RSS
 

4 år sedan..

06 Maj

I juli 2008, måndagen i andra veckan av min semster och vi höll på att tapetsera och måla i vårt nya hus, började jag få ont i ryggen. Det som jag trodde var en sträckning/stelhet i ryggslutet var i självaste verket något annat.

Två dagar senare kunde jag knappt gå upp ur sängen. Ryggen var så stel att jag fick mjuka upp den med en vetekudde i 1 timme. Jag fortsatte tapetsera väggar men värken i ryggen släppte inte. Känslan i ryggen var krampaktigt och jag kunde inte ens stödja ryggen mot något. Smärtan var  på båda sidor vid njurarna och ned mot ländryggen. Snart började jag känna konstiga domningar i huden på vänster sida på både rygg och mage. Började lite orolig..

Efter 3 dagar med ryggont fick jag hög feber. Värk och feber, inte bra! Fick en tid på akutmottagningen i Säffle. Tog ingen akuttid för hur kunde jag veta om det var akut?! Innan läkaren kom hörde jag utanför sköterskan frågade om han skulle ta sänka. Nej det skulle inte behövas. Han frågade om jag hade gjort något. Joo jag hade ju tapetserat och målat. Jaha, då är det ryggskott och skickade hem mig med Ipren..Ipren! Jag frågade om febern men det var nog bara tillfälligt att det blev samtidigt blev svaret. På apoteket tyckte dem det var konstigt att jag hade feber och värk för det var inte ett bra tecken. Hade läkaren i Säffle tagit en sänka hade dem sett att något inte var bra i kroppen!

Iprenen hjälpte såklart inte och jag blev sämre i ryggen. Smärtan var så ständigt intensiv att jag blev gråtfärdig. På fredagen , dagen efter besöket i Säffle, åkte vi in till akuten i Karlstad för Säffle ville jag inte till igen! Efter lite strul fick jag äntligen träffa läkare. Det blev konstaterat att jag hade urinvägsinfektion. What!? det hade inte jag märkt! Men ryggen visste dem inte. Efter ett antal timmar blev beslutet att jag blev inlagd på infektionsavdelningen. Man skulle ta blodprov och göra odling.

Jag blev inlagd över helgen och analyserad för ryggbesvären. Inge hände dock och på måndagen blev jag hemskickad med pencelin för urinvägsinfektionen. Pencelinen hjälpte föga och efter tre dagar hade jag fortfarande feber och glansiga ögon. K´s mamma såg att jag var dålig och var orolig över min hälsa. En vecka efter akutbesöket i Karlstad fick jag besked på blododlingen – Stafylokocker i blodet! Det var bara att packa väskan och åka in igen.

De satte in intraviös behandling mot Stafylokockerna direkt. Ryggen hade inte blivit bättre så jag fick förklara mina smärtor igen. Nu hade jag dessutom börjat känna något illamående av besvären. Blev MR-röntgad. På måndagen fick jag besked på de proverna men besöket till läkaren började nästan som en chock för min sambo och frågande för mig. Läkaren började kolla mina reflexer och höra om jag hade tappat känsel någonstans, problem med ”kisseriet” m.m. Det enda jag hade besvär med var domningarna i huden. Min sambo trodde jag hade fått cancer. Läkaren förklarade för mig att det är en varböld i ryggmärgen som de antog hade bildats på grund av Stafylokockerna. Att han frågade om jag hade symptom som känselbortfall var att varbölden om det var nödvändig för en operation eller inte. Varbölden i ryggmärgen gör att den kan trycka på olika nerver. Men ”tack vare” mina små lindriga symptom beslutade läkaren att man inte skulle operera. Man skall inte gå in i ryggmärgen om det inte absolut är nödvändigt klargjorde han.

Fick stanna på sjukhuset ytterligare en vecka och ta antibiotikan tre gånger om dagen (sammanlagt 10 dagars medicinkur). Blev förflyttat till sjukhushotellet som hade klart mycket bättre sängar! :) Sambon hälsade på så mycket hon kunde men när jag var ensam så kändes det som tiden stod till. De första dagarna orkade jag inte så mycket, vilade mest och matlusten var inget vidare. Gissar att det var av medicinen. Efter andra halva veckan kändes det lite bättre och jag tog mig utanför entrédörren. Denna vecka var hittills årets varmaste vecka och den tajmade jag jäkligt bra! Inte…

Fick en överraskning i form av mor & far! Det värmde i mitt hjärta och de sista dagarna på sjukhuset kändes lättare. Smärtan i ryggen släppte mer och mer.

