Bil i snödriva, slirbrända däck och bakom gardiner halvt dolda ansikten som bara vill se hur det går, och tågförseningar, barnhosta och de behändiga i-landsbekymmer som övergår i tragedi, verkliga problem, jag går ICKE upp och skottar av taket igen, och istappar och restskatt och murken fasad, Noll Disciplin i schlagerfestivalen, OS som är slut och denna badrumsrenovering som aldrig verkar komma längre än till att en arbetsbyxa för länge sedan bröt upp golvbrunnen och sa att det där såg inte bra ut – nej, det hade jag redan sett – och nu står vi här, i tiotusen dagar utan dusch, ett behändigt i-landsbekymmer jag kunde vara utan, och jag bara tänker att det bör, kan, ska, får inte för alltid vara som det är just i dag.
En tröst kunde vara att det är lika för alla, men det är det inte.