Category Archives: Bloggkrönika

Bloggkrönika: Färjestad måste hitta SITT spel

Det finns kunskap och kompetens och jag tror inte på något vis att Färjestad måste värva sig ur den här svackan. Men nu är det dags att laget börjar sätta sin prägel på matcherna – annars kommer ännu en förlust på hemmaplan mot HV71 nu på onsdag.

Både mot Frölunda och Skellefteå spelade Färjestad riktigt bra, fartfylld och underhållande hockey. Men nu, med lite distans till matcherna, känns det om att laget drogs med i motståndarnas tempo. Det är ju bra, inte minst på bortaplan, när motståndarna sätter fart. Eller när man möter Frölunda hemma som alltid kör på i Karlstad. Det är värre mot Linköping, Modo, Luleå eller vilka man nu möter i Löfbergs Arena. För faktum är att väldigt få lag kommer till Karlstad med en gameplan att sätta fart att styra matchen. Det borde Färjestad veta – och det gör de – och utnyttja betydligt bättre. Just nu är det lätt att peka på individuella underprestationer, men det är framför allt som ett kollektiv Färjestad inte lyckas just nu. Det laget behöver göra är att ”köra på”.

Men just ”köra på” kan vara det svåraste som finns när självförtroende saknas. I synnerhet när det måste göras inom taktiska ramar.

• • •

Om nu Färjestad ska värva hoppas jag man blickar mot spelskickliga backar med förmågan att slå ett bra förstapass.

• • •

Apropå att köra på. Kanske inte fel att plocka in en juniorkedja en match eller två. Det kommer garanterat bara köra på. Ställ några andra åt sidan så kanske de vaknar till. Öka konkurrensen och våga göra det även i SHL. Finns ändå inte så mycket att förlora nu… En kedja juniorer är dock verkligen inte någon permanent lösning.

Bloggkrönika: Makalösa Färjestad överraskade igen

Ojojoj. Vad säger man efter en kväll som denna?
Försökte sammanfatta lite snabbt i en kommentar till tidningen efter sudden-avgörandet och tänkte att det är väl lika bra att köra den här också. Orkar inte skita ur mig något mer för tillfället.
Så håll tillgodo:

Färjestad var uträknat för sjuttioelfte gången den här säsongen.
På tisdag spelar de SM-final.
Igen.
Det är svårt att inte bli djupt imponerad av detta lagbygge som överraskar gång på gång.

Det var 49 sekunder från sommarlov. Jag var ganska övertygad om att Färjestad inte hade vunnit en fjärde gång i Växjö.
Fast å andra sidan gick det inte att bli klok på den här matchserien.
Fem raka bortasegrar var historiskt till att börja med. Det såg ut att bli en sjätte.
Inte mycket talade för Färjestad när kvitteringsjakten skulle ha varit som intensivast i den tredje perioden. Hemmalaget skapade ingenting.
Då kom blixtnedslaget.
Milan Gulas. Superhjälten.
Det var ett mål som vi sällan ser i svensk ishockey. Ett mål vi sällan ser över huvud taget.
”Perfect”, som Gulas sa på sin knaggliga engelska efteråt.
Det är svårt att säga något annat.
Milan Gulas har inte varit något annat än en jättesuccé sedan han värvades in under säsongen och att Färjestad knöt upp honom i två år till är bara att gratulera.
Mannen som sköt in det avgörande målet har långt ifrån fått samma hyllningar som Gulas under säsongen. Men likt Jörgen Jönsson gjorde i fornstora dagar så kliver Rickard Wallin verkligen fram när det gäller.
Kulturbärare som Wallin vet vad det handlar om och levererar som bäst när det är som allra viktigast.
Precis som den här upplagan av Färjestad BK.
Maken till säsong har nog ingen i klubben varit i närheten av att uppleva. Läs Jacob Järpegårds lysande dokument om berg- och dalbanan som publicerades i VF inför kvartsfinalserien så förstår du vad jag menar. Allt som kan hända har hänt.
Och jag är säker på att vi inte känner till allt.
Det vi i media har fått veta är nog bara en bråkdel av vad som utspelat sig i FBK-kulisserna den här säsongen.
Att då ta sig hela vägen till att ha chansen att vinna det finaste som går att vinna i svensk hockey är mästerligt.

• • •
Det råder inget tvivel om att det är siffran 20 som gäller i år.
När Färjestad klev in slutspelet var det för 20:e gången i rad, därmed raderades Djurgårdens 19 raka slutspel mellan 1986 och 2005 ut.
Nu när Färjestad är i sin 20:e SM-final (av 39 möjliga) raderade de ut ännu ett Djurgårdsrekord, det på 19 spelade finaler.
Färjestad är ett unikum i svensk hockey.

• • •
Inför slutspelet tippade jag att det skulle bli final. Vår garvade fotograf Håkan Strandman påstod till och med att det skulle bli guld i år. Eftersom ”det brukar bli det efter såna här säsonger”.
Nu är Färjestad fyra matcher från det där guldet.
Uträknade av alla.
Logiken säger att Skellefteå ska sopa hem finalserien enkelt.
Men hockey och sport är inte alltid logisk.
Det har Färjestad bevisat den här säsongen.

/Hedlund

Bloggkrönika: Hur svarar Färjestad upp på det här?


