I tider när Sverigedemokraterna röner stor framgång, Lasermannen II lekt Billy the Kid och hårdrocken upplever en survival känner jag att det blogginlägg som jag visar utdrag ur här och även länkar till i dess helhet är oerhört relevant för vår samtid.
Andemeningen är naturligtvis precis som rubben avslöjar: ”Alla basister är inte mördare” och med de orden lämnar jag er med denna den viktigaste av viktiga texter.

Läs mer här.

I dag befinner jag mig i Stockholm hos kunder.
Till min fasa upptäckte jag att man även i Stockholm har ljusskyltar. Och naturligtvis undrar jag hur alla stackars stockholmare klarar av det.
Blir de inte störda, vad säger grannarna, finns det bygglov.
Många frågor, få svar.

Jag har en iPad. Och jag har väldigt länge letat efter en anledning eller fiffigt sätt att få berätta om det här på bloggen. Men min egen blygsamhet kryddad med en stor portion av ödmjukhet har förbjudit mig att så göra.
Men i dag fick jag mitt break. Den här fantastiska videon fångar in allt jag vill säga.
Jag twittrar (twitter.com/CEdwertz)
Jag har en iPhone (4, så klart)
Jag har en iPad (och ja ba älskar den liksom *lol*)

Typ.

I veckan var jag och gjorde Sportkollen igen (har fått en egen sida på hos P4), det är verkligen ett riktigt roligt uppdrag. Dels för att jag får prata sport, dels för att det är väldigt kul att jobba med radio och dels för att det är väldigt trevliga människor som jobbar på Sveriges Radio Värmland.

Tyvärr konstaterar jag att mina spaningar gick åt pipsvängen. Sverige stortorskade, Färjestad har börjat göra mål (fast det gillar jag) och nu befarar jag att Carlstad United åker på stryk av Forward på lördag.

Tar nya tag tills på tisdag då det är dags för mitt lilla inslag i igen. Ser verkligen fram emot det och hoppas att fler med mig gör så.
Har ni tips på sportspaningar, stora som små får ni gärna kontakta mig.

(Btw, passa på att önska musik hos P4 i morgon. För 50 spänn, som går till Världens Barn, får man önska sin favvolåt. Jag har redan messat in.
I SMS:et skriver du: p4varm [mellanslag] följt av låtval och ev grupp. Skicka till 72999)

Finns inte ett bättre sätt att beskriva den måltidsupplevelse jag och Pernilla fick i fredagskväll på Lilla Martina i Karlstad.
Vill gärna tro att jag faktiskt haft förmånen att äta på en rad olika fantastiska restauranger såväl i Sverige som utomlands – men det är få som lever upp till det Lilla Martina levererade.

Maten är helt fantastiskt, servisen i samma nivå och atmosfären får gästerna att känna sig som att man är på en riktig restaurang. Ni vet sådär som det var när man var liten, innan hamburgare med pommes i flätade korgar blev  standard. Tyst, enskilt men ändå i ett större sammanhang. Ljust fast ändå tillräckligt mörkt för att hålla såväl humör som romantik på topp.

Det är inte gratis på Lilla Martina, det ingår inte heller Jäger till ölen, men när notan väl landade framför den familjemedlem av oss som tjänar klart minst var ändå första tanken ”äntligen betalar jag för något som verkligen var värt det”.

(Nej, jag har inte fått någonting för att skriva detta, förutom ynnesten att hylla något väldigt bra, vilket vi gör alldeles för sällan)

I dag debuterade jag som sportexpert på radion. Tanken är jag ska leverera tre sportspaningar på tre olika nivåer till P4 varje tisdag.
Det var skitkul och kändes naturligtvis lite mer som mitt rätta element än att hissa och dissa musik.

Jag har gjort en del radio tidigare och trivs väldigt bra med det, sen är frågan om radion trivs med mig.
Dagens spaningar kan ni höra här. (Tryck på playknappen, det är tio minuter in i programmet, efter Jöback)

Tise-Beate, känn på det namnet, helt underbart, vackert som en dag hade säkert något pretto sagt. Tise-Beates (kan mycket väl stavas på annat vis) mor heter något helt annat och det är precis lika irrelevant som allt annat jag skrivit hittills. Men stå ut med mig så ska ni se att det tillslut finns en poäng.

Det är nämligen så att mamma Kicki råkar vara lite av en entreprenör och för inte så länge sedan bestämde hon sig för att starta företag. Affärsidén var enkel, smacka upp en modern ljusskylt som visar reklam. Förr kanske man hade behövt åka till London, New York eller Tokyo för att se en sådan i verkligheten men nu finns de i princip i varenda liten by.