Jag tror det var mest min omgivning som var orolig för mig och inte jag själv. Tog jag det hela med en klackspark eller vad? Hade nog inte insett allvaret.. men en dag på sjukhushotellet fick jag mig en tankeställare hur det kunde gått. Om jag kommmit in till sjukhuset några dagar senare. Att varbölden kunde varit större..

Jag fick fortsätta med antiinflammatoriska tabletter i ytterligare TRE månader! I början av december och två MR-röntgen och blodprov ytterligare fick jag beskedet att kunna leva normalt igen. Det hade jag i och för sig redan gjort, jag ville ju tillbaka till jobbet så fort som möjligt. Men jag tog det lugna i en månad på jobbet och gjorde mest kontorsgöra.

I början kände jag av krampsmärtor i ryggen efter promenader och tunga luft. Kunde inte gå långa promenader, fick pröva mig fram. Så fort jag kände något vände jag och gick hemåt även om det bara hade gått 10 minuter. Tunga lyft fick jag också känna efter. Det var mycket prövotid en lång tid efter sista tabletten.

Idag känner jag inte av några besvär i ryggen.

Får du värk någonstans och därefter feber skall du kontakta sjukvården! Hade jag varit modig skulle jag kontaktat Säffe sjukhus och frågat vad det var för läkaren som jobbade den dagen jag var där! Han som läkare borde veta och lagt ihop två och två när det gäller att ha värk plus feber! Jag har fortfarande kvar remissen på Iprenen och hans namn.

 

Varför VM varje år?

06 Maj

Då menar jag ishockey.

Är det för att förlänga ishockeysäsongen varje år? Uh, sett en halv match, den mot Norge. Detta intresserar mig inte ett dugg! Nu är det maj, solen skiner och värmen är på väg! Det är knappt jag vill se åt en innebandyklubba. Trots det ska vi ha två inomhusträningar om två veckor vilket inte alls känns motiverande. Att jag velar beror på att vi spelar i div 2 i år och vet inte om jag vill lägga ner så mycket tid som det krävs. Eller så får jag ge det en chans och se hur det blir under hösten..

 
 

Längst upp i norr

06 Maj

Jag har alltid velat se Norrland.

Följa E45:an ända upp till Kiruna, åka till norska gränsen vända tillbaka för att åka E4:an tillbaka.

Fjällvandra i Sverige är också med på min vill-göra-lista. I Sarek kanske med någon erfaren fjällvandrare som kan guida. Sova i tält och grilla korv. Typ.

 

Skäms eller chockad?

05 Maj

Börjar faktiskt undra om köksförsäljaren skämdes eller blev chockad efter att jag kom hem efter jobbet och sambon diskuterade kök med honom. Försäljaren hade sagt ”gubben din” till min sambo. Å så kommer jag hem och då visar det sig att det inte alls är en ”gubbe”! Han blev konstig enligt min sambo när jag kommit hem. Ja, han fick väl en smärre chock!

Man ska inte bara anta att det är man och kvinna som bor ihop i ett hus. Det finns faktiskt tjejpar som också har hus.

Hoppas han inte är allergisk mot homopar för vi vill faktiskt ha ett förslag på kök från Er! Så om du känner dig träffad så får du allt jobba på med ritningen, annars väljer vi en annan leverantör :-)

 

Ökad distans inför Vårruset

05 Maj

Blev förvånad att det inte bara var jag som hade disciplin att snöra på sig joggingskorna en lördag förmiddag.

Målet för dagen var att testa att öka distansen en gång innan Vårruset i Karlstad 10 maj. Tror distansen blev ca 5 km. Den började flackt och på asfalt för att sista halva delen avsluta i löpbana o grusväg. Asfalt kan suga musten ur benen om man har en dålig dag men idag gick det bra. Istället var det motvinden som tog krafter! Jag joggade det mesta av distansen men fick gå en kort stund några gånger för att hämta krafter. Speciellt i den branta backen vid badplatsen, där gick jag nog 500 meter, helt slut!

Så här efteråt känns det oerhört skönt att ha avverkat ett träningspass! Jag trivs som sagt mest att jogga i skog och natur och det är där jag finner en passion i löpningen.