FOTO: HP SKOGLUND

1–6.
På hemmaplan.
I ett SM-slutspel.
Färjestads största förlust på hemmais i ett slutspel sedan 1976. Dit är det 38 år.
Då hette profilerna Gunnar Johansson, Pär Bäckman och Anders Steen. Spelarprofilerna alltså.
Att Färjestad på 38 år inte åkt på en lika stor hemmaförlust säger ganska mycket om den genomklappning laget nu stod för.
1–3 är illa.
1–4 är riktigt illa.
1–5 är pinsamt.
1–6 ren och skär förnedring.
Jag skrev efter segern i Växjö att allt nu handlade om att även vinna match två, att behålla det övertag som den första bortasegern gav. Nu är allt tillbaka på ruta ett, nu är det här en serie i bäst av fem matcher där Växjö helt plötsligt har hemmafördel, ett mentalt övertag och självförtroende nog för att gå ut och spela en SM-final mot Skellefteå utan att känna sig som underdogs.
Jag skrev även efter segern senast att jag trodde att det blir Växjö som vinner den här semifinalserien om de skulle vinna i kväll i Karlstad. 1–6 ger mig inte direkt någon anledning att ändra på det tipset.
Men 1–6 gör mig väldigt nyfiken på lördagens match.
För hur kommer Färjestad svara upp på det här?
Kommer de bli manglade på nytt nere i Småland?
Eller har de nog med lugn och trygghet i sitt spel nu för tiden att det vågar lita på den egna förmågan, hitta tillbaka till sitt tålmodiga grundspel och samtidigt städa bort de där misstagen som blev så kostsamma i semifinal 2?

• • •
Både spelare och ledare valde att hylla publiken efter matchen.
Med all rätt. Publiken i Löfbergs Arena må vara svårflörtad och småtrög att få igång – men om det är något som man kan lita på så är det att ståplats sjunger även när det går riktigt åt skogen.
Sången brukar faktiskt ofta öka i decibel ju jävligare det går nere på isen.
Sånt är vackert.
Insamlingen som gav 9 000 kronor till den avlidne Djurgårdssupporten var än finare.
Två bevis på att svensk supporterkultur trots allt kan ha en framtid.

• • •
Rickard Wallin har haft en skaplig emotionell berg och dal-bana de senaste dagarna.
Upp: Seger i Växjö.
Upp ännu mer: Pappa för andra gången.
Fortsatt uppåt: Första målet på ett halvår.
Och sen raset som aldrig tycktes ha ett slut: Sex raka insläppta mål, storförlust på hemmaplan.
Som tur var lär raset lindras rätt fort när han kom hem i kväll och fick hålla en tvådagars dotter i famnen.

/ Ekberg

Bloggkrönika: Ständigt detta (slutspels)Färjestad

De må sparka tränare.
Det må gå knackigt i säsongsinledningen med kamp i botten.
Det må hända både det ena och det andra.
Men när det blir slutspel, när solen börjar skina allt klarare i Karlstad, så hittar Färjestad (ursäkta svordomen) liktförbannat ett sätt att prestera säsongens bästa ishockey.
13 semifinaler på de senaste 14 slutspelen är en alldeles sanslös siffra.
Att man lyckades vända borta i sista perioden borta mot ett Växjö som inte släppt in ett mål på snart tre matcher är även det imponerande.
Jag pratade med Tomi Kallio efter matchen i dag.
Kallio som mött Färjestad ett flertal gånger i heta slutspelsserier under åren i Frölunda.
”Färjestad är en legendarisk organisation som alltid hittar vägar att gå långt i slutspel”
Fina ord från en spelare som troligtvis drömmer mardrömmar om Färjestad när han somnar i kväll.
Om han drömmer mardrömmar även när semifinalserien är över? Det är jag långt ifrån lika säker på.
Jag har på plats sett Färjestad ”stjäla” den viktiga första bortamatchen i tidigare slutspelsserier för att ändå sedan bli utslaget. Det hände i semifinalen mot Brynäs 2012, det hände i semifinalserien mot Linköping 2007.
Gemensamt för de två matchserierna var att Färjestad båda gångerna förlorade match två. Därmed tappade de direkt den hemmafördel de tappat efter match ett.
Så här har ni mitt tips: Vinner Färjestad även på torsdag i Löfbergs Arena tror jag det blir SM-final. Då får jag revidera mitt tips inför slutspelet att man skulle bli utslaget i semifinalen.
Men förlorar man på torsdag tror jag Växjö vänder på den här serien. Kallio var inne på att smålänningarna kan betydligt bättre än de visade i semi 1. Det är jag också övertygad om.
För att vinna även på torsdag krävs ett än mer disciplinerat Färjestad.
Det krävs än en gång att Fredrik Pettersson-Wenztel storspelar.
Och det krävs framför allt att man är mer effektiv på de lägen man skapar. Effektiviteten var inte bra nog i semifinal 1, trots segern.

• • •
Vida Arena var en väldigt trevlig ny bekantskap.
Tills de tog fram klapporna.
Har aldrig gillat detta otyg och kommer aldrig att gilla det. Klapporna skapar bara en ljudkuliss, en kuliss av ett väldigt skarpt och otrevligt ljud dessutom.
Värst av allt: Strax innan nedsläpp stod den orangea Växjöklacken och sjöng.
Det enda problemet: Det var ingen som hörde dem. De överröstades av klapporna.

• • •
”Vila i frid” stod det på banderollen hos de tillresta Färjestadssupportrararna.
Fint och värdigt, en vecka som denna.

