Jesus och den tredje

Det där som gör livet värt att leva

Svenska kyrkan har sin Livet värt att leva-vecka den här veckan. Varje dag bjuder de in till samtal och föreläsningar och grejer. Hittills verkar det ha handlat om line-dance, prostitution, döden och huliganer.  Det låter ju som alldeles utmärkta saker att tala om. Det låter däremot inte som något som gör livet värt att leva (förutom möjligen line-dance, eller kanske döden).
Kanske borde de döpa om veckan till nästa år. Svenska kyrkan presenterar: All skit och djävulskap som gör livet lite jobbigare. Det skulle jag gå på. Allt behöver inte vara så ljust och positivt hela tiden.

När tiden tar slut

Jag läser i Aftonbladet om Carola och hennes fadderbarn på Haiti. Det är förstås bra att hon har ett fadderbarn som hon tar hand om. I dag står det inte så mycket om fadderbarnet, som fick en välbehövlig flaska parfym (jag menar, ungens största problem är antagligen att det luktar illa). Idag står det om när Carola klättrar runt på ruiner och förklarar att hon, som kristen, inte är förvånad över all skit som händer i världen. Krig och jordbävningar och sånt. ”Jag tror på Guds ord som säger att det kommer att ske i tidens slut”, säger hon.
Så var det med det. Gud börjar få ont om tid och fuckar lite extra med oss. Själv har jag också en deadline. Jag vet hur det känns. Klart man vill fucka lite.