Ibland när jag är lite så här trött på morgonen passar jag på att läsa ledarna i VF. Imorse surfade jag in på en ledare av Peter Franke från i lördags och det är så att man baxnar. Make till felaktig verklighetsuppfattning får man leta efter. Han slutar ledaren med:

”Regeringen har visat vad den prioriterar genom att satsa pÃ¥ en miljöförstörande motorväg runt Stockholm för 27 miljarder kronor. De pengarna hade gjort betydligt större nytta om de hade använts för för att bygga ny räls och skaffa nya köldtÃ¥liga tÃ¥g.”

Peter Frankes uppfattning om saker och ting förtäljer oss 2 saker:
1. Han har fastnat i förlegad konflikt mellan väg och järnväg. Vi andra och de i branschen jobbar hårt för ett transportslagsövergripande synsätt. Detta innebär att det behövs både väg och järnväg och en rad faktorer får avgöra vilka satsningar det blir. Det blir inte alltid järnväg och det blir inte alltid väg.
2. Han försöker dra billiga populistpoänger genom att i vanlig ordning skylla allt elände i Värmland på Stockholm. Men det funkar inte så. Att trafiksituationen fungerar i Stockholm gynnar oss i Värmland likaså. Om vi ska utnyttja hela transportsystemet effektivt måste flaskhalsarna bort, både väg och järnväg.

Den här regeringen har klart och tydligt uppvärderat Drift och Underhåll. Ökade anslag till järnvägen har tillförts såväl D&UH som investeringar. För drift och underhåll inom järnväg har anslagen höjts med ca35% (prisökning medräknad). Mycket av problemen för järnvägen idag härstammar från lång tid tillbaka, det håller vi nu på och rättar till, men det tar tid.