/ Ekberg

Bloggkrönika: En väntat oväntad hjälte


FOTO: TT

Linus Fröberg.
Som inte gjort ett enda mål på 54 matcher i Färjestads A-lag i SHL och slutspel.
Helt plötsligt har han gjort mål två matcher i rad.
Helt plötsligt har han blivit en äkta slutspelshjälte.
Ologiskt?
Nej, inte det minsta.
För det är ju såna som Fröberg som så ofta blir slutspelshjältar. Doldisar som kliver fram när det som bäst behövs.
Önskar att någon skulle forska i ämnet. Ta reda på hur ofta matcher som den i kväll avgörs av en doldis som Fröberg ändå var.
Skriver ”var” av en anledning. Tror nämligen inte Linus Fröberg kommer vara en doldis så länge till.
Utlåningen till Södertälje var det bästa som kunde hända honom. Han fick nästan en hel säsong i allsvenskan där han även som senior fick axla en större roll, där han även som senior fick känna sig duktig.
Historien är full med spelare som dominerar på juniornivå för att sedan köra fast totalt som seniorer. Det är väldigt sällan en junior direkt får samma roll som senior. Ofta tvingas han börja i en fjärdekedja och jobba sig uppåt.
Att helt plötsligt prestera i en fjärdeformation med bara några minuters istid, ofta tillsammans med A-lagsspelare som ofta har sin styrka i defensiven, är inte lätt.
Fråga Erik Thorell.
Men, säger ni, Linus Fröberg spelar ju just i en fjärdeformation med ganska magert med istid.
Sant.
Men när han nu gör det är det med en självkänsla fylld av vetskapen att han kan producera även bland seniorer.
Och jag är övertygad om att det inte är den roll Linus Fröberg kommer att ha i höst.
Färjestad visade att de tror på honom när de gav honom ett tvåårskontrakt förra våren.
Och även om Fröberg nu, på eget initiativ, tagit klivet ut som ytterforward, är centersidan väldigt öppen i Färjestad till nästa säsong. Rickard Wallin, Jack Connolly och Anders Bastiansen sitter alla på utgående avtal.
Jag är helt övertygad om att alla tre inte kommer bli kvar.
Kanske blir det bara en av dem.
Och där öppnas en möjlighet för Linus Fröberg att ta nästa kliv. Klivet från den slutspelsjoker han nu blivit till en 20-30 poäng-spelare i SHL.
Det tror jag han har potentialen till att ta.

/ Ekberg

Bloggkrönika: Tre viktiga punkter avbockade

FOTO: TT

Ja, med tredje raka trean – fyra segrar på de fem senaste och fem starka insatser i rad kan vi nog till sist konstatera:
Färjestad har efter många om och med tagit sig ur formsvackan.
Den svaga säsongsinledningen är fortfarande kostsam, även om man nu är tabellåtta skulle ett par svaga insatser innebära att man är med i den absoluta bottenstriden igen. Samtidigt är tabellåtta en placering en klubb som Färjestad inte direkt skryter med.
Men bortser vi från resultaten finns tre saker jag vill framhålla.
1. Till sist verkar FBK fått en förstemålvakt.
Varken Fredrik Pettersson-Wenztel eller Danny Taylor har varit dåliga i säsongsupptakten, men ingen av dem var så där överjävliga som vi de senaste säsongerna vant oss vid att Färjestadsmålvakter alltid är.
Men nu måste vi ändå se ”PW” som klar etta. Efter att tidigare trott på en matchfördelning i stil med 30/25 tror jag nu snarare på 40/15 till förmån för ”PW”. Det får man säga att han är väl värd efter två säsonger som båsöppnare till Cristopher Nihlstorp och Alexander Salák.
2. Färjestad har hittat en förstaformation.
Det är lite lustigt faktiskt. Efter att sökt och testat ett antal formationer, Wallin-Åberg-Nygård var väl etta ett tag, hittade Färjestad sin ”leading line” när man satte samman lagets mest formstarke (Joakim Hillding) med två av de mest formsvaga (Per Åslund och Patrik Lundh).
Kommer ihåg förlustmatchen borta mot AIK som väl får ses som det lägsta Färjestad sjönk i formsvackan. Men det fanns ändå en ljusglimt i den matchen, just formationen med Hillding, Åslund och Lundh.
Sedan dess har det inte varit något snack. De har varit bra varenda match. I bland till och med sådär ”målvakts-överjävligt-bra”.
Vet många fans som suckade rejält när Färjestad förlängde med Hillding. Ett genidrag och det enda logiska valet i mina ögon. I två år hade de utbildade honom, låtit honom ta klivet till SHL och sakta men säkert börja spela ”sitt” spel även där.
Att inte förlänga kontraktet och därmed inte skörda frukten av två utvecklingsår hade varit ren och skär idioti.
3. Färjestad har hittat ett eget spel.
”Det tog bara 18 matcher…” sa Joakim Hillding ironiskt med ett skratt när vi snackade i kväll efter matchen.
Men precis som Hillding var inne på så är trenden de senaste matcherna tydlig.
Färjestad har fortfarande mycket att jobba på, man går ned sig och tar dumma utvisningar som kan bli kostsamma.
Men där finns i alla fall ett eget spel nu. Från att i början av säsongen kommit en och en och haft vansinnigt svårt att få till några strukturerade uppspel hittar Färjestad betydligt oftare rätt där samtidigt som man med en hög press ofta vinner puck högt upp och kan starta anfallen därifrån.
”Nu spelar vi som en femma över hela banan, vi är inte en kille där och en kille där. När vi spelar så är det svårt att stoppa oss”, sa Joakim Hillding och sammanfattade skillnaden mellan då och nu på ett utmärkt sätt.

/ Ekberg

PS. Ni har fortfarande chansen att vinna de båda böckerna vi pratade om i Hockeystudion, ni tävlar i inlägget här nedanför.
Och ni har väl inte missat dagens två FBK-artiklar:
Loob fortsätter som sportchef – bygger nästa säsongs lag och pratar om värvningar.
”Lilliz” kan vara på väg bort från AIK – Färjestad intresserat.
DS.