Fast det gillar man inte i Karlstad. Längre. Från början var det helt okej, sedan gnällde några, ni vet sådär som det alltid ska gnällas, mest på grund av avundsjuka, och sedan gillade man inte alls skylten. Då sa man till Kicki att bygglovet inte längre var så lovat. Vilket i sig är såpass märkligt att det förtjänar ett besök av Janne J.

Förslaget blev att släcka skylten vid midnatt på helgerna och ett par timmar tidigare på vardagar, men politikerna tyckte det var på tok för generöst och beslöt därför att det ska vara mörklagt ännu tidigare. Med orden ”under helgerna är människorna hemma” meddelades att släckning bör ske 20.00 – alla dagar.

Förutom att Kickis kalkyler ryker all världens väg och att Karlstad framställs som en blandning mellan polsk riksdag och lätt fundamentlistiskt undrar jag hur Kicki på ett uppmuntrande sätt ska förklara för Tise-Beate att hon ska våga satsa när hon blir stor och att kommun och politiker är de som styr stan och dem kan man lita på?

Läs artiklarna här.

Nu är hösten här. Av någon märklig anledning finns det en massa människor, inte bara gamla, som gillar det. Eller, alltså, de gillar det naturligtvis inte men har lärt sig att det är lite schyst att säga att de gillar hösten.
Varje gång jag hör dessa människor haspla ur sig dessa dysterheter i nåt sorts patetiskt försök att verka lite mer upplysta och världsvana tänker jag ungefär så här.

”Jag älskar alla vackra färger som hösten innehåller” – Du tycker alltså att grått, brunt och grått är bättre än grönt, gult och ljust?
”Det är så mysigt att kura ihop sig med en filt i soffan” – Du är en enstöring som egentligen inte gillar att umgås med människor och lär inte kliva ur ditt idé förrän du måste. Kanske lika bra.
”Luften är så härlig och frisk på hösten” – Du gillar dagg, rått och blött.
”På hösten får man äntligen klä sig ordentligt, det är så inspirerande” – Du menar att bulka in din kropp i en massa förlåtande plagg.
”Älskar att plocka svamp” – Jo, det är mycket roligare att gå i en snårig barrskog istället för att åka båt, ligga på stranden eller bara ta ett spontanbad.

Så ser jag på det. Och skulle det nu vara så att någon av er känner lust att häva ur er plattityder liknande: ”alla årstider har sin charm”, eller ”om vi inte hade olika årstider skulle vi inte uppskatta dem”. Så don´t, för ni vet att ni har fel och borde istället fundera över att det är fult att ljuga.

I dag var det fullt kaos på the square i Karlstad. Sverigedemokraterna skulle nämligen tala lite. Nu blev det tyvärr inte så, trots att antagligen varenda mer eller mindre utbildad snut i hela Värmland var på plats vågade man inte låta Jimmy med ie på slutet tala. Det var som sagt synd. Av flera anledningar.

Dels tycker jag att oavsett hur korkade saker man än har att säga har rätt att göra just det – säga dem. Åtminstone så länge det faller inom ramen för Svea Rikes Lag, något Sverigedemokraterna blivit experter på.
Och dels på grund av att partiet antagligen tjänade mer på uppståndelsen kring att de inte fick tala än de någonsin kunnat göra om de fått föra fram sina budskap. Om ni inte tror mig tycker jag att ni ska kolla in det här youtube-klippet.

Första jobbveckan på Ord&Bild lider mot sitt slut, och jag ska alldeles strax smaka en av våra nya kunders produkter och packa ihop.
Men först några korta reflektioner efter första veckan.
Jag kommer trivas på Ord&Bild, det här stället är rätt för mig just nu, frågan som kvarstår är om jag är rätt för O&B.
Väldigt många trevliga människor jobbar här.
Jag pratar fortfarande om VF som ”vi” och lär så göra ett bra tag framöver.
Jag har dragit in min första kund, och det kommer alltid vara min viktigaste och stoltaste.
Philip Wildenstam är inte högerextremist.

På tal om politik (om man nu kan kalla extremism för det) måste jag säga att det enda den här valupptakten visat är att våra politiker är för dåliga, att de som bevakar dem lider av det, och att partierna skiter fullständigt i att nå folk födda senare än -70.

Det var mycket snack om att partierna skulle satsa på sociala medier och göra en ”Barak Obama”, det känns väldigt pinsamt så här i efterhand. Samtliga partier, inklusive Piratpartiet, suger när det handlar om de nya kommunikationskanalerna.

Kollega Stjärnhem ruttnade på detta och drog igång något som heter kortvalet.se där de tio största partierna får 5×140 tecken på sig att förklara vilka som är de fem viktigaste frågorna i valrörelsen. För att vara diplomatisk kan vi väl konstatera att man varken blev bländad av de svar som kom in eller på sättet man hanterat frågan på.

Angående bilden ovan vill jag ge er en bild av en som alltid är lite tjockare än er, så unna er något gott i helgen. I will.