Jo men så är det ju. Det går aldrig att komma ifrån att marknadmekansimer inte alltid gynnar männsikovärdet. Vad tänker jag på nu då? Jo, gårdagens inslag i Rapport som handlade om den lille pojken som behövde en sällsynt medicin. Hans läkare fick sitta i 40 minuter och ringa runt till olika apotek föratt få tag i medicinen!!  Samtidigt pågår en artieklserie i SvD där vi kan läsa om unga tjejer som konsumerar alldeles för mycket värktabletter. Maxdosen av Alvedon under en vecka ger väldigt dåliga levervärden. Alltså: Avregleringen av Apoteket har resulterat i att fler unga riskerar att bli läkemedelsmissbrukare, de som bäst behöver medicin kan inte käna trygghet i att medicinen finns på ”deras” apotek. Statens ”extratia” per expidierat recept som man ger till de privata apoteken har hittills kostat  jag tror, en halv miljard  från staten. Ja men vi har fått 200 nya apotek  – det är väl bra? Inte som ett mål i sig utan möjligen som ett medel att få en friskare befolkning. Nu tycks resultatet bli tvärt om!!

Idag skriver VF:s ledare om Rättviseförmedlingen. Det var länge sedan  jag uppmärksammade en så samhällsnyttig och bra idé.  Det är alltså en idéell förening som hjälper projekt, verksamheter etc att hitta representanter från grupper som är underrepresenterade.  Det är inte en slump att rättviseförmedlingen har 21 000 medlemmar. Vi lever inte i ett rättvist,och jämställt samhälle. Jag blev varse det för en stund sedan när jag läste inbjudan till kriskommissionens seminarier på Bommersvik i januari. På området näringspoltik och tillväxt skulle fem män vara talare. Är tillväxt något som bara angår män? Är det en kunskap som bara män har? Nej naturligtvis inte.  Jag har hört att Uppsala Universitet  snart ska få sin första kvinnliga professor i företagsekonomi sedan 1700 talet!!!! Vi vet att forskningsmedel tilldelas män i mycket högre grad än kvinnor. Ja så kan jag ju än en gång påminna om den rapport som kom för en tid sedan om hurdet står till med jämställdheten och tillväxtarbetet i Värmland. Nu har jag inte nämnt etnicitet och ålder som grund för diskriminering. Det är  ett ännu sorgligare kapitel. Länge leve Rättviseförmedlingen!

Såhär dan före dan vill jag hälsa GodJul! Trafikverket rekommenderar att vi ska ta mötesfria vägar när vi är ute och kör.  Vilken tur, tänkte jag att vi inte i år, som så många år innan först ska åka till Bograngen och därefter till Ånge. Hur ser den rutten ut om den ska köras på mötesfri väg?  Ja ibland har myndigheter och även politiken ett  storstadsperspektiv som retar mig till vansinne.  Log gjorde jag däremot i morse när det på morgonTV var ett långt inslag om vikten av att kolla att bilen fungerar innan man ger sig ut och att man är varmt klädd och har lite att äta med sig ifall något händer. Har svenska folket slutat tänka själv?? Visserligen har GPS:en gjort att vi inte längre behöver kunna geografi och miniräknaren att vi inte behöver huvudräkna men var går gränsen för hur obetänksamma vi får bli som  männniskor??  Jag tänkte ge några lästips inför helgen: Läs gärna  Christina Jutterströms bok ”Fostrad av män”.  Ni som har hjärtat till vänster: Läs nya boken om Palme. Den heter nåt om ”Underbara dagar framför oss”. Läs förstås VF: Vi är inte många som har glädjen att få ha en A-presstidning i det här landet. Tänk på det och ge Dig eller någon annan en prenumeration på VF.   Nu ska jag gå till köket och griljera skinkan. Mozartkulrna är klara liksom knäcken.  Mamma är snart på väg hit med hjälp av SAMÅK. Pojkarna är redan hemma. Jag känner mig klar. Nu kan julen få komma. GOD JUL!!

Så tänkte jag om mycket när jag såg kvällen Rapport på TV. En kvinna funkionshindrad kvinna riskerar bli av med sitt parkeringstillstånd. Ansvarig minister tycker inte att det har någon betydelse. Hur långt skall besparingarna på den gemnsamm väläfrden få gå? Hur stor skillnad ska det få bli mellan vi som har och de som inte har, vare sig dethandlar om armar eller pengar. En anna nyhet: Det är kaos i trafiken i hela Europa. Många är arga. Det tycks finnas dom som tror att man kan betala vädergudarna för att komma fram. Jag tycker faktiskt at någonstans går en gräns för vad man kan kräva när det blir ordetnligt oväder. Ta djupa andetag och inse att livet inte alltid låer sig köpas eller ledas. Tredje nyheten: Socialdemokraterna får sin sämsta notering sedan man började mäta på 60-talet. Inte så konstigt. Folk vet ju inte just nu vad vi står för och  för det har vi oss själva att skylla. Nu tar vi lite julvila tycker jag och sen får vi ordning på utspel och beslutsfattade på ett sätt som gör att både medlemmar och sympatisörer begriper vad vi håller på med! Vi kommer igen – men det gör sig inte självt!!