Bloggkrönika: Hjärtats och hjärnans olika röster

”Varför värva Belle och inte Frögren?”
Får jag gissa att det var tanken som slog 99 procent av er i går efter att Färjestad gått ut med värvningen och ni gått in och kollat hans stats på EP?
Och jag förstår er. Inget snack om saken.
När en stor, stor publikfavorit går här hemma i Karlstad och inte önskar annat än att spela i Färjestad igen vore det konstigt om ni kände och tänkte något annat. Hjärtat säger ju så.
Och hjärtat ska man följa, men bara nästan alltid.
Jag tror det har varit mycket hjärta som Fredrik Stillman haft som ledande organ när han 2012 skrev ett fyraårskontrakt med en 36-årig David Petrasek till exempel.
Givetvis skulle han aldrig erkänna att så var fallet. Men tror ni han erbjudit ett lukrativt (får vi anta med tanke på att Växjö var där och högg och erbjöd typ femtioelva miljoner) till en 36-åring med en tung säsong bakom sig om det inte vore för vad hjärtat sa till honom?
Och jag är övertygad om att Jörgen Jönssons hjärta bultar och säger ”värva Frögren” på samma sätt som det sa ”skriv nytt kontrakt med Micke”.
Hjärtat fungerar ju så.
Att det nu verkar som att ingen av dem spelar i Färjestad i vinter betyder med andra ord att Jönsson och Anders Steen lyssnat till hjärnan och vad de tycker är bäst för Färjestad.
Intresset för Shawn Belle har varit stort i Färjestads sportsliga ledning ett bra tag (jag hade hört ryktena och var på väg att skriva om det – bara en sista definitivt bekräftelse saknades – just när det blev officiellt) och de har till exempel korsförhört Chris Lee grundligt under vintern om hans förre backpartner.
Det är alltså inget namn som kommit upp hux-flux och som de slagit till på.
Varför de valde Belle före Frögren?
Finns givetvis flera orsaker men frågar ni mig skulle jag gissa på både att han är billigare och enligt uppgift en betydligt bättre skridskoåkare. Kanske såg Jönsson och Steen Luleå och Skellefteås rappa forwards och oroades hur Färjestads försvar skulle hänga med om det bestod av både Ole-Kristian Tollefsen och Jonas Frögren?
För det är ju så, Jönsson sa det direkt efter säsongen när jag satt ned med honom för en lång intervju: Jonas Frögren är aktuell först om Ole-Kristian Tollefsen lämnar.
I konkurrenten NWT säger Frögren själv i dag att han fått beskedet för ett par veckor sedan av JJ att han inte är den back de söker. Inget konstigt med det, Nashvilles intresse för Tollefsen verkar ha svalnat av och då har Färjestad redan en spelare på Frögrens plats i laget (kom ihåg att OKT handplockades just som ersättare för ”Frögga”).
Hade jag velat se Jonas Frögren tillbaka i Färjestad? Jättegärna, har alltid gillat honom både på och utanför isen.
Har jag förståelse för Färjestadledningens agerande? Ja, om nu Belle’s prislapp dessutom är mindre och kostnaderna – som vi alla vet – ska sänkas i FBK blir det till och med ganska lätt att förstå.
Hjärtat säger ”Frögga”.
Hjärnan förstår att det blev Belle.

/ Eriksson

Bloggkrönika: Vinna eller försvinna för Modo

FOTO: SCANPIX

Sicken skönt matchserie det har blivit.
Målrika och svängiga matcher – och mycket känslor.
Färjestad är de som hittills lyckats kontrollera sina bäst, och mycket därför har man nu 2–0 i matcher.
Kristian Forsberg tog en idiotutvisning i första och Joakim Hillding (betydligt bättre än i tisdags) kvitterade till 1–1.
• Och när Modo som bäst skulle jaga kvittering på slutet orkade inte Samuel Påhlsson av alla hålla känslorna under kontroll utan drog på sig en otroligt onödigt 2+10 för checking from behind.
Ulf Samuelsson, otroligt stor i sina kommentarer efter förlusten förresten, var återigen inne på att den bristande disciplinen blev avgörande.
Och givetvis är det något som Modo måste skräpa till.
På lördag är det vinna eller försvinna för dem.
0–3 vänder de aldrig, 1–2 och man är en hemmamatch från 2–2.

• • •
Färjestad då?
Jo, återigen en stark insats framför allt offensivt.
Stundtals blev man väl utspridda och bjöd Modo på en fram och tillbaka-ishockey Modo tjänar mer på än Färjestad.
Nyckeln till ett lyckat Färjestadsspel ligger i att behålla tålamodet och hålla laget samlat.
Nu vann man ändå, mycket tack vare de offensiva vapen man har.
Och framför allt då Chris Lee.
Att som back efter två slutspelsmatcher stå noterad för tre mål och två assist är helt makalöst och Lee leder hela det tidiga slutspelets poängliga.
Lovorden haglar givetvis från alla håll – och givetvis är han väl värd alla hyllningar.
Janne Niskala må ha gjort fler poäng 2006/2007, men då måste man komma ihåg att finnen spelade i en av de bästa Färjestadsfemmorna någonsin med Thomas Rhodin, Pelle Prestberg, Jörgen Jönsson och Peter Nordström.
Lee’s andra del av den här säsongen saknar motstycke.
Och ni kommer väl ihåg att det långtifrån är en tillfällighet att Lee är så duktig offensivt.
Inför säsongen startade berättade vi i ett reportage i VF-sporten, i vår nedräkning inför elitserien, att systern till Chris Lee’s ”uncle” (ingifte morbror) är gift med ingen mindre än Bobby Orr som funnits med i kulisserna hela uppväxten.
”Det var väldigt häftigt och riktigt kul. Svårt att beskriva med ord. Jag träffar honom då och då på bröllop och familjeträffar. Nu har han fullt upp med sin agentverksamhet i Boston så det blir inte så ofta. Men när vi träffas är det som att det var igår” berättade Lee om relationen med Orr.
Och dessutom är ju den offensiva zonen lika välbekant som den defensiva. Fram till 24 års ålder var ju nämligen Chris Lee forward. Läs mer om det här.

• • •
I övrigt då?
Många var bra i Färjestad.
Ari Vallin är värd ett omnämnande. Var blek i tisdags, nu riktigt bra i egen zon plus att han bjöd på några läckra soloåkningar.
Per Åslund följde upp tisdagens två mål med två assist, och två poäng blev det även för Ville Lajunen (0+2) och Joakim Hillding (1+1)
• Och sen givetvis då Anders Bastiansen. Med tanke på det spelet han visat upp de senaste två matcherna kan man ju undra vad han hållit på med hela grundserien. Helt klart är ”Basse” en slutspelslirare.

