Det var det.
En lång försäsong, European Trophy, 55 omgångar i elitserien och tio slutspelsmatcher senare kan vi summera Färjestads säsong.
Sedan Luleå vann den fjärde matchen hade jag räknat med att vi skulle få göra det efter semifinalserien – men inte redan i kväll.
Det kändes faktiskt hyfsat orättvist att Luleå vann den här matchen, men knappast hela matchserien. Norrbottningarna har varit lite starkare, lite smartare, lite skickligare och lite kyligare (kanske bortsett från Robin Jonsson) under serien.
De är värda finalplatsen, inget snack om det.
Men den här matchen borde Färjestad ha vunnit. Chanser fanns det gott om.
Det var lite som att säsongens stora problem upprepade sig ännu en gång. Färjestad har haft otroligt svårt att stänga matcher.
1–0 är ingen ledning att luta sig emot och när Luleå väl kvitterade genom värmlänningen Linus Persson kändes det som att FBK blev rädda och lite smått handlingsförlamade.
Det släppte förvisso i sudden och ett segermål hade varit välförtjänt.
Men så dök trollgubben Linus Klasen upp och krossade alla drömmar om en mirakelvändning.
• • •
Det går att diskutera huruvida Färjestad hade klarat av Luleå med Oscar Klefbom och Sanny Lindström i laget i oändlighet.
Och visst hade det inneburit mycket om de funnits med.
Men främst var det offensiv ineffektivitet som stjälpte Färjestad och inget annat.
• • •
Skellefteå blir väl favorit till SM-guldet nu – men jag skulle absolut inte räkna bort Luleå.
Det är ett homogent lag som har många potentiella matchvinnare.
Jag tror på en underhållande finalserie med mycket känslor och hetta.
Det kan nog trots allt bli ganska kul.
/Hedlund