- Det är mycket allvarligt när en minister försöker att tysta en självständig aktör som Filminstitutet. Dessutom har hennes närmaste politiska rådgivare nedvärderande kallat Filminstitutet för ”otacksamma bidragstagare” på Facebook. Det är inte seriöst, och ministern borde be om ursäkt. Filminstitutet har faktiskt i uppdrag från hela regeringen att driva just de frågor som kulturministern nu kritiserar dem för att driva, säger Berit Högman.

- Men det är lika allvarligt att regeringen nu aktivt motarbetar de som kämpar hårt för att stärka tillgången till bra film i hela landet. De borgerligas senfärdighet kring satsningarna på digitalbio gör att Sverige nu sackar efter i digitaliseringen. Det är helt fel inriktning. Ökade satsningar på digitaliseringen är viktiga för att överbrygga de stora skillnader som finns i tillgång till film och annan kultur, säger Berit Högman.

Företaget Apple har inför sencur kan vi läsa i DN. I deras läsplattor får det inte förekomma sex. Undrar om man någonsin kan läsa en Kerstin Thorwall bok  på deras läsplatta? UNdrar om Torgny Lindgrens Hummelhonumg är för ”äcklig” eller om det går bra. Undrar om de kvinnor som utsätts för våldtäkter och annat hemskt i krig kommer att skildras i tidskrifter som nås via denna läsplatta. Är det över huvud taget rimligt att yttrandefriheten styrs av ett bolag? Vad är skillnaden mellan Kina och USA? I det ena fallet är det  kapitalet, i det andra fallet är det staten.  Snacka om pest eller kolera!!

En del av er kanske undrar varför jag skriver så sällan  numer här på bloggen? Jo jag har fått nån sorts politisk  torka. Inte så att jag inte funderar och har idéer  men allt lämpar sig inte för skrift….men okey jag släpper nån fundering och åsikt.  Jag tycker det verkar jättehemskt att bli gammal. Min kära mamma är 89 år och livet på landet är näst intill omöjligt när man är så gammal. Låt mig ta ett exempel.  Det finns ingen lantbrevbäring längre. Det innebär att om mamma vill ha tag i kontanter så måste hon färdas till butiken eller bankomat. Mamma orkar inte själv gå till butiken men hon är ju för frisk för att få hjälp. Varor kan posten ta med men inte kontanter. Varför behöver hon kontanter. Jo till kollekt i kyrkan, till lotteriet på julfesten, till killen som kommer och säljer jultidningar….  Mamma orkar inte städa själv. Då får man ringa efter en RUT tjänst.  Det tycker mamma är jättejobbigt.  Ja men flytta henne då tänker ni kanske?  Det har inte byggts en lägenhet i mammas kommmun ”sen Sundsvall brann”. Mamma  är ju för frisk för att få ett äldre boende.  Hur ensamt, hur ovärdigt, hur tråkigt ska livet få bli bara för att man blir gammal?  ”Människan är inte  bara en vandrande plånbok”.  Livet på landet gör inte att man köpa lycka. Det finns nämligen inget att konsumera mer än frisk luft och det är än så länge gratis.  Mamma är inte unik även om varje människa är unik. Mamma är en av tusenals äldre som bor i kommuner som saknar tillväxtens inkomster.  Hur i hela friden ska Sveriges äldre få en värdig ålderdom??? Nu kommer mamma till jul. Hon gruvar sig redan för numer får man inte åka färdtjänst i en och samma bil. Det ska bytas färdsätt på halva vägen. Detta är för mamma som att bestiga Mount Everest, eller åtminstone Älgklinten.  Mamma undrar vad hon får ut av att ha betalt skatt i hela sitt liv. jag säger – den har gått till oss barn ,till vår utbildning, till våra bostäder,  till barnbarnens barnomsorg och utbildning.  Tack mamma för det men hur ska jag kunna betala tillbaka??  Jag kan inte köpa en lantbrevbäring med kontanthantering, ingen dagverksamhet i äldreomsorgen, ingen jourhavande kompis. Mammas behov är nämligen inte en intressant kund för marknadskrafterna  och just nu tycks marknadskrafterna vara den starkast kraft som finns i samhället ivrigt understödd av en borgerlig regering.

