas.

Se på verkligheten nu, här och nu. Lita mer på ditt eget förnuft än på Alliansens påstådda valfrihet. Den gäller inte de flesta av oss, men hotar vår gemensamma trygghet!

blev det igår, lördag, när muntra vänsterpartister bjöd på tandborstar i både barn- och vuxenstorlek.Vi vill skapa välfärd in i minsta munhåla och menar att alla måste ha rätt och råd till god tandvård, även förebyggande.

Vi/Vänsterpartiet värnar om värmlänningarnas tandhälsa. Inte bara på Soltorget i Karlstad utan också länet runt…

I skuggan av oljekatastrofen i Mexikanska gulfen och bländad av bröllopsyran, bedövade av plasttrumpetgnisslet från fotbolls-VM i Sydafrika, kommer idag Sveriges riksdag och svenska folket att få uppleva tidernas politiska svek, när nästan hela Centerpartiet tillsammans med borgerliga alliansen rösta för fortsatt svensk kärnkraftsutbyggnad. Därtill manat av den frenetiska Maud Olofsson, som personifierar hur hennes parti ömsar skinn från att ha varit ett landsbygdsbaserat folkrörelseparti till att bli ett stureplansbaserat karriärnäste för politikerbroilers. Glömt och gömt är Harrisburg och Tjernobyl, bortsopad är folkomröstningen som utföll så att avveckling skulle ske (trots dribblande med linje 1, linje 2, linje 3).

Idag, på Islands nationaldag, när till och med de isländska vulkanerna puttrar av ilska över tingens ordning här i världen, skall klubban falla och därmed ett beslut som sträcker sig oändligt långt in i vår eventuella framtid. Men vi är många som minns de glada kampropen: Vad ska väck? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind! Och heder åt ett par av riksdagens centerpartister, Eva Selin-Lindgren och Solveig Ternström, som visar både civilkurage – inte minst – och respekt för folkviljan.

Centerns trovärdighet är sedan länge starkt reducerad. Med dagens beslut i riksdagen kanske sista spiken slås in i den kista som innehåller heder och samvete. Om Maud Olofsson åker ur riksdagen kan hon trots allt unna sig en latte med grabbarna i Sturegallerian väl (o)medveten om att hon agerat städgumma åt Reinfeldt & Co när det gäller att genomföra systemskifte i folkhemmet. Det blir väl till att åka hem och starta eget.

kanske inte alltid stämmer, men nu gör jag det. Jag sällar mig till politikerkollegorna utan att därför bli enkelspårigt politisk i vad jag skriver. Det handlar hela tiden om livet och politiken är en viktig del i det vackra ordet demokrati. Så det kommer att handla om vardagshändelser och hisnande upplevelser av stora och små underverk, men också förstås politiska reflexioner och debattinlägg.

Tycker att den debatt som mestadels förs är så sifferinriktad, så in i vassen präglas av opinionsstaplar och ytskrap i stället för mera djupt lodande diskussioner om människosyn, vilket samhälle vi egentligen vill ha, hur världen ska överleva alla klimathot. Om drömmar och visioner, om orättvisor och faktiska förhållanden, om verkligheten sådan den ser ut idag, inte bara om hur den kommer att bli efter den 19 september. ANVÄND DIN RÖST VARJE DAG – INTE BARA VART FJÄRDE ÅR!

OK, detta om detta. Idag skiner solen, vinden får grönskan att vaja och som Hemingway en gång skrev: ”Världen är en fin plats, väl värd att kämpa för!”

(Läs mer…)

Så var Landsbygdsriksdagen inne på sin sista dag och i stora konfrenssalen i Sunne finns Sveriges bybor församlade till uppsummering. De sju riksdagspartierna uppradade i mysmöbler på scenen, bland dem min partikamrat och förhoppningsvis riksdagskollega nästa år, Lena Olsson från Malung. Hon talade konkret och begripligt på ett dalmål som alltid ger eftertryck åt argumenten.

