Idag skulle jag byta däck på min bil, eftersom det är dags att byta just däcken på min bil. När jag hade hissat upp den, tagit bort navkapselgrejen och skulle påbörja nermonteringen av sommardäck nr 1 upptäcker jag att förra ägaren har satt dit en skitkonstig mutter som inga verktyg i lådan bet på. Taskigt gjort!! Nu måste jag lämna in den på däckverkstad istället. Däckbyte är annars en av ytterst få manliga manövrar jag behärskar, men nu har jag alltså blivit snuvad på det. Skjaisse!

Mmmmmm…

Den har varit uppe i denna blogg förut men den är värd att ta en titt på igen!
Mina damer & herrar, En Keytar!

En Keytar

Självaste halsen = Fränt!

Batterilucka känns frescht.

Ingen Keytar utan ett rockigt axelband.

Här kommer lite info om Keytar saxat från Wikipedia, trevlig läsning!

”The keytar was developed by Steve Masakowski and commercially introduced in 1980 as the Moog Liberation. Early users included Spyro Gyra keyboardist Tom Schuman and the band Devo. An early printed use of the term “keytar” was in 1980 in an interview with Jeffrey Abbott by Tom Lounges of Illianabeat magazine (now Midwest BEAT Magazine).[citation needed]The keytar was made popular in the 1980s by glam metal bands, as well as synthpop and New Wave groups. Changing trends in music diminished the keytar’s popularity shortly thereafter.

While Edgar Winter often performed with keyboards slung around his neck in the early 1970s, they had no ”neck” and so were not keytars—he actually used an ARP 2600 keyboard and a lightweight Univox electric piano with shoulder straps added. Wayne Famous of the 1980s band The Producers also strapped on a regular Oberheim synthesizer, which caused him to develop back problems.

Notable manufacturers of keytar models have included Moog, Roland, Yamaha, Korg and Casio. As of 2009, the Roland Ax-Synth was the only mass-maufactured keytar on the market.”

Nej nu har jag bloggat så mycket så att jag får nog ta en paus.

Vi ses!

Galapremiär i Karlstad

Ville bara dela med mig av en bild på den fina tårtan som vi åt på Galapremiärens efterfest på Båten, synd bara att någon redan hade ätit upp Björn..

Mmmmmm…
Då var man igång med bloggandet. Det är inte alls svårt att blogga. Visste ni att man kan skriva nästan vad som helst i en blogg?! Det är lite som att skriva ett brev faktiskt. Ja, eller ett mail för den delen.
Jag kom på en frän grej att blogga om förut i studion.
Den ska jag blogga om sen./H

Mmmmmmm…
Det är lustigt, jag som jobbar deltid med data har inte bloggat ännu. Detta blir mitt första blogginlägg i livet. Men det är väl som man säger: ”skomakarens skor”!
Nåväl, här sitter jag nu och velar om jag ska åka ut till studion för att trixa färdigt introt till vår kommande julshow eller titta på ”Top model Kanada”.
Jaja vi får se hur det blir!
Hepp!

När ni färdas på väg 26 söderut, ca 5 km norr om Mullsjö;

passa på att ta ett stopp vid följande smultronställe. (se bild)

OBS! Titta noga – De har en bil på taket!!!!!!

Va? En bil på taket!!!!!

…fick vi finfrämmat av inga mindre än Banana Splitz! Vilka härliga killar. De framförde sin nya sång för oss. Den var bra. Dancing Weekend Rack heter den, som vi tidigare berättat. Julshowen kommer att bli en jättesuccé med dessa herrar på scenen. Hoppas att de kan komma…

Rhodos och Mikki.

I går kväll spelade vi på Radisson SAS Arlandia. En helt ok spelning med fantastisk publik! Fördelen med att spela på ett hotell är naturligtvis att man inte måste resa någonstans efteråt för att komma i säng, utan man tar helt enkelt hissen till rummet. Detta gör att det finns tid för andra aktiviteter, t ex tv-tittning. I går visades en av mina favoritfilmer från den tid då jag inte räknades som en man i yngre medelåldern – Roxanne med Steve Martin. För sisådär 15 – 20 år sedan tyckte jag att detta var en skitkul film, men ni vet kanske hur det kan vara när man återupptäcker något från svunna tider. Roxanne visade sig vara en ganska kass rulle som inte åldrats med värdighet. Trist men sant.

När jag nu påbörjat min resa längs minnenas allé fasar jag för vad jag ska tycka om andra favoritfilmer från då. För att inte tala om alla de saker som fortfarande står i kartonger hemma hos morsan.

Men allt går ju i cykler, sägs det. Kanske en dag kan jag med stolthet kränga på mig min rosa Ball-tröja och bära huvudet högt när jag klämmer mig i mina Chuck Norris Action-jeans och mahjong-skor.

Frukosten på Arlandia höll förövrigt högsta klass. En solklar femma!

Hej bloggen! Håller på o rensar i lite lådor o sånt! Hittade en skiva med lite fräscha bilder! Delar med mig av en bild. Detta var innan Henriks tid i orkestern.

Fräsiga killar!!!

Mitt uppe i vårat julstök (alltså arbetet med julshowen på Nöjesfabriken) har vi upptäckt ett nytt instrument. Vi jobbar febrilt för att hitta ett bra sätt att få med detta fantastiska (?) instrument (i julshowen på Nöjesfabriken alltså).

Henrik G med en Keytar

Om man repar och övar mycket och därtill har en komisk talang kan det bli riktigt bra.

Vill dela med mig av mina idoler till er som inte upptäckt dessa australiensare än!

Hej!

Jag(Björn) & Johan skall snart vara med på bio!

Här är trailern!

Nu när hösten snart är här låser vi in oss ett tag för att finslipa julshowen på Nöjesfabriken i Karlstad. Vi låser ju inte in oss på Nöjesfabriken, men det är där som julshowen ska vara. På Nöjesfabriken alltså. Vi låser in oss på ett helt annat ställe.

Adde kör forfarande instoppat…

Notera även den ledigt uppdragna strumpan på högra vaden

Vill bara säga att vi ska spela på länsdansen i Forshaga på lördag och det ska bli skitkul!