/ Eriksson

Bloggkrönika: Långa anfall – nyckeln till seger

Det blev till sist precis den starten som Färjestad önskat sig.
4–2 och 1–0 i matcher och bibehållen hemmafördel.
Den första matchen i en sån här serie är alltid lite av en nyckelmatch just för laget med hemmafördel.
Seger – och du kan åka upp till nästa match utan någon jättepress.
Förlust – och du spelar nästintill direkt med kniven på strupen med vetskapen att en förlust på bortaplan innebär 0–2 och en jätteuppförsbacke.
Och samtidigt är första matchen lurig. För i dag kunde Modo, trots att det var slutspelspremiär, gå in på isen helt utan press. Tror knappt det finns en enda Öviksbo som är särskilt upprörd över den här förlusten. Alla förväntade sig på något sätt att Färjestad skulle vinna. Eller de förväntade sig i alla fall inte att Modo skulle göra det.
Kanske var det den pressen på FBK-spelarnas axlar som syntes i första perioden.
De få chanser man skapade kom efter spelvändningar och Färjestad förmådde knappt en enda gång skapa lång press nere i Modozonen.
Och i andra änden kändes Modo livsfarligt i varje framstöt och att de ledde med 2–1 efter första akten kändes inte alls konstigt.
Och i offensiv zon är Modo ett bra lag.
Kilar man fast dem i egen zon har de betydligt mycket större problem.
Och det var precis det Färjestad lyckades med allt fler gånger i andra och tredje perioden.
Då kom målen.
Då kom vändningen.
Då fick Färjestad precis den start på SM-slutspelet man önskat sig.

• • •
Porträtterade Anders Bastiansen i dagens tidning och norrmannen sa att han drömde om att hitta samma form som gjorde honom till slutspelets MVP 2011.
Riktigt den nivån nådde inte ”Basse” i går men matchen var den bästa jag sett honom göra på ett bra tag.
Formationen med raketerna Röymark (också riktigt bra) och Thorell (orädd och pigg) var nog Färjestads bästa för matchen.

• • •
”Müller tog en dum utvisning” sa Ulf Samuelsson på presskonferensen och la sedan till att ”Färjestad hade bättre disciplin än oss”.
Ja, man kan ju fråga sig hur tysken tänkte när han kastade handskarna och började veva efter Martin Röymark?
Müller fick 2+2 och Färjestad satte just 2–2 i det efterföljande PP-spelet. Såna detaljer avgör i SM-slutspel.

• • •
Joakim Hillding, som varit strålande de senaste månaderna, hade en riktigt tung kväll.
Osynlig i spelet, 0–5 i tekningscirkeln, -1 i plus/minus och bara 12.47 i istid.
Känslan är att han saknade lekkamrat Marcus Paulsson (sjuk) ganska mycket.

• • •
Per Åslund 2+0.
Chris Lee 1+1
Mikael Johansson 0+2
Jack Connolly 0+2
Det går inte säga annat än att Färjestad fick igång rätt spelare sett till poängproduktion i alla fall.

• • •
Rickard Wallin vann 11 av 17 tekningar, 64,71 procent.
Givetvis ett hyperviktigt moment i slutspel.

• • •
Rond två i Örnsköldsvik på torsdag.
Och nu är det helt plötsligt Modo som har pressen på sig.
Det lär bli en ny holmgång då.

/ Eriksson

Favorit i repris – min införkrönika

Den här krönikan skrev jag till VF-sporten inför säsongsstarten, den känns på något sätt lämplig att reprisera i dag:

”Är det okej med en bicykleta?” frågade sig en hockeyspelare på twitter.
Anledningen var givetvis den nya sparkregeln. Bara en av några märkliga förslag från Hockeyligan som verkar befinna sig i en identitetskris.

Med powerbreaks, nationalsånger och långa intron är inte svensk, eller någon, hockey i behov av fler bromsande sekvenser i anknytning till matcherna.
Mål!
Men det var spark…
Ja, men det är ju okej, om man inte sparkar utan ”dirigerar” alltså.
Men var skenan i isen?

Två minuters domaröverläggning. Och någon som oavsett beslut tycker att domarna gjort fel bedömning. Ska pucken nödvändigtvis få sparkas in, ska den få sparkas in hur som helst. Även med en bicykleta.
Sen ska spelarna vara i målgården och härja också, men bara till en viss gräns. Eller? Hur som helst får domaren ringa en annan domare som ska BEDÖMA om målvakten blivit störd. Kameran zoomar in ett spännande telefonsamtal. Beslutet kommer och, ja, någon kommer oavsett beslut tycka att domarna gjort fel.

Det känns som att Hockeyligan har identifierat problem och tagit i tag i dessa i förhoppning om att spelet ska bli mer underhållande. Effekten kommer bli den motsatta. Spelet kommer fördröjas och en redan utskälld domarkår kommer tvingas till fler bedömningar. Något de behöver lika mycket som Sanny Lindström behöver träna på att teka.

Är det för många kockar? Ska alla klubbars röster höras – några framåtblickande, några konservativa är det lätt att besluten blir kontraproduktiva.
Dessutom skapar man nu regler som inte tillämpas i någon annan liga. Det absolut sista ishockeyn som sport behöver. Små rinkar där, stora där och någon mellanting där borta. Jo, ett ställe med stora rinkar, men med nedflyttad mållinje också.
I Sverige skriker vissa fans efter mindre rinkar – i Nordamerika har tanken på större rinkar för att minska skaderiskorna åtminstone luftats. Ingen som helst internationell stingens (kommer pucken få sparkas, eller ”dirigeras” in i European Trophy?).