Vår jordbruksminister får en faktiskt att minnas tiden då Bondeförbundet/Centerpartiet förde landsbygdens talan, inte genom vad Eskilsson säger utan hur: sävligt som om det inte fanns någon minutvisare på klockan. Mycket substans är det förvisso inte, men även salig Hedlund sa ju så bevingat em gång: Centarpartiet har alltid velat och kommer alltid att vela… Eskil Erlandsson pratar länge men inte mycket (blir sagt), dock hävdar han att ”Regelverket är lika för små och stora”. Jo, så är det kanske, men reglerna verkar högst olika för små och stora, om man lägger in ekonomiska aspekter i resonemanget. Att sila mygg och svälja kameler är praktiken. Frågan om kvalitet kontra kvantitet tycks vara oväsentlig för Erlandsson som så där rakt ut i det blå hävdar att det behövs stora och det behövs små producenter inom jordbruket… Den bedrövliga djurhållningen som förskräckte oss för något halvår sedan tycks vara helt undanröjd. Det är mycket av ”kejsarens nya morötter…” över det borgerliga resonemanget när de pratar om småskalighet, inte minst  centerns egna centraliseringar inom näringen talar ju mot detta. Stordrift, jordbruksstöd från EU, nedlagda lanthandlar, tillbommade bensinstationer efter snart fyra år med en näringsminister från just Centern.

Men nu när valet närmar sig finns det tydligen ett Sverige även utanför storstadens fartgupp och bankautomater.

Landsbygdens framtid vilar främst i våra egna händer, genom samarbete, byagemenskap, glesbygdsnät, innovation, envishet, kamp och glädje!

(Marie Engström och undertecknad hade detta inlägg i gårdagens VF…)

På torsdag inviger näringslivsminister Maud Olofsson årets Landsbygdsriksdag i Sunne, dit människor från hela landet strömmar till under parollen Låt hela Sverige leva. Vi vill dela med oss av några tankar som Vänsterpartiet i Värmland har för landsbygden och framtiden.
Alltför ofta hamnar landsbygden, eller ”övriga Sverige”, vid sidan av diskussionen om utveckling och framtiden. Men det är här, i skogen och det vidsträckta landskapet, som förutsättningarna för landets utveckling har hämtats. Det gäller såväl exportindustri och BNP, som utvecklandet av det moderna industrisamhället.
Det som kallas ”det inre stödområdet” är historiskt sett mera en närande än en tärande del av Sverige: härifrån har malmen, skogsråvaran, vatten- och arbetskraften hämtats, rikedomar som legat till grund för vårt allmänna välstånd och bygget av det folkhem för alla, som i dessa dagar håller på att nedmonteras.
Det finns en positiv utvecklingskraft i landsbygden som Vänsterpartiet vill ta vara på. Landsbygdsregionerna har stora möjligheter att leva upp till och förverkliga en utveckling som är verkligt hållbar – och nödvändig.
Här är några viktiga områden:
• I den viktiga omställningen till förnybar energianvändning kan landsbygden få stor betydelse. Det gäller ökad användning av biobränslen, utbyggd vindkraft och nya energigrödor på obrukad åkermark.
• Skogstillgångar i väl skötta skogar av hög kvalitet måste förvaltas väl. Det behövs bland annat en framsynt satsning på vidareförädling som på sikt ger ökad sysselsättning. Därför krävs redan nu satsning på forskning.
Värna också skogen som ekomiljö, säkra urskogsbestånden, se till att avverkningsnormerna följs och hänsyn tas till flora och fauna.
• En ökad efterfrågan på ekologisk produktion av livsmedel sätter fokus på kvalitet och på lokala marknader. Giftfri odling och korta transporter skall uppmuntras.
• På landsbygden finns ofta ett rikt kultur- och föreningsliv, en stor tillgång som gör landsbygden attraktiv för nya grupper.
Vi vill bidra till att den optimism och folkliga handlingskraft som finns tas till vara. Vi vill demokratisera den svenska landsbygdspolitiken. Det handlar om en rättvis fördelning av makt och resurser.
Vänsterpartiet vill satsa på investeringar i kommuner och landsting som ger viktiga jobb. Vi vill sätta igång Klimatlyftet, en målmedveten omställning av det svenska samhället med investeringar i bland annat förnybar energi och kollektivtrafik.
Här är några av de områden som är eftersatta idag, där det krävs bättre villkor:
• En bra infrastruktur och en väl utbyggd kollektivtrafik är avgörande för landsbygdens överlevnad. Kollektivtrafiken behöver byggas ut, underhåll av både vägar och järnväg förbättras och bredband finnas tillgängligt.
• Det behövs bättre service. Trenden av allt sämre service från samhällets sida måste brytas. Det gäller t ex Försäkringskassa, Skattemyndighet, Arbetsförmedling och Polis. Det gäller också annan service som apotek, lanthandlar, bensinstationer och bankservice.
• En del av avkastningen från vattenkraften, skall återföras till berörda regioner och användas för lokal utveckling, t ex som riskkapital. Den låga värderingen av fastigheter gör det svårt att få lån och kan därför bli ett hinder för att utveckla idéer.
• En fördelningspolitik värd namnet fördelar resurser rättvist över landet. Landsbygdens specifika situation måste uppmärksammas mycket mer i skatteutjämningssystemet.
• För Vänsterpartiet är det viktigt att kommunerna får förutsättningar att skapa en bra välfärd. God omsorg om barn och äldre, en bra skola och möjligheter till ett rikt kulturliv är viktiga förutsättningar för att utveckla landsbygden.
• Vi tror på kraften i kooperativa arbetsformer – i t ex sociala företag – där folkliga idéer kan förverkligas och ett brett deltagande är en förutsättning. Detta bör understödjas på alla sätt från samhällets sida med bl a rådgivning och möjligheter till krediter.
• En god kontakt och samarbete med lokala och regionala högskolor och universitet och andra aktörer ger värdefull kunskapsutveckling.
Vi vill se landsbygden som en resurs för samtiden och som en livsnödvändig källa för framtiden: låt oss värna om dess friska vatten!