Att stanna upp en stund mitt i skogen och lyssna på fåglarna och höra vinden som får träden att svaja- det är livskvalité!

 

Nej nu…

01 Maj

.. får det vara nog. Man kan inte prata bort en löprunda bara för det regnar lite lätt ute. Nej ut och rör på mitt fläsk!

Hur ska man lyckas hålla igång när det regnar lite lätt och man är allmänt på icke-träningshumör? Alternativet är att åka ned till gymmet och dra ett pass i värmen men då ska det göras också. Det är så himla lätt att strunta i träningen. Jag har märkt nu när jag försökt springa varannan dag att det känns lättare. Faktiskt trodde inte jag att jag hade så ”bra” kondis ändå. Att jag skulle vara nöjd om jag orkade 1 km till badplatsen. I denna stund inser jag att jag klarar längre än så. Stannar jag upp en stund och går några minuter klarar jag dessutom ännu längre. Konsten är att hålla en jämn balans i andningen.

Att bara löpträna i en jämn takt är dock ganska triskt enligt mig själv. Det är därför jag gillar att springa ute i skogen på anlagd löpbana eller på stigar, då blir det aldrig tråkigt och man får en varierad träning med ”naturliga” intervaller! Dessutom måste man kolla vart man sätter fötterna och på så vis stärker man fotleder och sin hållning. En skogsrunda är inte bara roligare, den ger också en naturupplevelse så det gäller att kunna njuta också!

Nu jobbar jag dagen i ett halvår och jag hoppas kunna ta tag i min träning ordentligt. Det blir som ett gift ibland, jag måste bara ut och röra på mig. Lite krav måste jag ställa på mig om detta ska funka. Vill att detta ska bli en naturlig del av vardagen.

Att träna för att må bra är alltid bra men jag måste nästan alltid ha ett mål i träningen. Inte bara att må bra utan kanske i form av en framtida tävling! Jag har i år anmält mig till Vårruset och tanken är väl att det ska bli en tradition :)

Det är aldrig försent för motion sägs det och kanske det gäller kosten också. Hoppas att detta medför en bättre insyn i mina kostvanor. För jag skulle verkligen VILJA gå ned i vikt. I allfall till 75 kilo. Löpträna/träna varannan dag känns okej i vad jag hinner och klarar av att hålla en längre tid. Regelbundenhet är a och o har jag också hört.

Hur det blir med innebandyn vet jag inte. För två månader sedan skulle jag fortsätta men nu är jag osäker. För ett par år sedan hade jag svårt för att ta tag i mig själv och ut och träna. Någonstans på vägen har jag funnit i mig själv att det är ändå rätt gött att träna själv i form av joggingturer i skogen, simning, promenader med musik i öronen etc. Framför allt ska det vara KUL! Annars kan det kvitta.. Så att ha kul går före vilken motionsform det är.

I tidningen ”Löpning” läste jag om att man ”får” gå en stund under löprundan. ”Glöm inte att stanna upp” stod det… ”då orkar du längre”. Så sant, så sant… :)

 

 

Masaimarknad i Nairobi

01 Maj

Efter att ha upplevt Kibera blev det en annan utflykt dagen efter. Vi åkte till ett modernare köpcentrum (som i Sverige) för att pruta på hantverk av masaijerna. Hade dock svårt att pruta för jag hade inte rätta kicken så K fick den uppgiften. Hett var det på taket, tur man hade något på huvudet. Vakter fanns det som höll ordning på försäljarna annars vete f*n vilket kaos det hade blivit då. Det gäller också att hålla koll på sina varor så de lägger i det man köpt. Denna marknad var lugnare än på ett ställe inne i Nairobi. Nöjda med inköpen och torra i struparna köpte vi oss en cola längre ned i köpcentret.

Vi tog oss hem till Pia o Alex med vår privatchaufför och tog det lugnt resten av dagen. Man blir helt slut mentalt av alla människor och stress!

Men snart skulle vi komma till lugnet och paradiset..

 

Sommar…

01 Maj

Äntligen har värmen kommit tillbaka! Det tog lite väl lång tid mellan första värmen andra värmeböljan som är idag. Lång tid har det också tagit mellan gångerna här. Haft hur mycket som helst att göra! Börjat ”nytt” jobb i ett halvår som tagit kraft men nu verkar jag kommit in i arbetsrutinerna.