Hockeyn behöver svart och vitt.
Rätt och fel.
Som det är nu isolerar sig Hockeyligan och elitserien genom den här säsongens regeländringar. Det är inte heller några regler som skulle kunna göra Sverige till ett regelmässigt föregångsland.
Svensk hockey känns som en 19-åring på ett studentflak.
”Ska jag resa runt i Asien ett år eller ska jag börja plugga ekonomi… Eller kanske bli polis… Eller kanske bli…”

/Järpegård

Bloggkrönika: Ett hedervärt säsongsslut


FOTO: PETER BÄCKER

Färjestad är fortfarande regerande svenska mästare i ishockey.
Men man kommer bara behålla titeln ett par veckor till.
Sitter i bilen på väg hem från Gävle och det som var säsongens sista Färjestadsmatch.
I Gästrikland handlade rubrikerna om det faktum att Rolf Lassgårds Brynäs ä n t l i g e n är i SM-final igen.
Och sett över hela semifinalserien går det inte att säga något annat än att man är värda platsen.
Färjestad vann första matchen men hade behövt vinna även match två för att ta hem den här serien. Genom att direkt kvittera matchserien behöll Brynäs till stora delar orutinerade lag medgångskänslan. 0–2 och jag tror att det funnits stor chans att tankarna börjat snurra och mycket låst sig.
Nu fick Brynäs hela tiden de viktiga målen, man satte första målet i samtliga matcher, och går till SM-final mycket tack vare att man hade den effektivitet i avslutslägena som Färjestad saknat hela vintern.
Dock tror jag inte SM-guldet kommer hamna i Gävle.
Guldfesten tror jag kommer hållas många mil längre norrut i på där stället AIK gillar att kalla Byske.

• • •
Man måste dock ge Färjestadspelarna en sak: De föll verkligen med flaggan i topp.
44–23 i skott och första perioden var den bästa man gjort i hela semifinalen. Istället för att fastna i hörnen tog FBK-spelarna tidiga avslut och hade en sanslös fart under skridskorna.
Sett över hela matchen hade Brynäs en period på 10–15 minuter i andra perioden, från 2–2-målet och framåt, som man spelade ut Färjestad efter noter.
Då satte man segermålet. Då skapade man ett par glödheta chanser som borde ha blivit mål. En bra period på 10-15 minuter som räckte för Brynäs för att vinna matchen.

• • •
Ser att det pågår en debatt om Rickard Wallin i kommentarsfältet.
Två instick i debatten.
1. Wallins grundserie är knappt godkänd. Långa stunder presterade han långt under vad man kan kräva. Men i slutspelet har ”Walle” lyft sig och varit den offensiva kraft han borde varit hela vintern.
2. Jag kan omöjligt se en bättre kapten för Färjestad än Rickard Wallin.
Mot oss i media ställer han alltid upp, i med och motgång.
Hans tålamod fick jag på nära håll se prov på i går.
Efter matchen släpade TV4 och SVT ut Wallin i arenan för att han skulle ge sin syn på matchen. Intervjuplatsen i Läkerol Arena är placerad precis under ståplatsläktaren och samtidigt som Wallin blev intervjuad fick han höra ena glåpordet efter det andra. Framför allt på ett ställe stod två berusade män och skrek småflinande barnförbjudna ord till Wallin.
Om jag varit i hans kläder, precis utslagen ur SM-slutspelet, hade jag haft svårt att inte fnysa något spydigt tillbaka.
Men Wallin tittade upp på dem, nickade och sa:
– Lycka till.
Stort.

• • •
Och stort var även Färjestadsfansens hyllning till laget efter matchen.
När spelarbussen lämnade Gävle strax innan 23 stod ett 20-tal fans och sjöng ”Vi är Färjestad…” samtidigt som de höll upp banderollen med samma text.
I tider där Djurgårdsfans kommer med ena hånet efter det andra mot de egna spelarna är sånt stöd vackert att se. Sann supporterkultur. Sann kärlek.

• • •
Silly season startade i samma sekund som slutsignalen ljöd i Läkerolen.
Lämnar gör Hannes Hyvönen, Stefan Meyer, Jonas Frögren, Mattias Sjögren och troligtvis även Martin Sevc och Jonas Brodin.
Frögren ska ha cred för att han var ärlig efter matchen. Inga krusiduller utan bara:
– Jag kommer inte spela i Färjestad nästa säsong. Det blir KHL.
Otroligt skönt med en spelare som är ärlig och inte kör ”nja, vi får se…”. Nu fick ni fans svar på era funderingar – och Frögren slipper själv spekulationer.
Vilken KHL-klubb han är klar för är ännu inte offentligt men det verkar vara ett av lagen som hör hemma utanför Ryssland.

• • •
Martin Sevc är det lite svårt att inte tycka synd om.
Han vill verkligen inte lämna Färjestad.
Men tjecken slog igenom sent och kontraktet han skrev på med Färjestad 2008 var det första riktigt lukrativa kontraktet i hans hockeykarriär.
Som 30-åring vill han givetvis håva in så mycket som möjligt innan karriären är över, precis som Frögren.
Och Färjestad, som gav Sevc en fet sign on-bonus när han återvände 2010, har inte råd att ge Sevc samma lön igen.
Skulle han stanna måste han sänka lönen.
När jag frågade Sevc igår om det är aktuellt sa han ärligt:
– Inte nu. Vi får se sen. Man ska aldrig säga aldrig.
För även om allt tyder på att Sevc försvinner finns en liten chans att han blir kvar.
Som han själv var inne på har säsongen inte varit hans bästa och familjen Sevc, med hustrun Ivana och ettårige sonen Dominik, kan inte tänka sig att bo i vilken håla som helst i Ryssland bara för att tjäna pengar.
Kommer inte erbjudandet från rätt KHL-klubb kommer han inte tacka ja.
Och det är just därför han säger ”vi får se sen” på frågan om FBK kan bli aktuellt – trots lägre lön.

