Har idag ägnat dagen till att besöka vallokaler runt om i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Jag hann med att besöka ett tiotal vallokaler och obeservera vad som skedde i vallokalerna. Vi besökte vallokaler i många olika områden. Från de något mer välbeställda delarna av staden till de allra fattigaste.

Det gavs också möjlighet att tala med ett stort antal väljare, gamla som unga, som i stort sett utan undantag var mycket tydliga: Vi vill ha ett bra val som sker demokratiskt. Vi vill ha en regering som agerar demokratiskt Det är vi i Honduras som ska bestämma över vårt land inte Hugo Chavez och vi vill inte heller ha en ny Chavez i Honduras. De var alla mycket tydliga med att de ville ha ett lugnt och tryggt styre.

De befarade massprotesterna och demonstrationerna har i alla fall inte ännu visat sig och förhoppningsvis består lugnet. Dagen har kännts både lugn och med en positiv stämning och partier från politikens olika sidor har varit tydliga med att det viktigaste är att valen sker demokratiskt och att vinnaren blir den som får det starkaste stödet.

Har just som snabbast tillsammans med en grupp valobservatörer mött upp den nyvalde presidenten Lobo när han anlände till sitt partis, National Party´s, valvaka. Nu blir det läggdags och imorgon förmiddag mot flygplatsen för vidare transport till Stockholm. Får ge en bättre återberättelse av valprocessen i ett senare inlägg. God natt!

Sedan någon dag tillbaka befinner jag mig på plats i Honduras huvudstad Tegucigalpa, där jag under söndagen den 29 november ska delta i valövervakningen av valen som hålls i landet. Det är såväl presidentval som lokal- och kongressval.

Valet av president är det som vi kunnat se mest om på nyheterna hemma i Sverige och i övriga Världen. Efter att den tidigare presidenten, Manuel Zelaya, avsattes i slutet av juni har det politiska läget i Honduras och situationen i övrigt varit kaotiskt och osäkerheten om vad som ska komma att hända har varit stor. Diskussioner har förts om huruvida det var för att följa grundlagen eller om det var en statskupp att avsätta Zelaya då han ville genomföra en folkomröstning för att kunna ändra konstitutionen så att han själv ska kunna sitta kvar längre. Idag är det inte möjligt för en president i Honduras att bli omvald.

Förhoppningen är att söndagens val ska ge ett tydligt utslag så att politisk stabilitet och en långsiktigt fungerande demokrati kan byggas. För såväl landet och regionen som för övriga Världen är det viktigt med ett demokratiskt Honduras. Inte minst är det viktigt för alla de människor som bor i landet.

Jag återkommer med rapporter direkt efter valet när vi vet resultatet av valet.

Idag har jag återigen haft en fullspäckad, men väldigt trevlig dag. Började dagen tidigt med morgontåget från Karlstad till Stockholm. Därefter lite snabbt kontorsarbete och sedan möte med departement. Vid lunch fick jag besök av värmlänningar i riksdagen. Först kom klass Sp1D från Sundstagymnasiet på besök och  därefter klass Sp1B från samma gymnasium. Kul besök med många duktiga elever med bra kunskaper om riksdagen och politik. Det märktes att de har läst på. (På bilderna som i och för sig är av allt annat än god kvalitet kan ni se de båda klasserna på plats i riksdagen.)

Att skolor besöker riksdagen är bra. Det ger elever en bra inblick i riksdagens verksamhet och det är alltid bra att ha sett saker själv på plats. Det ger också oss riksdagsledamöter möjlighet att berätta om vad vi gör och varför. Dessutom brukar man oftast få raka, intressanta, svåra och roliga frågor.

Efter besöken från Sundstagymnasiet gav jag mig snabbt iväg på ett möte angående Vitryssland med vitryska oppositionella som arrangerades av ”Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter” och ”Group of support for Belarus”. Sedan var det dags för riksdagsgrupp med den moderata riksdagsgruppen och nu sitter jag och förbereder debatt om den svenska biståndspolitiken som vi ska debattera i kammaren imorgon. Svensk biståndspolitik har under mandatperioden genomgått stora förändringar och förbättringar. Uppstyrning och effektivisering står i fokus och att försäkra sig om att biståndspengarna når de som de är avsedda för och som de är i stort behov utav. Det är ett ansvar som vi har både gentemot alla de som lever under svåra förhållanden samt de svenska skattebetalarna.

Sp1D från Sundstagymnasiet

Sp1B från Sundstagymnasiet

På dagens aftonbladet.se kan man läsa om att Socialdemokraterna nu vill vinna valet och att de ska prata med väljare. Av artikeln framgår att de ska prata om olika alternativ politik samt om Alliansens politik och vad vi har gjort och inte har gjort. 40 procent av väljarstödet vill de ha. Mona har mycket att göra för att nå dit, för det handlar ju inte bara om att sätta upp målen, man måste ju vinna väljarnas förtroende också!

Alliansen meddelar samtidigt, vilket det rapporteras om i dagens expressen.se att det blir en mer synlig allians i valet 2010 än 2006. Det bådar gott. Med arbetsgrupper som jobbar fram konkreta förslag och en mandatperiod av ett välfungerande regeringssamarbete kommer vi med trovärdighet kunna vara ute och berätta vad vi vill göra med Sverige under nästa mandatperiod. Frågan kvarstår om Socialdemokraterna kommer prata om sin politik och om de kommer att ha ett trovärdigt och enat regeringsunderlag med sina stödpartier på vänstersidan.

Jag ser fram emot en tuff, intensiv och kul valrörelse och hoppas att vi slipper mygel och fulspel.