Även tränat riktigt bra i två veckor, senast idag tog jag 3 km rundan. Trodde inte det var så långt som det var men enligt Google är det så. En varierad bana med lättare i början och tyngre mot slutet. Kommer dock aldrig ifrån att för att komma hem är det ALLTID uppförsbacke! Fast utan backar och terräng tröttnar jag rätt fort med löpning. Men bara man tänker på att vad härligt det är att springans skogen känns det lättare. Finns det något bättre än att springa i skogen??!

Ikväll är det grillpremiär, gillas!!

 

Kenya – Att vandra i Kibera

28 Mar

Dagen innan vi for till Diani Beach skulle vi få uppleva något jag hoppas aldrig mer kommer att få se i verkligheten igen. DET VAR HEMSKT ATT SE, HEMSKT ATT GÅ OMKRING I DET OCH INSE HUR BRA MAN HAR DET. Här bor och lever det människor… I HELVETET PÅ JORDEN! Vad talar jag om, jo KIBERA.

Kibera är ett ökänt slumområde i Nairobi och räknas som det största i Afrika. Kibera är mindre än 3 kvadratkilometer stort och man tror att upp emot 1miljon människor trängs här men det finns ngen korrekt siffra. Enligt Wikipedia är siffran snarare 120 000 men det är ändå många människor på en liten plätt. Arbetslösheten och kriminaliteten hög. Det värsta med Kibera är de sanitära problemen och alla sopor som ligger överallt på marken för det finns ingen fungerande sophämtning. Här kan en hel familj på 7 personer trängas i ett enda rum som kanske är 10 kvadratmeter stort. Boendena består av bland annat plåtskjul och ligger tätt, tätt med små gränder. Gatorna är av sand/grus och dikesrännor. Det stank förfärligt! Kibera är området ingen vill veta av.

Alex, min kusins kenyanska kille, visade runt oss i området. Han har varit där flera gånger med elever från Svenska Skolan i Nairobi för att visa dem hur dessa människor har det och få oss att uppskatta det vi själva har.

Jag hade velat ta bilder men vågade inte ta med kameran i rädsla att bli av med den. Till Kibera skall man INTE gå själv, vi kände oss trygga när vi hade Alex med oss. Innan själva Kibera skulle vi besöka en second-hand marknad och den var som våra höst- och vårmarknader med marknadsstånd ute. Jag märkte knappt när vi väl var inne i Kibera. Vi vandrade runt och Alex pratade och förklarade. Folk var överallt och som enda vita på gatan kände man sig lite uttittad.

I Kibera tar sig inga brandfordon fram så börjar det brinna kan det utveckla sig till katastrof.

I en gränd (där vi faktiskt kunde gå två sida vid sida!) fanns det några killar som målade konst i ett rum. Vi tog av från ”huvudvägen” och lite längre bort nedanför en backe visade han oss hur boendena låg packade intill varandra. På denna väg låg berg av sopor och man mådde nästan illa av lukten. Vi gick tillbaka och det märktes när Kibera liksom tog slut.. vi tog oss en soda efter den långa romenaden i solen för att sedan fortsätta promenaden hemåt och vidare mot Svenska Skolan.

Man kan se många bilder från Kibera (genom ett enkelt klick på nätet) men jag tror inte människor kan förstå hur det EGENTLIGEN är om man inte varit där! Det är knappt jag kan beskriva med ord, så hemskt är det..

Tack Alex för visningen! Du fick mig att få upp ögonen för de fattigas situation och framför allt att vara tacksam för att jag bor i Sverige, har ett jobb, ett hus, rent vatten ur kranen och mat på bordet.

 

Kenya – sista safaridagen

27 Mar

Sista dagen i Masai Mara blev ett par timmars tur efter frukost och jag hade hopp att få se något mer djur än de jag inte sett de andra dagarna. Å gissa uppståndelsen när vi nästan direkt fick se både en hyena och leopard!

Att se leopard är sällsynt då de gömmer sig i träd och buskage. Kommunikationsradion gick varm och med en gång var det sju andra bilar som gjorde oss sällskap. Riktigt kul att få se hyena och leopard men fick för dåliga bilder av leoparden i gryningen. Detta var väl det enda riktigt intressanta på sista gamedriven då vi såg ganska mycket på heldagen. Förutom några vackra fåglar och en grön undulat i ett träd.


