Värmlands Folkblad
Värmlands Folkblad
  

Blogghuvud

Återkoppling till valet i Honduras den 29 november

2009-12-19 00:53 skrev

Har de senaste veckorna haft ett intensivt program som bestått av mycket resande. Jag har kortfattat rapporterat om detta. Exakt vilka jag träffat eller exakt vad som sagts kommer i alla lägen inte att återges. I vissa fall på grund av att det inte är lämpligt och kanske i vissa fall för att nyhetsvärdet för er som läser bloggen inte är speciellt högt.

Som jag skrivit i ett tidigare inlägg lovade jag däremot att återkomma med lite mer utförlig information kring valet i Honduras. En del har gått att läsa om valet i media, såväl innan som efter valet. Vissa mer korrekta och andra mindre korrekta inlägg vad gäller ren saklighet. Därutöver finns i andra delar olika uppfattningar rent partipolitiskt, vilket är helt naturligt.

Det politiska läget inför valen i Honduras den 29 november var inte på något sätt optimalt. Den tidigare presidenten, Manuel Zelaya, avsattes den 28 juni och ersattes i enlighet med konstitutionen av talmannen Roberto Micheletti. Det skedde efter det att Zelaya i strid med landets konstitution försökt förändra densamma genom en folkomröstning, vilket inte är tillåtet. 

Zelaya avsåg trots detta att genomföra folkomröstningen med syfte att ändra grundlagen så att han själv skulle kunna omväljas som president, men valde att kalla den en ”nationell opinionsundersökning”. När så valurnor och valsedlar levererades från Hugo Chavez Venezuela, började distribueras beordrade Högsta Domstolen ett gripande av Zelaya vars presidentskap upphört i och med hans försök att kringgå konstitutionen. För att ändra konstitutionen i Honduras krävs stöd av minst två tredjedelar av ledamöterna i kongressen.

Kongressens talman, tillika Zelayas partikamrat, Roberto Micheletti tillsattes därmed som interimspresident i enlighet med konstitutionen. Valet den 29 november var redan, före det att Zelaya avsattes, fastsällt. Samtliga partier, inklusive Zelayas eget parti Liberalerna, som representerade kongressens majoritet, var eniga om att genomföra valet.

Jag och min kollega Oskar Öholm var de enda svenskarna och två av få européer på plats i Honduras som officiella valobservatörer. Under valdagen hade vi möjlighet att besöka ett större antal vallokaler i huvudstaden Tegucigalpa och hade också under vår vistelse i landet, möjlighet att tala med många invånare som vi träffade, när vi gick runt i staden och fråga dem hur de såg på situationen.

Bilden som de gav var entydig. De ville ha ordning och reda i politiken, garantera demokratin och utse en ny president. Självklart fanns röster som uttalade sitt stöd för Zelaya, men de var inte vanligt förekommande. Även när vi talade med andra valövervakare som övervakat valet i såväl huvudstaden som andra delar av landet gavs en liknande bild.

Manuel Zelayas mandatperiod skulle oavsett valet ha löpt ut den 27 januari 2010, vilket var det han ville förändra genom att bryta mot konstitutionen. Att länders ledare vill förändra konstitutioner för att försöka legitimera ett fortsatt maktinnehav är tyvärr alltför vanligt. Hugo Chavez i Venezuela är ett sådant exempel. Ett oss mer närliggande och än mer tragiskt exempel är Vitryssland där jag just kommit hem från. Där genomförde Aleksander Lukasjenko en liknande förändring i mitten av 1990-talet och har fortfarande makten i landet i ett järngrepp.

Det viktigaste med valet i Honduras var självklart inte vilken av kandidaterna som vann valet, utan att den som valdes gjorde det i ett val som levde upp till internationella krav för fria och demokratiska val.

Jag är medveten om att situationen i Honduras har varit komplicerad och blundar inte för de problem och svårigheter som föregått valet, men gläds över att det genomfördes på ett godtagbart sätt och att fruktade demonstrationer och våldsamheter i det närmaste uteblev.

Det är bra att allt fler länder erkänner valet och därmed stärker den honduranska regeringens möjligheter att leda landet och ta sig an landets problem. Det är viktigt inte minst för de allra fattigaster och mest utsatta invånarna. Det honduranska folket förtjänar en demokratiskt vald och demokratiskt ledd regering, och det är vår absoluta skyldighet att stödja dem i detta.

Förhoppningen är nu att Honduras möjligheter till tillväxt och ekonomisk utveckling förbättras så att förutsättningarna för en ökad levnadsstandard för landets invånare förbättras.

2 (+ 0) kommentarer till “Återkoppling till valet i Honduras den 29 november”

Följ alla kommentarer till detta inlägg med denna RSS 2.0 feed.

Här ansvarar du själv för det du skriver. Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor gäller. Olämpliga kommentarer kommer att tas bort.
Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor

  1. 2010-01-03 10:32 skrev Magnus Uppsäll

    Hej och tack för en nyanserad och bra rapportering av händelseförloppet i Honduras. Man undrar när svenska massmedier skall börja rapportera sakligt om kuppförsöket som misslyckades tack vare ingripande från högsta domstol och parlament. Speciellt kan man tycka att public service borde rapportera opartiskt och sakligt. Jag har en annan undran: hur ställer sig Sveriges regering till händelserna och valet i Honduras. Jag har försökt, men inte lyckats, att få information från regeringens och UDs hemsida, men inte hittat någon. Om Sverige har någon egen uppfattning så skulle det vara intressant att veta om, och i så fall hur, den skiljer sig från andra EU-länder.

Kommentera

*

Hoppa till verktygsfältet