Idag kan man läsa på Brännpunkt i SVD om en artikel av Horace Engdahl med flera där de menar att engelskans betydelse är överdriven och att det inte är bevisat att man lär sig bättre engelska om man börjar läsa tidigt.

Jag tror att vi behöver läsa mer språk, inte mindre, och då inte bara engelska utan även tyska, franska, spanska, ryska, kinesiska och andra stora språk. Engelskan är dock ett världsspråk som är gångbart i större delen av Världen och därmed väldigt viktigt. Ska våra svenska barn och ungdomar i framtiden kunna konkurrera på en allt mer global arbetsmarknad krävs bättre språkkunskaper.

Min riksdagskollega Mats Gerdau skriver bra om detta på sin blogg

Lördagen den 14 november höll Moderaterna i Värmland nomineringsstämma. Där fastställdes vår riksdagslista inför valet 2010.

Arbetet är i full gång och än så länge är Jan-Evert Rådhström vald till etta på listan, undertecknad valdes till tvåa och Pia Hallström trea.  Det känns jättekul och jag tackar för det förtroende som stämman gav mig. Nu ska vi kämpa på för att vinna valet också 2010 och helst se till att vi får ytterligare mandat i riksdagen.

Listan som helhet återfinns nedan.

Moderaternas valsedel till riksdagen inför valet 2010:

1. Jan-Evert Rådhström, Sunne

2. Christian Holm, Karlstad

3. Pia Hallström, Forshaga

4. Pål Jonson, Arvika

5. Magnus Resare, Karlstad

6. Ulrika Simonsson, Säffle

7. Margareta Nisser Larsson, Karlstad

8. Jurga Johansson, Karlstad

9. Anna Nilsson, Karlstad

10. Dennis Byberg, Hagfors

11. Louise Lundqwist, Karlstad

12. Sanna Lindeby, Karlstad

13. Marléne Lund Kopparklint, Karlstad

14. Stella Jansson, Kristinehamn

15. Maria Ohlsson, Karlstad 

16. Anna Högberg, Karlstad

17. Rickard Axinger, Karlstad

18. Per Larsson, Karlstad

19. Kari Back, Arvika

20. Jonas Larsson, Säffle

21. Fredrik Johansson, Karlstad

22. Annika Bjelvert, Kil

23. Mikael Persson, Torsby

24. Göran Frödin, Karlstad

25. Lars Österdahl, Karlstad

Måndagen den 9 november 2009 var en stor dag i Berlin. En dag då man åter mindes Berlinmurens och därmed den östtyska kommunismens fall vid samma datum 1989. Samtidigt firades den då nyvunna friheten som idag är en verklighet i hela Tyskland, men som saknades i det forna Östtyskland. En fantastisk upplevelse att få vara på plats och fira.

Jag pratade med ett antal tyskar, både från forna öst och från väst som var på plats som tonåringar för 20 år sedan. En kompis till några av mina tyska vänner, uppväxt i östra Berlin, berättade för mig om hur han då 17 år gammal hörde nyheten om att muren öppnats. Han befann sig på en restaurang där han arbetade och berättar att han och hans kollegor släppte vad de hade i händerna och tog sig till muren för att komma över till väst. Väl över i Västberlin gick han till en affär och köpte ett paket Marlboro och en skiva med Depeche Mode. Båda produkter som inte gick att köpa i Östtyskland. Han beskriver händelserna den kvällen som de största i hans liv.

Om jag tidigare hade svårt att förstå hur någon med gott samvete kan kalla sig kommunist/socialist och dela dess ideal så har det nu blivit än mer oförståligt för egen del. Det är ju inte så att det finns några lyckade kommunistiska experiment någonstans i Världen.

Angela Merkel talar

Den symboliskt uppbyggda muren föll efter det att den tidigare polske presidenten och frihetshjälten Lech Walesa hade vält omkull den första stenen i en häftig seremoni.

Tidigare besökte jag och en kollega Hohenshönhausen och det gamla Stasifängelset där den kommunistiska regimen spärrade in och torterade många oliktänkande som inte stödde regimen.

Fler bilder från firandet i Berlin igår kan du hitta på denna SVD-länk.

Står just nu vid Brandenburger Tor i Berlin och väntar på att det officiella firandet av murfallets 20-årsjubileum ska börja. Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USA:s utrikesminister  Hillary Clinton, Storbritanniens premiärminister Gordon Brown, Frankrikes president nicolas Sarkozy och Rysslands president Dimitrij Medvedev ska tala. Sverige representeras också av Fredrik Reinfeldt. Senare ikväll välter den tidigare polske presidenten Lech Walesa den första murdelen av den syboliskt uppförda muren som sedan ska falla som dominobrickor. Därefter entrar Bon Jovi scenen och senare kommer Dj Paul Van Dyk

Har idag besökt det gamla Stasifängelset i Berlins östra delar. Här höll man många oliktänkande fängslade och begick en lång rad hemskheter. Fängelset var öppet och aktivt fram t o m 1990.

Imorgon är det 20 år sedan dess att Berlinmuren föll och människorna i öst kunde ta sig från kommunismens och socialismens förtryck till frihet och öppenhet. Jag var själv bara 13 år gammal när det skedde men minns än idag tydligt rapporterna man kunde se på TV och i tidningar och alla de människor man kunde se gråtande av lycka. Vi var många som gladdes mycket åt denna fredliga frihetsrevolt. Lars Ohly har också relativt nyligen berättat att även han grät den 9 november 1989, inte för att människor blev fria utan därför att Berlinmuren försvann.

Imorgon kommer uppställda murdelar åter falla som dominobrickor vid en symbolisk ceremoni för att högtidlighålla 20-årsdagen. På bilden kan några av dessa ”återskapade” murdelar beskådas.

Mer rapportering på bloggen sker på plats i morgon.