Leoparden gömde sig bakom buskaget!

Ca 10.30 packade vi in i bilen för att fara tillbaka till Nairobi. Vi stannade till i Narok för en kort lunch. När vi lämnade Rift Value – med den bästa bilvägen till Narok – fick vi se en trafikolycka där en lastbil hade vällt i en kurva och blockerade halva vägen. Den var på väg utför stupet som blottade sig på höger sida! Tur att den inte hade blockerat hela vägen för då hade det blivit en omväg på 20 mil!!

På eftermiddagen anlände vi till Nairobi och det var gött med vila efter den 5 timmar långa bilresan.

 

Våren är här!

25 Mar

Nu har den kommit, våren har kommt till Värmland!

Underbart skönt med värmen, fåglarna som kvittrar, krokusarna tittar fram och man har stor lust att gå en skogspromenad eller kila ned till småbåtshamnen och sitta på en brygga i dingla med fötterna. Längtar till sommarstugan utanför Mariestad, åka ut med ekan till vårat ”badställe”. Skulle även vilja åka ut mer i skärgården här i Grums, det är faktiskt fint här! Tillägger Hammarö skärgård också.. älskar det även om jag bara åkt där en gång! Drömmen vore att ha en liten eka med utombordare i Grums småbåtshamn.. Älskar vattnet!

Funderat några gånger hur det skulle vara att jobba på en stor båt!

 

Kenya – heldag i Masai Mara!

24 Mar

Tidigt på morgon begav vi oss iväg för ett dagsäventyr ute på savannen! Det skulle bli en varm och solig dag så mycket vattenflaskor och hatt på huvudet var ett måste! Denna morgonen hade vi tur med massajerna, inga försäljare! Och många djur fick vi se..

Bland det första vi fick se var ett gäng lejon som låg och hade sovmorgon i gräset. Det såg så gött ut och känslan av total frihet infann sig… man kände sig lycklig i hela själen för man visste att här hade dem det bra! Hoppas inte någon tjuvskytt lurar bakom busken bara…


”Jag är inte död, bara lite morgontrött..”

Fördelen med att åka en heldag ute är att man får se lite andra ställen än om man åker fram och tillbaka till campen. Dessutom fick vi käka picnic mitt ute i Masai Mara! Vad fick vi då se för djur på savannen? Jo bland annat lejon, elefanter, struts, olika sorters antiloper som Impala, Dik-dik och Haartebeest, Topigasell, Giraff, krokodi & flodhäst i Mara River, arabustork, zebra, bufflar, hyena, leopard, grön undulat, babianer, en halv noshörning (gömde sig bakom buskage) vårtsvin, pärlhöns och diverse vackra fåglar! Får inte glömma apan Grön Markatta på campen! De var riktigt tjuvaktiga så fick låsa tälten med hänglås både när vi lämnade tältet och sov på natten.

Impala-antilop med sina vackra horn.


Babian letar lunch.

Framåt lunchtid började vi närma oss Mara River. Men först tog vi en paus under ett Acasiaträd mitt ute i ingenstans! Nu var det riktigt varmt!

Runt omkring oss fanns det stora hjordar av antiloper, gaseller. I närheten såg vi en flock babianer och två giraffer som var på väg någonstans. Allt var tyst och man hörde bara vinden, äng så långt man kunde se och berg som tornade upp sig i fronten. Samma känsla infann sig som när man är ute på sjön i en eka, bara jag mitt i ingenmansland..


Korvträd på savannen.

Efter lunch blev lite trötta på grund av solen. Dessutom såg vi knappt några djur, de var klokare än oss och sökte skugga. Hade varit mycket skönt med en tupplur. Vi åkte mot Mara River där vi fick se krokodil och en hel flock med flodhästar. Gött med ett bad tänkte jag, fast inte här..

Eftermiddagen kändes mest som en lång transportsträcka på grund av tröttheten men piggnade efter någon timme. Fick se en mängd fina fåglar och en undulat i ett träd. Vi sökte efter leopard men fann inget. ”Too hot” som chauffören sa.