Igår fick jag möjligheten att se Pernilla August film Svinalängorna som bygger på boken av Susanna Alakoski. Det var en mycket bra och gripande film om barns utsatta situation i familjer med missbruksproblem.  BRIS (Barnens rätt i samhället) med flera kan visa på skrämmande siffror på antalet barn som lever under sådanan förhållanden och i morgonTV idag kunde vi höra att  många barn är särskilt oroliga för julen.  En vit jul kan ha två innebörder. Det är inte fel att att ha lite av varje. Gå och se filmen men ta med en näsduk!

Jag läser Peter Frankes ledare i dagens VF där han liksom alla andra ledarskribenter i s-tidningar idag skriver om Mona Sahlins tal i lördags. Jag börjar bli rätt trött nu på alla som tycker något om det redan sagda men inte kommer med några idéer själva om framtiden. Jag tyckte Mona var väldigt tydlig i sitt tal om att jämlikhet och utveckling måste förenas. Det är självklart att inte sjuka och arbetslösa skall betala våra skattesänkningar men hur mycket mer skulle vi inte kunna göra för att verkligen fokusera på jobbskapandet.  Visst skulle vi kunna driva på utvecklingen mot en kompetensförsäkring som säkerställer vår rätt till livslångt lärande. En sådan föräkring tecknar in en del av löneutrymmet men torde samtidigt minska risken för längre arbetslöshetsperioder och då spars pengari den andra änden. Låt oss ta TCO:s förslag om ett mer ”tvingande” utbildningssystem för unga. DET ÄR VÄL BÄTRE ATT LÄGGA PENGAR PÅ AKTIVITET ISTÄLLET FÖR INAKTIVITET.  Jag tror att när vi har tillräckligt bra konkreta idéer och förslag på vad som behöver göras skapas en tillit som gör att folk också inser att det är bra att betala för det via skattsedeln. Igår besökte jag Åmål. I Åmål vann vi (s) valet. Kommunalrådet Mikael Karlsson  menar att vi vann valet på att lova höja skatten iatället för att avskeda fler i omsorgen. Åmål är en kommun som samtidigt satsat mycket på frivilligorganísationerna som viktiga aktörer för att skapa ”guldkant” i äldreomsorg eller annan offentlig verksamhet. Folk litade på att (s) inte kastade skattepengar i sjön.  För vård och omsorg var Åmålsborna villiga att betala. I de kommuner vi vinner val finns det s-ledare som fokuserar på utveckling. Utveckling av människor och företag och därmed hela samhället. Det är denna tillit vi måste finna tillbaka till i rikspolitiken. Då räcker det inte med att reagera och kontrastera på regeringens politik. Sk-t i regeringen ett tag och fokusera på goda idéer för framtidens Sverige! Gör politiekn relevant för flertalet och sk-t i om någon kallar det höger- eller vänsterpolitik. Den skalan att förhålla sig till är föråldrad! En polititk för solidariska individualister tror jag är bra!!

I Socialdemokraterna i karlstad har vi bett att våra medlemmar skall göra sin ”kravprofil” på ny partiledare. Flera förslag har lämnats in. Här på bloggen tar jag gärna emot fler! Just nu pågår en diskussione om huruvida det är rätt att som Partistyreleledamot ställa sin plats till förfogande inför kongressen i mars. Jag har själv gjort det. Jag tycker det är högst rimligt att vårt mandat prövas när vi förlorat två val på raken. Särskilt när det verkligen behövs omprövningarnas tid.  Om inte alla har den intällningen blir det naturligtvis problematiskt. Stadgarna säger väl att vi är valda fram till nästa ordinarie partikongress.  I frågan om hur djup vår kris är går meningarna isär. I Värmland gick vi fram i några kommuner och vi har fortfarande en röd härlig ledarsida  i VF som ger oss råg i ryggen i våra politiska tvivel. MEN nu utgör Värmland 3% av Sverige. Det finns en värld utanför som jag tycker vi också har ansvar för att se. Hur fööreniar vi ett solivdariskt samhälle med individualism och krav på självbestämmande.  Hur gör vi rejäla kliv i arbetsmarknads- och näringspolitiken för at inte arbetslösheten skall bita sig fast på 8-9%? Nej låt oss ta oss an framtiden med öppna sinnen. Vi ksa inte klä oss i säck och aska men inte heller slå ossför bröstet och tro att problemen finns någon annan stans men inte här. Läs gärna denna artikel som publicerades i GP idag.