• • •
Jag vet att många av er tycker att perioden som kommer nu, silly season med alla dess galna och mindre galna rykten, är den roligaste på hela året.
Givetvis fortsätter vi i Hockeybloggen att hårdbevaka den.
Vi är ingen dagslända som dyker upp en gång per år – vi är genuint hockeyintresserade sportjournalister som brinner för det vi gör.
Precis som ni brinner för Färjestad och hockeyn.

• • •
Till sist:
Vi gjorde ett litet experiment i årets SM-slutspel med Slutspelstudion.
Responsen från er läsare (tittare) har varit överväldigande. Stort tack för det.
Vi hoppas att vi kan återkomma i höst med något liknande, men än är inget beslut taget kring det.

/ Johan Eriksson

Bloggkrönika: Ett FBK man inte kände igen

Hela säsongen har anfallsspelet och målskyttet varit Färjestads svaghet.
Samtidigt har målvaktsspelet och försvarsspelet varit det som ändå tagit laget till några poäng när det gick som allra tyngst.
Just därför kändes förlusten i Stockholm oväntad.
Eller kanske inte förlusten – men sättet den kom på.
För den här gången var försvarsspelet under all kritik.
– Att det ser ut så här är man inte van att se, sa Niklas Czarnecki till mig efter matchen.
Det var spelare som inte tog markering.
Det var spelare som misslyckades med att få pucken ur egen zon.
Det var allmänt virrigt.
Återstår att se på lördag hemma mot Modo om det var ett tillfälligt olycksfall i arbetet eller början på en negativ trend.

• • •
Vi har berömt honom förut och det tål att sägas igen: Hösten 18-åriga Jonas Brodin gjort är helt galen.
Det är väääldigt lätt att glömma bort att han är just 18 år.
– Första halvan av matchen var han bäst på isen, sa Czarnecki i går.
Det är väldigt anmärkningsvärt att det är en tonåring som på många sätt bär Färjestads försvar för tillfället.
Det är både ett visst underbetyg för de andra backarna och ett kvitto på den enorma kapacitet han besitter.

• • •
Måste säga att jag blev förvånad att Kristofer Berglund ställdes utanför laget helt mot AIK.
I mina ögon har han varit topp tre bland backarna under säsongsinledningen.
Enligt Czarnecki är han dock tillbaka mot Modo.
Precis som Martin Sevc.

• • •
Trots förlusten får man ändå säga att Fredrik Pettersson-Wentzel tog chansen när han fick den mot AIK.
Vid första målet lämnades han helt ensam, 2–1 var ett fint avslut och 3–1 ett riktigt flaxmål.
Med ett par räddade frilägen i andra perioden var det ”PW” som höll FBK kvar i matchen.

• • •
Det är väldigt många kommentatorer som envisas med att kalla Anton Grundel för Anton Grundell.
I går fick vi även höra ”PW” kallas Pettersson-Wentzell.
Konstigt.

• • •
Fem mål och totalt sju poäng på elva matcher.
Men jag är långt ifrån säkert på att Hannes Hyvönen får stanna i Färjestad resten av säsongen.
Två saker gör mig tveksam.
1. HH har varit riktigt, riktigt dålig de två senaste matcherna och sett seg ut.
2. För några veckor sedan sa Thoms Rundqvist ”Vi ska nog försöka lösa det” på frågan om HH skulle få vara kvar. Nu säger han ”vi ska bestämma oss efter helgen”. Något har uppenbarligen fått sportchefen att börja tveka.

• • •
Med Dick Axelsson skadad ser jag på lördag mest fram emot att se Janos Haris återkomst till Karlstad i morgon.
4 poäng på 8 matcher i elitserien är ett starkt facit av sistaårsjunioren. Samtidigt har han öst in poäng i J20 superelit.

/ Eriksson

Bloggkrönika: Ett stort steg på en lång trappa

Fakta 1: Färjestad har tagit säsongens första trepoängare.
Fakta 2: Färjestad ligger fortfarande på kvalserieplats.
Det är fortfarande en lång väg att vandra för att krisen som säsongsinledningen har varit ska vara över men lördagens seger var värd så mycket mer än ”bara” tre poäng.
Äntligen fick spelarna känna lite glädje igen.
Äntligen fick de stå och jubla tillsammans med fansen.
Bara en sån sak som att omklädningsrummet efter matchen var fyllt med både spelare och innebandylirande spelarbarn
Tidigare under säsongen har spelarna snabbt försvunnit in i de privata utrymmena och några barn har inte synts till.
Pratade med VF-krönikör Sanny Lindström efter matchen som sammanfattade allt på ett väldigt bra sätt.
– Det här var en början på någonting, vi har inte hittat lösningen. Men spelar vi som vi gjorde i dag är jag inte så orolig. Då kommer vi att förlora en del matcher men vi kommer att vinna desto fler, sa Lindström.

• • •
”Tillsammans mot tre poäng”
Så löd banderollen som de fans som tagit sig till morgonvärmningen på lördagen fixat.
Kan säga att det besöket och den ”peppningen” hyllades av flera spelare och ledare efter matchen.

• • •
Det var riktigt mäktigt att höra jublet när slutsignalen ljöd i LLA.
Har skrivit det i texter men skriver det även här: Det påminde om jublet efter ett SM-guld.
Att dessutom vinna när det för en gångs skull kom publik (drygt 7 500) är lika viktigt det.

• • •
Någon Kirill Kabanov verkar det av allt att döma inte bli.
Ni läser mer om det här.
Jag kan i alla fall inte tolka den texten på något annat sätt än att det blir Nordamerika och QMJHL även i vinter.
Trots att han i torsdags presenterades av Färjestad.
Vi kan väl kalla det ”ryskt” beteende.