Största upplevelsen denna dag var nog att se lejonflocken slöa i gräset, flodhästarna och lunchpausen mitt i Masai Mara! Otroligt vackert med de öppna vidderna och känslan att veta att de lever i frihet! Det är inte alls samma upplevelse som att besöka ett zoo. DETTA ÄR EN HELT OTROLIG UPPLEVELSE!! Jag rös i hela kroppen när vi åkte in i nationalparken första gången, sååå vackert!


Vacker fågel.


Giraffpar.

Vill ni åka på safari, ÅK!! Det finns resebolag som anordnar resor men även egna små arrangörer i Kenya som livnär sig på safari. Kenya har flera olika nationalparker med skiftande natur och djurarter. Om du vågar skall du bestiga Mount Kenya. Vill du sola & bada på Diani Beach anordnas det safariturer därifrån och du har kvar boendte även under safarin. Resebolagen brukar anordna det så.  Mycket om safari i Kenya finns att söka på internet!

 

Kenya – mot Masai Mara!

06 Mar

Äntligen var det dags för Safari!

Tidigt på morgonen klockan sju for vi iväg med en LandRover och vår chaufför som ska guida oss på den 3-dagars långa safariupplevelse. Bilresan till nationalparken Masai Mara tog 5 timmar och mer vi närmade oss camplägret desto sämre blev vägen!

På väg mot Masai Mara åkte vi igenom Great Rift Value (osäker på stavning) som är en del av östafrikas gravsänkesystem. Ett naturfenomen av sandvirvlar (tornados) såg man i dalen.

Han måste ha åkt där många gånger för inte en vägskylt fanns det och ute på ”landet” kunde vägen dela sig åt tre olika håll utan en vägvisning. Landskapet är väldigt torrt och dammet yrde. Vi såg massajer och deras s.k hus som är gjorda av lera och var nog kanske drygt 10-20 kvadratmeter stora. Insåg att de måste ha det rätt tufft liv! De kan inte ha någon särskild återvinning eller sophantering som i Sverige för i byarna låg det sopor överallt… hur får dem bort dem? Jo de bränner upp dem och det är en rök man INTE ska andas in!

Campen låg ett par kilometer från ingången till parken. Vid entrén till nationalparken står det masajkvinnor varje dag och säljer smycken. Första dagen kände jag mig en som apa i bur när det stod 10 stycken masajkvinnor runt bilen och ville sälja. ”Veva upp rutan om ni inte vill ha något” sa chauffören. Resten av gångerna vi passerade stirrade jag bara rakt fram.

Chauffören Samuel var en trevlig prick och vi berättade lite om Sverige och han verkade faschinerad över snö och att det var så kallt här nu.

Vi gjorde en första gamedrive på eftermiddagen och redan då fick vi se lejon! En underbar eftermiddag där solens strålar letade sig igenom de få moln som fanns på himlen och som gjorde Masai Mara till ett paradis på jorden!


Masai Mara Nationalpark

Jag frågade just vad Masai Mara betyder och chauffören beskrev att Mara betyder ”dots” ungefär de stora gräsvidderna med de många låga buskar och träd som blir som prickar. Masai Mara är mycket vackert och känslan att veta att här kan djuren leva ett fritt liv. 1500 kvadratkilometer av gräsängar, det du!

Masai Mara fortsätter in i Tanzania men där heter nationalparken Serengeti Nationalpark. Serengeti är 5-6 gånger så stort som Masai Mara. I både Kenya och Tanzania finns det flera nationalparker. I Nakuru kan man se rosa flamingos. Skall man åka på safari finns det oändligt många camper att välja på med olika standarder från basic till lyx. Vi var på en basic camp då vi inte var så noga om vi hade bubbelpool eller inte.

Nöjda av eftermiddagens tur blev det middag i lägret och till sängs efteråt för att vara pigga till avfärden tidigt på morgonen mot parken.


”Lyxtält” på campen.

 

Kenya – dag 4

05 Mar

Istället för Nairobis bilar och stadsliv vaknade vi av fågelkvitter, härligt! Jag gick upp för att se om jag såg något av Mount Kenya men bara dis låg i horisonten. Istället satte jag och sambon oss alldeles stilla på en gammal nedfällt trädstam för att eventuellt få se några djur, vi hade hört att det fanns apor här. Efter mer än 30 minuter i stilla position såg vi faktiskt apor, två stycken Grön Markatta!

Vid frukost fick jag se Mount Kenyas konturer om man fokuserade ögonen. Den låg i dis men med kikare kunde jag se glaciären på toppen.