Bengt Berg & Marie Engström, 1:a namn på Vänsterns riksdagslista, resp. riksdagsledamot på Värmlandsbänken

1 maj… som vi firat sedan 1884 över hela världen, så ock i år.

Järnvägsparken i Kristinehamn och fanorna stod rakt ut i den kyliga vinden. men ändå kom många människor till Vänsterns möte och våra afrikanska vänner och Anne-Marie V dansande kamrater bidrog till att sprida värme. Flamman delades ut, kaffe och hembakat bjöds det på och Björn J och jag höll tal, Kristinehamns fullmäktigekandidater, ett urval, presenterade sig. Och så sjöng vi Internationalen, förstås.
Och efteråt, ett väldigt fint måltidsmöte med pizza och varm gemenskap, barn och vuxna i en salig blandning.

Sedan tvärs över Värmland till Arvika och mötet i IOGT/NTO-huset i backen. Det var bra med folk där också, men inte så många som det först verkade – mot spegelväggen…
Tal och samtal, gott fika, fin stämning. Nina och Åge Z m.fl stod för värdskapet och Kenneth Thorstensson sjöng så inget öra syntes torrt. Emil Nordh höll ett brandtal och, ja, styrkta i själ och hjärta
kunde vi lämna Arvika för denna gång.

Varma hälsningar!

… och våren är än mera på väg, sångsvanarna glider genom ljusa kvällen och grannens ved ligger på tork. Valborgsmässoafton ska jag hålla vårtal på Café August, dit det lär strömma massor med folk.

På söndag blir det 1 maj-tal i Kristinehamn, Järnvägsparken kl 13 och senare på dagen 1 maj-fest på IOGT-lokalen i Arvika, kl 18.00. Vill önska alla och envar en härlig helg, mycket ljus och mycket värme!

Västsahara ockuperas av Marocko sedan 1975. Under hösten 2009 har Marockos kung Mohammed VI skärpt en redan starkt repressiv politik i relation till västsahariska försvarare av de mänskliga rättigheterna De västsaharier som arbetar för att dokumentera och berätta om situationen får utstå systematiska kränkningar av sina mest grundläggande rättigheter; kränkningar av deras yttrandefrihet, förenings- och församlingsfrihet, rätt till frihet och säkerhet, frihet från tortyr och rätt till en rättvis rättegång etc.