• • •
Aftonbladets Mats Wennerholm sa skämtsamt till Christian Berglund efter matchen att han tyckte segern var trist, för att han sett fram emot ett brödramöte i kvalserien i vår. Christian i Färjestad mot Carl i Bofors.
Den äldre Berglunds svar:
– Då hade jag fått hållit mig undan, han är ju livsfarlig han. Han är en ung jag, så han får man se upp för, skrattade han och la till:
– Han har varit riktigt duktig. Vi får se hur länge han blir kvar i allsvenskan.

• • •
Det var många som var bra mot Frölunda.
Men jag sätter flest utropstecken bakom de här namnen:
1. Anton Grundel
Har gått framåt något oerhört.
2. Jonas Frögren
Lite stabbig i vissa situationer, men att spela så i första matchen efter ett sånt långt uppehåll imponerar.
3. Linus Fröberg
Riktigt imponerande debut. Så mogen i sitt spel. Borde vara aktuell för en fjärdekedja i det svenska JVM-laget.
4. Patrik Lundh
Har flugit fram på isen de sista matcherna. Bara poängproduktionen som saknas.

/ Eriksson

Bloggkrönika: Måste inleda bättre

Innan ens fem minuter av matchen gått hade Färjestad fått två chanser i numerärt överläge – utan att få dit pucken. De offensiva intentionerna och skottviljan fanns där. Men det gjorde också Djurgårdsspelare som uppoffrande täckte varje skott.
Och lite så är det nog. Alla vill slå svenska mästarna. Och ingen vill att trenden ska vända mot just dem. Följden: Färjestad får inte igång sitt spel inledningsvis och självförtroendet blir lidande och följer med i resten av matchen.
Fakta: Färjestad har gjord två mål på sex första perioder, har förlorat fyra förstaperioder – de andra två oavgjorda.
Jag tror att det är där matcherna avgörs.

• • •

Det märks att det bor en liten beteendevetare i Niklas Czarnecki. Han ägnar ingen kraft (utåt) åt att laget ligger sist i tabellen. I stället pratade han bara hur viktigt det var att laget kom tillbaka och tog en poäng. Kan nog vara vettigt att tänka så samtidigt som det kan sticka lite i ögonen på fansen att han inte är förbannad över lagets läge.

• • •

Hyvönen såg lite seg och bortkommen ut. Men det spelade egentligen mindre roll. Han gjorde det han skulle, sköt och gjorde mål.

• • •

Petningen av Christian Berglund förstår jag inte. Visst, han är långt från sitt forna jag. Men trettonde forward rankar jag honom definitivt inte som.
Fredrik Sjöström i fjärdelinjan. Kanske den dyraste gnuggaren i elitserien – men jag tror det är helt rätt sätt för att få fart på honom. Matchen mot Djurgården var helt klart ett stort steg framåt.

• • •

Backarna i FBK ser fortsatt stabila ut, imponerades av Grundels spel i box play i kväll, men har var olycklig vid båda Djurgårdens mål. Kristofer Berglund och Brodin fortsätter att vara säkra och kyliga.
Framåt tycker jag Thorell och Hillding tog för sig betydligt mer än tidigare.

• • •

Trots kampanjbiljetter i varje match så är det oroväckande många tomma stolar i LLA. Svårt att locka fansen med spelet nu trots att det är nu de skulle behöva all stöttning de kan få…

• • •

Lyckas Färjestad göra ett tidigt mål mot Modo tror jag att trenden vänder på lördag – om inte börjar nog Czarnecki hänga löst. Hur dyrt det än skulle bli för klubben.

/Järpegård

Bloggkrönika: Hyvönen – ett givet val


Hannes Hyvönen gör det han alltid gör – mål. FOTO: SCANPIX

Näst sist i elitserien.
Otroligt svårt att göra mål.
Men framför allt otroligt svårt att ens få till avslut.
Efter fem matcher har Färjestad skjutit 104 skott.
Brynäs, som skjutit näst minst, har skjutit 138.
Efter tre raka förluster under ordinarie tid, och dessutom undermåligt spel, var Färjestadsledningen tvungen att agera.
Svaret hade de redan på plats i Karlstad: Hannes Hyvönen.
Finnen har visserligen hunnit bli 36 år och har knappast karriärens bästa år framför sig.
Men är det två saker man kan säga om Hannes är det:
1. Han skjuter. Hela tiden.
2. Han har en sanslös näsa för att göra mål.

Om man bortser från en strulig fjolårssäsong har Hyvönen vinter ut och vinter in levererat i ligor som NLA, elitserien, SM-liiga och KHL.
När man nu dessutom kan ta in honom på ett sånt här korttidskontrakt gör det inte heller att det gräver alltför djupa hål i ekonomiskt pressade Färjestads kassakista och hela affären blev därmed nästintill oundviklig för Thomas Rundqvist.

• • •
Att Hyvönen redan bor i Karlstad och har tränat då och då med Färjestad under hela sommaren gör inte värvningen mindre logisk.
Han kommer inte behöva någon tid att acklimatisera sig.
Och Färjestads tränartrojka bör ha järnkoll på i vilken form han är och hur han ska användas.

• • •
Ni är nog många som precis som jag minns hur Hyvönen kom in mot slutet av säsongen 2002/2003 och gjorde mål på allt och lite till.
Mitt främsta minne av honom är dock från hans senaste säsong i FBK.
Det var hösten 2004 och finnen fick inte mycket att stämma samtidigt som speltiden var begränsad.
Han gjorde ett mål den hösten. Och jag kommer ihåg precis hur.
Sittande på knä i ena sarghörnet fick han för sig att skjuta. Och gjorde mål.
Det är nog bara han och Alexander Ovechkin som skulle kunna komma på den idén.
Men just därför bör han vara precis vad Färjestad behöver.

/ Eriksson