Vi tillbringade hela dagen här och återvände till Nairobi vid 18-tiden. Vi solade och tog det lugnt i skuggan. Här kunde vi lugnt varit i en vecka, en otroligt lugn och skön oas mitt bland kaffeplantor.

HEMFÄRDEN MOT NAIROBI VAR EN UPPLEVELSE.
Det började mörkna och så FREDAG kväll, alla skulle väl in till stan och roa sig?! Folk sprang över motorvägen, Matasumas överallt, kaos i trafiken…tja kaos minst sagt. Vi kom fel och tog en avfart och nu tänkte jag; vart hamnar vi nu? Jo, plötsligt körde vi mot ett område i Nairobi city som man INTE ska åka i om man inte vill bli rånad, speciellt inte på kvällen klockan sju! Här gäller det att hålla dörrar låsta och fönstren stängda! Som tur var såg kusinen vägen vi egentligen skulle ta innan vi åkte in i området så vi behövde inte tillbringa längre tid där. Det gällde att hålla bilen i rullning, en u-sväng och sedan tillbaka på den rätta vägen! Nu är det så att åker man bil i Nairobi håller man bildörrar låsta oavsett vart man är då rånrisken är stor. Vi råkade dock aldrig ut för detta och det är ju skönt det.

Väl hemma hos Pia pustade vi ut!

Det är inte alla turister som åker igenom Nairobi city by night med bil!

 

Vålberg=Milan

26 Feb

Om man tänker färgerna. Svart och Rött.
Kunde inte matchkläderna också vara Milan-inspirerande svartröda ränder som klubbemblemet är? Vore hur coolt som helst!

Vi (Vålberg) vann mot Filipstad/Lesjöfors igår med 6-2. På grund av ojämna backpar så valde de att sätta mig på bänken då jag varit bortrest och inte tränat så mycket. De andra har ju klarat matcherna galant! Fick dock ryck in de sista 10 som forward, bättre än ingenting att få känna på matchstämningen! Det hade känts bittert att inte få spela alls.

Börjar bli sjukt laddad för innebandy. Kan ha sin förklaring i att jag fått bygga upp en grundkondition utan skador. I och för sig  har jag problem med ena hälsenan, och nyligen ena vaden. Men tiden då jag hade infektion i blodet och en varböld i ryggmärgen gjorde att jag fick vila foten från ansträning. Ibland kan ont för något gott med sig! Känns skönt att haft en någorlunda regelbunden träning och att jag är laddad inför uppgiften. Vilken uppgift? Jo jag är 34 år och vet aldrig hur länge jag håller på. Jag vill arbeta upp mig så jag kan känna att jag kan sluta med stil. Fast egentligen går det inte att satsa som förr på grund av skiftarbete plus att man ett liv utanför innebandyn. Dessutom är jag en kärring i laget och med de gamla benen vet man aldrig med skador.. så det gäller att ta det lite lugna också.

Min filosofi jag först och främst kör att ha kul. Har jag inte kul kan jag lika gärna lägga av. Jag kan heller inte ta ledigt för jobbet för att träna så jag är helt enkelt med så mycket jag kan. Dessutom är de bättre att låta de yngre i laget få spela när kärringen får krämpor. En av de dåliga sidorna jag ofta haft är att jag sätter för höga prestationskrav på mig själv, och när jag inte lyckats har jag blivit bitter och undrat när min tur kommer.

Ha aldrig för höga krav på er själva, det hjälper inte ett dugg!
Ha inte en plan över din utveckling, låt det komma av sig självt!

Önskar jag hade läst boken om Zlatan när jag var 18 år och hade precis börjat älska innebandy. Det finns flera nyttiga ord och citat Zlatan nämner som bland annat tränare sagt och ord som Zlatan skrev i boken som kan trigga upp en spelare till att prestera över sin förmåga. En mening som stod i Zlatans bok som jag skulle läst då är; ”Du är inte hälften så bra som du tror, du måste arbeta hårdare!”…. eller… ”Du kan inte slöa på träningen och vara aggressiv på matcher, du måste kriga i varje situation!” Den sistnämnda är alltså i enkel benmäning att träna så matchlikt som möjligt :)

Ett annat citat som en snubbe sa till Zlatan och som står i boken; Respekt får du inte, den tar du!