Brahim Dahane greps tillsammans med människorättsaktivisterna Ali Salem Tamek, Ahmad Anasiri, Yahdih Ettarrouzi, Saleh Lebayahi, Dagja Lachgar och Rachid Sghayar den 8 oktober förra året när de anlände till Casablancas flygplats i Marocko. Amnesty International betraktar de sju som samvetsfångar. Enligt rapporter har de hållits isolerade och haft begränsad möjlighet till att träffa familj och bekanta. De kommer, trots att de är civila, att ställas inför rätta i en marockansk militärdomstol, men något datum är inte satt. Samvetsfångarna inledde den 18 mars en hungerstrejk med krav på att släppas fria eller få datum för en rättegång. I skrivande stund (2010-04-25) är deras hälsotillstånd mycket kritiskt. Omvärlden måste reagera mot vad som pågår i Västsahara! Här är ett brev som kommer att skickas till justitieministern i Marocko.
http://www.namninsamling.com/vastsahara

var gårdagens destination, inbjuden till politikerpingpong i skolans regi, de sju riksdagspartierna i trivsam ”torgmiljö”, informellt och rappt ordnat med Lissbritt Aurvind som sammanfogare. Många unga människor i denna kreativa och stimulerande miljö – vilken fönsterutsikt från matsalen!

Fem minuter att berätta på om ens samhällssyn, världsbild och politiska program, snabba svar på ställda frågor, materialutdelning och informella samtal. Det kändes som en fin uppvärmning inför kommande duster och dueller.

Skulle önska mera tid för fördjupade diskussioner, de större sammanhangen får sällan plats i sammanhang där en röd lampa markerar att nu har de få minuterna tickat iväg. Och samtidigt vet jag att sega utläggningar är tröttande för den allmänhet som man önskar välkomna in i det demokratiska samtalet.

Vänsterpartiets knappar tog snart slut, vilket var ett glädjande tecken på att mitt parti också är ungdomarnas och framtidens vad gäller att skapa ett rättvisare Sverige och en framtid bortom ekonomismens deadline…

med poesi och musik i dals- värmländsk symbios, och fullsatt och inga kravallstaket…

På nervägen stannar man förstås på GRÖN KO och tar en kaffepaus med god macka.

TORBJÖRN CARLSSON den gode musikanten och studioinnehavararen har bjudit in också trumslagaroraklet Dan Magnusson som sitt ryggskott till trots dunkar så vackert och rasslar med en tumskott tills publiken gråter av hänförelse…

Det är fantastiskt att folk fortfarande möts under inte alltför komplicerade former, att kulturen kan vara en lika naturlig mötesplats som ett mjölkbord förr i världen eller nuförtiden, en spelhall på någon bensinstation.

Vi önskar alla en fortsatt fin(are) vår! Tack för i afton och God morgon!

Vi är på väg in i våren, snart är också de grå drivorna borta, tussilagon stiger fram och visar var skåpet ska stå. Morsk, gul, trotsig där i vägdammet. Skiter i både avgaser och storslaget porslin, vill helst bli plockad av en knubbig barnhand, överräckt till en mormor och nedsatt i ett litet sprucket glas…

Vi är också på väg in i en valrörelse. Hittills har det mest handlat om siffror. Plånboken svävar som en gloria över Reinfeldt & Co. I stället för samhällsnyttiga och för alla nödvändiga jobb i äldrevården, på sjukhus och i skolor, spar man in på dem som utför dessa arbeten och kallar det ”arbetslinjen”… Nej, sänk blicken till verklighetens nivå, det är vad som behövs. Tillsammans kan vi skapa ett bättre, rättvisare, roligare och mera mänskligt samhälle – kom igen!

KRYP

Välsignade de små i världen
som höll fast vid att vara små,
krypet som fortsatte krypa
den gången vi lärde oss gå.

Snigeln med hjorthorn
och eldigt knyckande nacke,
masken som korsar havet,
som de stora kallar en backe.

Skalbaggen gungar på bladet
som fiskaren i sin båt,
larven hänger i ljuset
som dykaren i sin tåt.

Den enda utväg som jag vet
när allting har gått i stå:
gå hela vägen tillbaka
och börja om hos de små.

Välsignade de små i världen –
åh, låt mig på djupet förstå:
det är nödvändigt att krypa
för den som vill lära sig gå.

(ur Den musikalske ål, 1960,
tolkn Bengt Berg)

Poeten heter Benny Andersen, en dansk legendarisk diktare, inte minst genom Svantes visor. Denna dikt ingår i en urval på svenska (i tolkning av Juris Kronbergs & Elisabeth Korndahl) som Heidruns Förlag ger ut under titeln Världens sista dikt.